Sandra Eriksson - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Sandra Eriksson


3000m hinder. Tävlar för Finland och har fem EM, fyra VM och två OS i bagaget.

SPONSORER

Jag springer inte för att det är kul, utan för att jag tänker bli bäst.

Träningssällskap, bebisar, pollen och tävling.

18 maj 2018

Hej på er som inte klarar av värmen och sitter inne framför datorn istället ;) Jag är också en sån som helst inte rör mig så mycket extra ute i värmen så jag har full förståelse! 

Träningen rullar som vanligt utan några konstigheter. Varenda banpass jag har gjort hittills i vår har gått väldigt bra så det känns kul. Kroppen håller fint för mera mängd också. Hade lite ont i ett knä ett tag, men tack och lov så behövde jag inte ändra på träningen på grund av det. Jag fick hjälp av mina naprapater som vanligt och har nu kört ett par stötvågsbehandlingar. Redan efter första behandlingen försvann smärtan nästan helt så det var skönt. Alltid lite stressande att träna då man börjar ha för ont. Men som sagt, nu behöver jag inte fundera på det! 

Naprapat-Mattias som har tagit hand om mina ben sen häloperationen har tyvärr bytt jobb, vilket såklart känns trist. Men som tur är så finns det flera bra naprapater på Access Rehab så nu får naprapat-Malin ta över och så mosar jag igenom kroppen hos massör-Maria ibland. Är osäker på om man får jobba på kliniken om man inte har ett namn som börjar på "Ma" (det finns en Martin och en till Malin där också).

Jag är "lite" av en ensamlöpare. Jag gillar inte att anpassa mig efter andra, speciellt inte på distanspass, för då försvinner ju hela frihetskänslan. På banpass är det också jobbigt att köra med folk man inte är van att köra med. Just nu har jag två personer som jag är bekväm att springa med. Den ena är Magnus som jag tvingar med på distanspassen då jag är otaggad. Den andra är Martin som är bror till coach Oscar. Han är typ världens bästa träningssällskap. Han drar åt mig då jag vill i det tempot jag vill och så gör han uppvärmningen och nerjoggen så mycket roligare. För den delen av passet är så tråkig att köra själv. Jag brukar spurta ner Martin på träning men jag har aldrig slagit honom på tävling. Det är ett av mina mål i sommar. På maran är jag chanslös men 5 och 10km vill jag inte att han ska slå mig på mera. Får se vad det blir av det. Han har bivit så förbannat snabb på sistone.. 

Alltså vädret i det här landet det senaste halvåret. Trodde att Sverige var Landet Lagom, men icke. Regn hela december, det snöade konstant hela februari. Och så mittiallt försvann all snö på en gång i mars och man trodde att det skulle bli vår. Men istället blev det en lång period med sol och iskalla vindar. Och så bara boom så blir det högsommar på en gång. I mitten av maj. Så märkligt. Undrar hur crazy sommaren blir. Om jag får välja så kan vi hålla oss kring 20 grader och klämma in ett duggregn en gång i veckan, ett redigt åskväder en gång i månaden och i övrigt pollenfritt. Kanske myggfritt också. Men så länge vi över huvudtaget har sommar så tänker jag inte klaga. Bara på pollen. 

Gräspollenperioden närmar sig och jag har ingen aning om hur jag kommer att reagera. Vissa år har jag knappt känt nåt alls och vissa år har min kropp gått i totalstrejk. Så jag vågar inte hoppas för mycket. Än så länge är jag bara lite snuvig och det kan jag leva med. Oavsett hur det blir så är det inget jag kan göra något åt, förutom att fortsätta medicinera och käka antihistaminer. Hjälper inte det får jag skjuta upp några tävlingar, men då är det så. Jag hoppas på det bästa!

I veckan har mina systrar + bebis varit och hälsat på. Det var kul då de kom, skönt då de åkte, men jag hade inte klaga på lite mer bebisgos. Saknar de stora bruna ögonen och de runda gosiga kinderna redan. Saknar resten av familjen också. Och mina vänner. Ska nog boka en Finlandsresa till midsommar. 

Imorgon ska jag köra Skärholmsloppet. Jag sprang det loppet 2014 inför mitt livs bästa säsong och jag hoppas såklart att jag springer snabbare den här gången. Samtidigt är jag betydligt mer nertränad just nu och drog ett hårt spikskopass igår, så jag lär inte ha de piggaste benen. Har för mig att det är en rätt backig och knixig bana också. Men det blir grymt bra träning oavsett. 

Bansäsongen närmar sig och jag är så sjukt taggad. Har verkligen saknat att tävla på bana och i spikskor. Nästan två år sen senast. Får se om jag kommer in i det direkt eller om jag behöver ett par tävlingar för att komma igång. Ser mest fram emot känslan. Att stå på startlinjen med självförtroende. Att springa i spikskor på mondobanor. Att spurta. Att bli trött. Att kommunicera med sig själv under loppet för att lyckas pressa ur sig lite till. Och kanske framför allt att vara en del av friidrottsmiljön. Har verkligen saknat det. 

Men nu ska jag ta en kvällspromenad och sätta mig på en brygga och andas lite innan jag börjar grubbla över vilka skor jag ska springa i imorgon. 

Ha en fin fortsättning på försommaren! 

Sandra


Back to work

7 maj 2018

Hej på er! 

För det första, tack för fina kommentarer på mitt förra inlägg. Det var faktiskt inte meningen att ni skulle känna er tvungna att kommentera, men hur som helst så blev jag glad. För mig handlar sociala medier inte om att ha så många följare/likes/kommentarer som möjligt, det motiverar inte mig, utan jag vill hellre ha följare som verkligen uppskattar det jag skriver/publicerar. Det är värt så mycket mera för mig. Sen är ju många följare osv bra för att synlighet, vilket kan vara värt ganska mycket då det kommer till sponsorer och sånt, men jag är ändå hellre personlig och äkta med färre följare än att göra vad som helst för likes. Utan att säga att det är fel att göra på andra sätt! 

I lördags sprang jag Kungsholmen runt, ett lopp jag faktiskt hade sett fram emot rätt mycket. Träningen har gått superbra de senaste veckorna och snabbhetsmässigt är jag kanske bättre än jag någonsin har varit. Men med tanke på hur lite jag har kunnat springa de senaste åren och hur lite jag också har sprungit i vinter så är det just de längre sträckorna som är jobbiga. Därför är jag superglad över att jag redan kunde springa kring 33,5min i ett stadslopp. Och det bästa är att jag känner mig så stark mentalt, så brukar jag verkligen inte känna mig på millopp. Jag går framåt så himla mycket nu, så med några mängdveckor till så kommer inte uthålligheten att vara något som stoppar mig i sommar. 

Och innan vi går vidare; 3000m hinder är och förblir min huvudsträcka. Varje gång jag springer ett lopp på en annan distans så får jag frågan om hinder fortsättningsvis är min huvudgren. Är lite less på den frågan faktiskt. Men JA hinder är fortsättningsvis min huvudgren och jag har inga planera på att ändra på det innan 2025 i alla fall. (Vem vet om jag får för mig att försöka ta mig till OS på maran 2028?). Så hinder it is. Sen verkar alla ta för givet att alternativet är att gå upp i distans, men jag är inte så intresserad av det. Det blir inga 10000m lopp på bana i sommar (om jag ens nästan börjar fundera på det, stoppa mig! Det är så fruktansvärt tråkigt att jag inte vill utsätta mig för det igen!). Jag har inte heller några planer på att springa 5000m, men det kanske blir nåt enstaka lopp för att det är så jäkla bra träning. Min favoritdistans vid sidan om hinder är helt klart 1500m och jag hoppas jag får in några bra lopp i sommar. Känns som jag har många sekunder att plocka där ännu eftersom mitt personbästa är gjort i ett taktiklopp! Vi får helt enkelt se vad sommaren har att erbjuda. Men jag tror att jag äntligen kan börja få ur mig lite personbästan igen! 

Min första bantävling blir Paavo Nurmi Games i Åbo 5 juni. Där är det 3000m slätt som gäller. Ser fram emot det och hoppas att det inte är gräspollenboom just då, för då är det bara att planera om. 

Nu har jag en mängdperiod framför mig igen. Det kommer att bli ett par tuffa veckor men det är ändå skönt att vi äntligen har fått lite sommarvärme. Löpkänslan är ju så mycket bättre då man kan springa i shorts utan att frysa. Så jag har aktiverat min milhjärna och kör på "äta träna äta träna äta sova"-dagar. Jag är inte så rolig under såna perioder, men man kan ju inte vara rolig jämt ;) 

Just nu ser jag fram emot: 1) systrar och bebis som kommer på besök nästa vecka, 2) Skärholmsloppet 19 maj (kan jag springa snabbare än jag gjorde 2014 inför mitt livs bästa tävlingssäsong?) 3) kvällens middag.

Men nu ska jag ut i värmen och springa. 

Ha en fin vecka och njut av försommaren!

Sandra



Följ oss

Loppkalendern

26 maj
Åseda
26 maj
Göteborg m. omnejd
28 maj
Borlänge
28 maj
Kalmar
28 maj
Vänersborg
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken