Intervaller, ångest och endorfiner - Hjärnfysikbloggen | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > bakterier och hälsa
  12. > Barfotalöpning
  13. > BDNF
  14. > bdnf
  15. > bdnf hjärngödsel
  16. > bdnf och löpning
  17. > Biggest Loser
  18. > biokemi
  19. > Björn Borg och John McEnroe
  20. > Blod
  21. > Blodtryck
  22. > Blogg
  23. > bok
  24. > Brunt fett
  25. > cancer
  26. > Central governor
  27. > Central Governor
  28. > Choklad
  29. > Cirkelträning
  30. > Core
  31. > Cykling
  32. > Deliberate practice
  33. > den evolutionära orsaken till fetma
  34. > den psykobiologiska modellen
  35. > Depression
  36. > det själviska fettet
  37. > diet
  38. > Diet
  39. > Djupvila
  40. > Dopning
  41. > Evolution
  42. > evolution
  43. > Expert
  44. > Fascia
  45. > Fasta
  46. > fasta
  47. > Fetma
  48. > Fett
  49. > fett
  50. > Fjällen
  51. > Fotboll
  52. > Framtiden
  53. > Fria radikaler
  54. > Frida Karlsson
  55. > Fysiologi
  56. > förkylningar
  57. > Föräldrar som pressar
  58. > Gener
  59. > Gränser
  60. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  61. > Handledd övning
  62. > hippocampus
  63. > hjärnan
  64. > Hjärnan
  65. > hjärndoping
  66. > Hjärnfysik
  67. > hjärnhälsa
  68. > hjärnkrafter
  69. > Hjärnplasticitet
  70. > hjärnstark
  71. > Hjärnstark
  72. > hjärnstimulering
  73. > hjärnträning
  74. > Hjärnuthållighetsträning
  75. > Hjärthälsa
  76. > hjärtsvikt
  77. > Håll
  78. > Hälsa
  79. > hälsa
  80. > Härnö Trail
  81. > härnö trail
  82. > Höga Kusten Trail
  83. > höga kusten winter trail
  84. > Höga Kusten Winter Trail
  85. > Ibuprofen
  86. > idrott
  87. > Iliotibialbandet
  88. > immunförsvaret
  89. > Indianer
  90. > inflammationer
  91. > Intervaller
  92. > intervaller
  93. > Jere Pajunen
  94. > Jure Robic
  95. > Jägare och samlare
  96. > Kaffe
  97. > Kipchoges leende
  98. > knäartros
  99. > knäled
  100. > koffein
  101. > kognitiv nedgång
  102. > Komfortzon
  103. > Kompression
  104. > Kramp
  105. > Kvantfysik
  106. > kväveoxid
  107. > kyligt väder och träning
  108. > känslor
  109. > Lieberman
  110. > Lindans
  111. > Listor
  112. > ljus och mörker
  113. > läkningsprocess
  114. > Lärande
  115. > Löpband
  116. > löpning
  117. > Löpning
  118. > löpning efter 40
  119. > Löpning ger nya nervceller
  120. > Löpning mot depression
  121. > löpning nya nervceller
  122. > löpningens effekt på åldrande
  123. > Löpsteg
  124. > Löpteknik
  125. > Maffetone
  126. > Marit Björgen
  127. > MBT-skor
  128. > Mikrobiom
  129. > Mindfulness
  130. > minne
  131. > Minne
  132. > Misstag
  133. > Mjölksyra
  134. > Morgonlöpning
  135. > Motion
  136. > Multitasking
  137. > Muskler
  138. > människans förhistoria
  139. > nattaktiva djur
  140. > Naturlig löpning
  141. > Nedförslöpning
  142. > Neurogenes
  143. > neurogenes
  144. > Neuroplasticitet
  145. > nitrat
  146. > Norska intervaller
  147. > norska intervaller
  148. > NSAID
  149. > näsandning
  150. > näsandning och löpning
  151. > nötter
  152. > Orientering
  153. > Peak
  154. > periodisk fasta
  155. > Placebo
  156. > Placeboeffekten
  157. > Polariserad träning
  158. > Prestation
  159. > primära motoriska barken
  160. > Proprioception
  161. > Protein
  162. > Psykobiologiska modellen
  163. > Psykologi
  164. > Puls
  165. > Race Across America
  166. > Reflexer
  167. > råtthjärnor
  168. > Rödbetor
  169. > Rödbetsjuice
  170. > rödbetsjuice
  171. > Rödbetsjuice och prestation
  172. > rödbetssaft
  173. > Rörelse
  174. > Samuele Marcora
  175. > Sanningen om fett
  176. > Semester
  177. > Sitta på möten
  178. > Sittande
  179. > sittande
  180. > sittandesjukan
  181. > Sittandesjukan
  182. > Sittsjukan
  183. > skador
  184. > skelett
  185. > Skidor
  186. > Skidåkning
  187. > Skola
  188. > Skratta och spring
  189. > Smärta
  190. > smärtstillare
  191. > snölöpning
  192. > Snölöpning
  193. > springa ute i frihet
  194. > Springtime Travel
  195. > Steglängd
  196. > Stress
  197. > Studie
  198. > Styrketräning
  199. > ståsjukan
  200. > Ståsjukan
  201. > superåldringar
  202. > Svett
  203. > Sydamerika
  204. > Sömn
  205. > Talang
  206. > tarahumara
  207. > tDCS
  208. > Telomerer
  209. > Tillskott
  210. > torr hals
  211. > Trail
  212. > traillöpning
  213. > Trailrunning
  214. > transkraniell likströmsstimulering
  215. > treadmill
  216. > Träning
  217. > träning viktigt mot vinterdepression
  218. > Träningsvärk
  219. > Tsimane
  220. > Törst
  221. > Ultra
  222. > Universum
  223. > Urinvånare
  224. > uthållighetsjakt
  225. > utmana hjärnan
  226. > Vanor
  227. > Vardagsmotion
  228. > Vatten
  229. > Vetenskap
  230. > vikt
  231. > viktnedgång
  232. > Viktväst och viktnedgång
  233. > Viktväststudie
  234. > Viljestyrka
  235. > Vitamin D
  236. > Vålådalen
  237. > Världens tuffaste lopp
  238. > Värme
  239. > Åldrande
  240. > åldrande
  241. > Ångest
  242. > Återhämtning
  243. > Ätstörningar
  244. > Överträning

Intervaller, ångest och endorfiner

27 aug 2017
av: Johan Renström

Jag tränar mest lugnt och långt, men en gång i veckan tränar jag hårt i form av intervaller. Var fjärde vecka kör jag fler intervallpass, eftersom det tycks finnas fördelar att köra intervaller i block. Sedan följer en lugn vecka. Det är ett träningsschema som passar mig. Det känns bra att veta ungefär hur jag ska träna och när jag följer det upplägget, brukar jag bli bättre. Jag ser det som tre trappsteg upp, sedan ett trappsteg ner och därefter tre nya trappsteg upp på lite högre nivå än förra gången. Det tredje trappsteget är högre än de övriga. Det är veckan med fler intervaller.

Ibland ser jag fram mot intervallerna, andra gånger känner jag ångest och mitt undermedvetna letar undanflykter. För att komma vidare pratar jag med mig själv. Vad vill du? Vill du bli bättre? Då måste du ut ur bekvämlighetszonen. Ok. Ångesten visar hur viktigt det är. Det är ett tecken. Om jag trots det sitter fast kör jag min barnsliga ramsa och bara gör det innan vanehjärnan hinner reagera.


Utsikt från Speckstaberget. Det är belöningen efter mina backintervaller.

Jag kör mest backintervaller och norska intervaller. Backintervallerna springer jag på grusvägen uppför Speckstaberget på Härnön. De norska intervallerna, 4x4 minuter med 3 minuter jogg, springer jag på platt mark längs Selångersån i Sundsvall.

Polariserad träning och komfortzoner
Varför ska man köra intervaller? Jag är en stark anhängare av polariserad träning enligt 80-20-modellen. Det betyder att du kör 80 procent lugnare än lugnt och 20 procent hårdare än hårt.

Hårda pass förbättrar syreupptagningsförmågan. Ju mer du pressar dig ut ur jämvikt, desto större är förändringarna på cellnivå - som nya mitokondrier och kapillärer - och det leder till mer genomgripande förändringar för att återställa den förlorade jämvikten. Lugna pass ger mental styrka, nya nervceller, volym och uthållighet.

Hårda pass pressar dig till en ny plats, medan lugna pass skapar en ny komfortzon på denna plats. Man kan säga att lugna pass bygger upp den nya komfortzon som de hårda passen röjt vägen för.

Endorfiner och endocannabonider
Men det finns andra aspekter på intervaller. Människan utvecklades för uthållighetsjakt och vi är det uthålligaste däggdjuret på jorden, men vi kan också springa fort. När jägarna på savannen sprungit i flera timmar efter ett byte, tvingades de ofta ge allt för att avsluta jakten och döda bytet. För att lyckas med detta utsöndras ämnen i hjärnan, bl a endorfiner. Endorfiner döljer smärta, vilket gjorde det lättare att ”go for the kill”. Det brukar kallas för runners high.

I en ny studie har finska forskare vid Åbo universitet bekräftat att endorfinfrisättning i hjärnan beror på träningens intensitet. Hård träning ger mer endorfiner än lugn träning.

Studien genomfördes med användning av positron-emissionstomografi (PET). Deltagarna injicerades med en radioaktiv förening som binder till hjärnans opioidreceptorer. Radioaktivitet i hjärnan mättes med PET-scannern vid tre tillfällen: efter 60-minuters aerob måttlig intensitetsövning, efter högintensiv intervallträning och efter vila.

De högintensiva intervallerna ökade mängden endorfiner och andra opioida peptider i hjärnområden som kontrollerar smärta och känslor. Intervallerna gav också upphov till negativa känslor. En timmes lugn, aerob träning gav däremot upphov till positiva känslor och dessa kunde sättas i samband med endorfinfrisättning.

”Our results highlight that exercise intensity affects endorphin release and that the brain opioid system is involved in both positive and negative feelings caused by physical exercise performed at different intensities”, säger Tiina Saanijoki från Åbo PET Center.

Endorfinfrisättning kan vara en viktig mekanism för att upprätthålla motivationen. Lugn löpning och gör att du känner dig väl till mods och att du vill göra det igen efteråt. Vid mycket höga träningsintensiteter, som t ex intervaller, tycks det som frisättningen av endorfiner hanterar den känslomässiga och fysiskt krävande utmaningen. Kruxet är att sådana negativa känslor kan motverka motivationen att fortsätta träna efteråt. Träningens intensitet bör därför beaktas vid start av nya träningsrutiner, förklarar Saanijoki.

Friskvårdstimmen
Om du vill komma igång med löpningen är det viktigt att skapa goda vanor och att hitta din motivation. Motivation är inget som kommer ridande som en vit riddare, utan det är något du skapar själv. Vanor ger kontroll och självförtroende. Du hittar delmål och en riktning i livet. Mening. Det ökar din motivation. När du byggt upp din psykologiska och fysiologiska grund, kan du gå vidare med intervaller.

Nu på onsdag håller jag i träningen på jobbet. Det är en växande skara som utnyttjar friskvårdstimmen och några springer tillsammans på onsdagar. Det blir trappintervaller uppför norra berget. Intervaller passar bra som handledd övning i grupp.


Trappintervaller i våras. Foto: Ellinor Kempe.

Skillnaden på löparna före och efter de lugna passen och intervallpassen är slående. Inför intervallerna har alla lite ångest, för alla vet att man måste pressa sig ut ur komfortzonen. Vi peppar varandra. Efteråt är stämningen uppsluppen. Vi har utvecklats och våra hjärnor badar i en kemisk cocktail av endorfiner och endocannabonider.

Länk
Mina tre favoritintervaller




(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nittioett med siffror i fältet här


Kommentarer


2017-08-29 18:52   Johan Renström

Tack Camilla :)

 

2017-08-28 09:25   Camilla Dexius

Så himla bra skrivet, det är som poesi! Heja dig! Igen!

 


Följ oss

Loppkalendern

10 mar
Göteborg
17 mar
Uddevalla
17 mar
Göteborg
18 mar
Sundbyberg/Solna
18 mar
Borås
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Boka in en fullmatad träningsdag med Lisa & Mårten den 18:e mars!

Söndagen den 18:e mars bjuder vi in till en maxad träningsdag tillsammans med Lisa Beskow och Mårten Nylen. Det blir inspirerande föreläsningar, varierande träningspass, lunch och en sportväska med goodies från Sportamore. Boka din plats redan idag!

Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken