Hur jämställd är löpningen i Sverige?

Jämställdhet i träningen verkar inte vara ett problem bland majoriteten av de som svarat på vår enkät online. Av de svar vi fick in ser vi att det prioriteras högt att hjälpas åt att pussla in den viktiga träningstiden, oavsett mål med träningen. Detta kan tyckas självklart, men motsäger en del av vad forskningen i artikeln påvisar (men så får man heller inte glömma att många av Runner’s Worlds läsare förmodligen prioriterar träningen högre än vad som är brukligt bland medelmotionären).

Av svaren att döma kan vi också se att många löpare även verkar dras till aktiva partners – ett ämne Sofia Hedström återkommer till i ett kommande nummer av Runner’s World!

Vill du läsa hela artikeln om jämställdhet från nr 3 2014? Här kan du läsa tidningen digitalt om du redan prenumererar.  Du kan också köpa tidningen digitalt här.

Här ser du ett urval av svaren vi fick:

Springer du och din partner lika mycket? Varför/varför inte?

• Det är helt enkelt en intresse/prioriteringsfråga, jag springer 4-5 pass/vecka medan min sambo springer 1-2/vecka.

• Jag springer mer än min sambo. Det främsta skälet till att jag springer mer är att mitt löparintresse och äventyrsintresse är större. Jag anmäler mig till lopp som utmanar min förmåga att springa långt och fort, min sambo har inte samma intresse av att anmäla sig till dumma idéer.

• Jag springer mer och min partner styrketränar mer. Tillsammans tränar vi nog ungefär lika mycket.
• Jag har nu skilt mig, men innan så såg jag till att allt var klart och städat, diskat och barnen tandborstade, sen sprang jag. Alternativt sprang jag tidiga morgnar – så att jag hann hem och fixa frukost. Min exman tränade lagsporter ett par gånger i veckan mellan 19 och 21 på kvällarna, samt på helger. Pratar man runt med kvinnor med småbarn så är det här inte så ovanligt.

Tycker du att ni har ett jämställt förhållande när det gäller löpning? Varför/varför inte?

• Jag tycker det är jämställt, vi är båda måna om att den andre ska få till de pass som hen önskar. Jag lägger nästan all min träning under tider då det inte påverkar min fru eller mina barn (luncher och mornar).

• Det tycker jag, vi springer så mycket vi vill och hinner, skulle någon av oss vilja mer ser vi till att lösa det.

• Ja det har vi. Om han vill får han springa hur mycket han vill. Som jag får om jag vill.

Jobbar ni aktivt för att göra löpningen mer jämställd hemma hos er? Hur?

• Vi försöker hjälpa och peppa varandra att komma ut på alla planerade pass.

• Jämställd löpning! Vad menas med det? I vårt förhållande springer var och en så sakta eller fort, kort eller långt som vi själva vill.

• Ja, vi kommer överens om när vi ska träna/tävla så det fungerar med övriga familjen och familjeåtaganden.

Följer ni med och hejar på varandra när ni springer lopp? Varför/varför inte?

• Absolut, det är jätteviktigt att visa varandra sitt stöd! För oss är det självklart att hela familjen är med, såväl vuxna, hundar och barn!

• Hon är inte intresserad längre då jag springer många lopp. Hon springer inga lopp, men om hon gjorde det skulle jag nog komma och heja på.

• Det gör vi och kommer fortsätta att göra. Roligt att stötta varandra och härlig stämning på löplopp!

• Nej, jag har sprungit Tjejmilen och andra lopp tillsammans med vänner istället.

---