Hälsa- att leva som man lär- #livspussletdeluxe - Ann-Sofie Forsmark | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Ann-Sofie Forsmark


Vem: Forever young småbarnsmamma med spretig utbildning som både civilekonom (samt studier i miljöekonomi och miljöteknik), massör, revisor, löpcoach och hälso- o friskvårdskonsult. Efter 11 år i exil i England, Australien och Jämtland är jag en smått ofrivillig Sthlmsbo som letar sig bort från asfalten så fort det går.

Arbetar som hälsostrateg, driver ( i väldigt liten skala) en enskild firma där jag föreläser, tidigare har löpcoachat främst ultralöpare, kostcoachat samt instruerar på workshops och event. Driver podden Health for Wealth om strategiskt hälsoarbete. Därtill arrangerar jag årets GODaste lopp: Tjejmarathon 2016 en gång per år. Det är förstås inte full fart på alla bitar samtidigt utan det växlar under året.


Jag har mycket energi och det får jag genom att vara väldigt noga med att göra rätt saker, jobba smart, ha mycket ledig tid tillsammans med min familj och ta hand om sömn och återhämtning.
Vad jag skriver om: Ultralöpning. Terränglöpning. Bra mat. Yoga. Hälsa. Företagshälsa. Föräldralivet. Välgörenhet.

Motto: Work hard. Do good. Rest and play.

Utmaningar 2017: Under 2016 klarade jag mitt (enda!) prestationsmål inom löpningen; att springa 100 miles under 20 timmar. Inför 2017 vill jag springa med fokus på upplevelselopp men sätter inga specifika mål- om inte andan faller på!

Vill du kontakta mig angående föreläsningar, löpcoachning eller annat? Maila gärna!

Hälsa- att leva som man lär- #livspussletdeluxe

20 okt 2016
av: Ann-Sofie Forsmark

Jag har fått otroligt fin feedback på mitt inlägg Om det verkar vara för mycket...

Men också två, relevanta, frågor. Min presentation här i bloggen andas ju för mycket! Anställning, och eget företag, och ultralöpning, och mamma, och välgörenhet. Det går väl inte ihop?

Och jag pillade på presentationen för att göra den representativ. För det går ihop. Det är utmanande ibland. Men det går faktiskt jättebra. Till och med vavavoom för det mesta.

Jag tror vi ofta lurar oss själva med att förenkla synen på vad som är hälsosam belastning. Som uttrycket säger- det är inte hur du har det, det är hur du tar det. Jag är en sån person som gillar att göra mycket. Jag har mycket energi, högt driv, kanske är du som jag, du känner igen dig. Vi får saker gjort, har mycket idéer och många vill göra saker med oss. Vi måste passa oss, vi måste vårda den energin.

När jag presenterar mig så kanske jag inte förklarar att alla mina engagemang förstås inte går på heltid hela tiden. Ibland gör jag inget alls- som med arbetet mot Panzisjukhuset, engagemanet finns i hjärtat, men jag kan inte lägga tid på det jämt. Då och då- ja.

Jag har slutat coacha online för att fria upp tid för att ta ansvar för den nya tjänst jag fick för ett år sen. Ändrat till att bara tacka jag till enstaka insatser- som föreläsningar. Inte för att jag inte vill, men för att jag inte vill jobba så mycket. Jag vill vara med mina barn. Vara hemma på kvällarna. Kunna vara långa helger på landet. Vara ledig länge på julen och på sommaren. Vara hållbar. Noterar saker jag vill göra, men det mesta är på vänt. Skjuter på saker. Bara idag har jag tackat nej till två förfrågningar och skjutit på två möten för att se till att det som är viktigast och mest bråttom får ta plats först.

Redan för flera veckor sen tackade jag nej till ett fantastiskt, underbart, roligt, stimulerande uppdrag i mitt älskade Åre den här helgen för att vara hemma och bara hänga med familjen.

Så i presentationen berättar jag om de delar jag har på min årsagenda- inte på min vare sig dagliga eller veckoagenda.

Och jag känner egentligen inget behov av att förklara mig, alla som känner mig vet att jag har perspektiv, är full av hållbar energi, ofta genuint ledig och lever som jag lär. Men - for what's its worth- jag ska dela några av mina så kallade life hacks, eller life design som mina fina vänner Sara o Katta kallar det. Jag kallar det #livspussletdeluxe det är JA till några få stora saker och NEJ till väldigt mycket annat.

*Jag har i sju års tid arbetat deltid. Jag gick upp på heltid för två veckor sen. Det är lite läskigt men det funkar. Eftersom jag håller min arbetstid. Jag har ingen övertid och när jag säger att det är mycket då har jag kanske jobbat 40 timmar på mitt vanliga jobb.

*Jag tackar ofta nej till saker; slentrianluncher, fika, events och annat med förklaringen att " jag hinner inte" och många tror kanske att det då är helt stuvat i kalendern. Men det är massa luft för sånt som jag behöver hinna med för att kunna ha tid till att hämta..

*..barnen runt kvart över tre/halv fyra de dagarna jag hämtar. Det tar runt två timmar från att jag joggar från kontoret till dagis, till skolan och tar bussen hem och de ska titta på ankorna och greja innan vi är hemma. Då vill jag inte stressa. Då vill jag vara närvarande. Då har vi det så mysigt- det är ovärderlig tid och det är aldrig tjafs.

* Jag skulle ALDRIG ta mig tid att träna om det betydde att sticka iväg på lunchen, något gym, någon tid att passa på kvällen. Det funkar bara i enstaka fall. Jag önskar jag hade tid att gå på dans, kampsport, långa yogapass, träna gymnastik eller sånt men det går inte om jag ska hämta så tidigt. Min motion måste jag få till för att orka med 2-åringsutbrott, leverera på jobbet (vara kreativ och nytänkande och fokuserad) så jag springer till och från jobbet och kör lite yoga/SOMA och styrka när jag ändå är på väg åt något håll. Försöker lägga de långa passen någon helg, gärna som transportlöp för att inte ta tid från familjen för ofta.

*Jag lämnar nästan alltid kontoret med känslan av att ha en triljar grejer kvar. Inboxen är som ett minfält man ska över för att nå fram till det som tar min agenda framåt och ibland går jag från jobbet frustrerad. Men på sex kilometer jogg till dagis hinner jag prata vett med mig själv, landa i att jag gjorde det bästa jag kunde, låter stressen rinna av med svetten och sen stänger jag av jobbet mentalt tills barnen somnat då jag..

*.. 3-4 kvällar i veckan lägger cirka 1,5 timme till på jobb jag skickat hem. Alltid de roligaste uppgifterna så det inte ska kännas jobbigt. Jag följer inga serier men har gärna Rapport och Aktuellt på i bakgrunden. Tycker det är ganska mysigt, dricker té och har jag inte lust att jobba så läser jag något istället.

* Klockan 21.30-21.45 stänger jag ned. Stänger av alla telefoner på flightmode, drar ur kontakt till TV och router. Släcker ned. Sätter mig på yogamattan, gör någon andningsövning, yogar/SOMAr lite. Går och lägger mig och läser en stund om jag har lust. Sover alltid m inst 7 timmar, gärna närmare 8. De  kvällar jag inte jobbar kollar jag på något roligt men läser hellre och har börjat göra korsord igen.

* Alltid ledig på helgen. Tackar till 99% nej till saker som ligger på helgen. Förutom mina långpass som jag ändå håller nere till mycket mindre än vad jag egentligen skulle önska rent löpnjutningsmässigt. Springer oftast själv så jag kan styra och får då tacka nej till sociala löpevent. Springer sällan lopp. Vi lägger oss alltid tidigt då också, det är värdelöst att vara trötta på helgerna när barnen vaknar tidigt. Vet man att de gör det så är det ju bara att act accordingly.

*Jobbar ibland en riktigt lång dag när mannen hämtar och springer då hem till runt 18.30 så jag kan natta. Är aldrig trött. Vill oftast jobba mer men tänker att jag ska vara på just den här nivån- alltid vilja mer, aldrig bli trött.

* Det står en stor trave med ramar hemma. Och tyger. Och kuddar. Jag ska "rama in". "Ska sy". Men hinner aldrig. Varje gång det skulle finnas tid så drar vi ut i skogen istället eller gör något roligare. Vi bor enkelt. Det är stökigt i min garderob men jag hittar det jag ska ha. Jag har nästan alltid fläta eller tofs för det spar tid. Jag köper aldrig kläder som måste strykas. Jag har en massa saker jag aldrig hinner med. Det gör inget så länge jag hinner med det viktigaste.

Ibland är det galet stressigt när saker tar längre tid än jag planerat. Det kommer alltid vara mycket man vill göra och det är än mer andra vill att man gör. Det är inget farligt att jobba mycket i korta perioder, det är inget farligt att vara stressad. Men det är superviktigt att återhämta sig regelbundet och ha perioder där det inte är stressigt och framförallt inte stressigt på flera fronter.

Alla har sina lifehacks- eller vad man väljer att kalla dem. Vi kan aldrig, precis som med Instagram, se allt av hur en människa fördelar sin tid och energi. Men som jag förespråkade i det tidigare inlägget, vi kan ta hand om oss själva och med omsorg välja att hjälpa andra. Oftast blir det platt fall med "Du ska inte jobba så mycket" för en fartblind förstår inte det. Vad man ska göra istället får bli ett annat inlägg. Ämnet känns outtömligt..

Ta hand om er!

Visar IMG_7566.JPG

Viktig tid!




(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet fyrtioett med siffror i fältet här




Följ oss

Loppkalendern

31 dec
Göteborg
31 dec
Kalmar
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!


Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.