Om att skölja med sportdryck och några lärdomar från Biggest Loser - Hjärnfysikbloggen | Runner's World

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > Anders Ericsson
  4. > Andning
  5. > Antioxidanter
  6. > artros
  7. > ATP
  8. > Backintervaller
  9. > Barfotalöpning
  10. > BDNF
  11. > bdnf
  12. > bdnf hjärngödsel
  13. > bdnf och löpning
  14. > Biggest Loser
  15. > biokemi
  16. > Björn Borg och John McEnroe
  17. > Blod
  18. > Blodtryck
  19. > Blogg
  20. > bok
  21. > Brunt fett
  22. > cancer
  23. > Central governor
  24. > Central Governor
  25. > Choklad
  26. > Cirkelträning
  27. > Core
  28. > Cykling
  29. > Deliberate practice
  30. > Depression
  31. > Diet
  32. > Djupvila
  33. > Dopning
  34. > Evolution
  35. > evolution
  36. > Expert
  37. > Fascia
  38. > Fasta
  39. > Fetma
  40. > Fett
  41. > fett
  42. > Fjällen
  43. > Fotboll
  44. > Framtiden
  45. > Fria radikaler
  46. > Frida Karlsson
  47. > Fysiologi
  48. > Föräldrar som pressar
  49. > Gener
  50. > Gränser
  51. > Handledd övning
  52. > hippocampus
  53. > hjärnan
  54. > Hjärnan
  55. > hjärndoping
  56. > Hjärnfysik
  57. > hjärnkrafter
  58. > Hjärnplasticitet
  59. > hjärnstark
  60. > Hjärnstark
  61. > hjärnstimulering
  62. > Hjärnuthållighetsträning
  63. > Hjärthälsa
  64. > Håll
  65. > Hälsa
  66. > Härnö Trail
  67. > härnö trail
  68. > Höga Kusten Trail
  69. > Ibuprofen
  70. > idrott
  71. > Iliotibialbandet
  72. > Indianer
  73. > inflammationer
  74. > Intervaller
  75. > intervaller
  76. > Jere Pajunen
  77. > Jure Robic
  78. > Jägare och samlare
  79. > knäartros
  80. > knäled
  81. > kognitiv nedgång
  82. > Komfortzon
  83. > Kompression
  84. > Kramp
  85. > Kvantfysik
  86. > Lieberman
  87. > Lindans
  88. > Listor
  89. > läkningsprocess
  90. > Lärande
  91. > löpning
  92. > Löpning
  93. > Löpning ger nya nervceller
  94. > Löpning mot depression
  95. > löpning nya nervceller
  96. > löpningens effekt på åldrande
  97. > Löpsteg
  98. > Löpteknik
  99. > Maffetone
  100. > MBT-skor
  101. > Mindfulness
  102. > minne
  103. > Minne
  104. > Misstag
  105. > Mjölksyra
  106. > Morgonlöpning
  107. > Motion
  108. > Multitasking
  109. > Muskler
  110. > Naturlig löpning
  111. > Nedförslöpning
  112. > Neurogenes
  113. > neurogenes
  114. > Neuroplasticitet
  115. > Norska intervaller
  116. > NSAID
  117. > nötter
  118. > Orientering
  119. > Peak
  120. > Placebo
  121. > Placeboeffekten
  122. > Polariserad träning
  123. > Prestation
  124. > primära motoriska barken
  125. > Proprioception
  126. > Protein
  127. > Psykobiologiska modellen
  128. > Psykologi
  129. > Puls
  130. > Race Across America
  131. > Reflexer
  132. > råtthjärnor
  133. > Rödbetsjuice
  134. > Rörelse
  135. > Semester
  136. > Sitta på möten
  137. > sittande
  138. > Sittandesjukan
  139. > Sittsjukan
  140. > skador
  141. > skelett
  142. > Skidåkning
  143. > Skola
  144. > Smärta
  145. > smärtstillare
  146. > Springtime Travel
  147. > Steglängd
  148. > Stress
  149. > Studie
  150. > Styrketräning
  151. > Ståsjukan
  152. > Svett
  153. > Sydamerika
  154. > Sömn
  155. > Talang
  156. > tDCS
  157. > Telomerer
  158. > Tillskott
  159. > Trail
  160. > traillöpning
  161. > Trailrunning
  162. > transkraniell likströmsstimulering
  163. > Träning
  164. > Träningsvärk
  165. > Tsimane
  166. > Törst
  167. > Ultra
  168. > Universum
  169. > Urinvånare
  170. > Vanor
  171. > Vardagsmotion
  172. > Vatten
  173. > Vetenskap
  174. > vikt
  175. > Viljestyrka
  176. > Vitamin D
  177. > Vålådalen
  178. > Världens tuffaste lopp
  179. > Värme
  180. > Åldrande
  181. > åldrande
  182. > Ångest
  183. > Återhämtning
  184. > Ätstörningar
  185. > Överträning

Om att skölja med sportdryck och några lärdomar från Biggest Loser

19 maj 2016
av: Johan Renström

För några år sedan visade forskare att man orkar lika mycket om man sköljer munnen med sportdryck i tio sekunder som när man sväljer sportdrycken. Kroppens celler behöver alltså inte energi för att öka sin effekt; för att prestera mera räcker det med en signal att socker är på väg. Denna signal går från receptorer i munhålan till hjärnan, som ger kroppen "mer energi" som om det verkligen fanns mer energi. 

Runner

I en ny randomiserad dubbelblindstudie har man fördjupat testerna av munsköljning. I studien testades cyklister vid tre tillfällen: två timmar efter frukost, efter en 12 timmar lång fasta (som tömmer glykogenlagren i levern) och efter hård träning följt av 12 timmar fasta (så att även glykogenlagren i musklerna tömdes). Vid varje tillfälle sköljde de antingen med en smaklös sockerdryck eller en lika smaklös och sockerfri placebodryck.

Testpersonerna cyklade i 20 km och sköljde munnen vid 4 tillfällen under passet. Det visade sig att munsköljning med sockerdrck inte påverkade dem när de ätit frukost, däremot fanns det en viss effekt efter fasta och en stor effekt (3 minuter snabbare) när de cyklade med tömda depåer. Forskarna mätte även kolhydrat- och fettoxidation, och dessa påverkades inte av munsköljning med socker. 

Det går alltså inte fortare p g a att musklerna bränner mer socker, utan det rör sig mest troligt om en effekt i hjärnan - effektivare signaler till muskler och aktivering av områden i hjärnan som är kopplade till belöning påverkar upplevelsen av ansträngning.

Några slutsatser av sockersköljning
Det betyder såklart inte att man ska springa en tävling tömd på kolhydrater. Däremot kan det vara smart att bara skölja runt sportdryck i slutet av ett lopp eftersom det ger samma effekt som om man svalde drycken (kroppen hinner ändå inte tillgodogöra sig energin i sockret som man sväljer). Det rör sig inte om en placeboeffekt, utan en faktisk effekt och genom att spotta minskar man risken för magproblem och dessutom slipper man några hekto vätska i magen på upploppet. 

Jag brukar köra en del löppass före frukost, eftersom löpning på tom mage tycks förbättra fettförbränningen och det gör mig till en effektivare löpare på långa distanser. Det enda jag dricker då är vatten. Nackdelen med dessa pass är att de går ganska sakta p g a bristen på energi. Den här studien visar att jag kan ge mig själv en boost genom att skölja runt lite sockervatten i munnen, eftersom det inte påverkar förhållandet mellan fett- och kolhydratförbränning.

Nedkyld med mentol
Men man blir inte bara snabbare av att skölja runt dryck i munnen, det tycks även som att vi uthärdar och presterar bättre i värme om vi sköljer munnen med mentol (mint) jämfört med att dricka iskall dryck, enligt en studie från 2015. Elva hyfsat tränade män sprang 5 km i 33 grader värme och testades när de drack en ice slurry före testet eller sköljde munnen med mentol under testet. De testades också när de gjorde varken eller som kontroll. De var en minut snabbare med sköljning (25.3 ± 3.5 min) jämfört med iskall dryck (26.3 ± 3.2 min) och kontroll (26.0 ± 3.4 min). Is sänkte kroppstemperaturen med 0,3 grader under de två första kilometrarna, men påverkade inte upplevelsen av värme. Sköljning sänkte däremot den subjektiva upplevelsen av värme (utan att påverka temperaturen), vilket ökade prestationsförmågan. Studien ger stöd för den psykobiologiska modellen som säger att det är den upplevda känslan som påverkar mänsklig prestation.

Alla som ätit en halstablett med mentol (mint) har upplevt den kylande effekten. Det finns receptorer i munnen som aktiveras av kyla som också aktiveras av mentol och därför upplever vi kyla när vi suger på en halstablett, precis som det finns receptorer i munnen som aktiveras av heta drycker och även av ett ämne i chili som kallas capsaicin. Snart kanske det kommer en studie som visar att vi kan värma oss under ett skidlopp genom att bränna oss med lite chili:)


Receptorer som påverkas av mint och chili

Lärdomar från Biggest Loser och en anekdot
Tyvärr kan man inte på samma sätt spotta ut mat och tro att hjärnan nöjer sig med det. Fetma är betydligt mer komplicerat. I förra inlägget skrev jag om en studie som visade att deltagarna i Biggest Loser fick tillbaka större delen - och i vissa fel ännu mer - av sin viktförlust i TV efter 6 år. Deras kroppar vände sig mot dem. En kraftig viktnedgång - som hjärnan uppfattar som ett hot (svältkatastrof) mot överlevnad - tycks leda till att förbränning i vila minskar och dessutom utlöser det en svärm av olika hormoner som samordnar sig för att öka aptiten och återställa vikten till en av hjärnan bestämd set point. Tyvärr är det lättare att flytta denna set point uppåt än nedåt. Några kände sig deppade över det. Jaha, då är det bara att ge upp, sa en. Många andra bestämde sig för att strunta i bantningen och börja träna istället.

Jag tror att träning är viktigt för att förändra vanor och livsmönster. En träningsrutin är en nyckelvana, som förbättrar självbild, sömn, vad man äter och mycket annat. Jag har träffat personer (ursäkta att jag drar anekdoter men ibland kan de vara värdefulla som här) som tappat från 30 kg till halva sin vikt sedan de började träna. Oftast har de drivits av en stark motivation över längre tid, som t ex en kvinna som jag är bekant med. När jag träffade henne första gången vägde hon 130 kilo. Sen gifte hon sig och fick två barn. Hon hade aldrig sett sig som överviktig, utan som en glad och mullig tjej. Men hon orkade inte riktigt leka med barnen och blev orolig för framtiden. Hon började träna, äta mindre och gick ner från 130 till 70 kg och har sedan dess hållit vikten i över 7 år. Barnen gav henne motivationen att ändra vanor och livsmönster. Kanske är 7 år tillräckligt lång tid för att hjärnan ska ställa om kroppens jämvikt? Det kanske inte ens finns en set point? Jag vet inte och vetenskapen ger ännu inte alla svar; det enda vi vet är att det är svårt att gå ner i vikt, men det inte är omöjligt. Vi vet också att hjärnan är formbar och anpassar sig till det vi gör och inte till det vi tänker göra.


Om man är tillräckligt motiverad klarar man nästan vad som helst. Det svåra är att bibehålla motivationen. I längden krävs vanor och rutiner.

De nya insikterna från Biggest Loser-studien betyder inte att man ska ge upp, utan snarare att man ska ta sig an uppgiften att gå ner i vikt på ett mer realistiskt sätt. Jag har träffat många löpare genom åren som tidigare varit rejält överviktiga, men som nu springer flera gånger i veckan eller t o m ultralopp som Swiss Alpine. Tack vare löpningen och stark motivation har de gått ner i vikt och - viktigare - hållit vikten i flera år till synes utan ansträngning eftersom löpning i sig ger en belöning som tycks hålla den upplevda ansträngningen av att hålla vikten i schack. 





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femton med siffror i fältet här


Kommentarer


2016-05-21 21:29   Johan Renström

Tack LG! Jag gillar dig också:)

 

2016-05-21 21:28   Johan Renström

Tack Mike:) Inga problem att kombinera rödbetor och sportdryck. Rödbetsjuice dricks före loppet. Typ två timmar innan start tar man sista klunken. Sportdrycken sköljs de sista kilometrarna.

 

2016-05-20 22:54   LG58

Jag älskar dig Johan! Munsköljning var intressant. Kram LG58

 

2016-05-20 09:19   Mike

Tack för den senaste i raden av intressanta blogginlägg! Bra!
...men då får man välja om man ska munskölja med sockerlösningar eller dricka rödbetsjuice? För man skulle väl helst inte spotta efter att man druckit rödbetsjuice? Man får hitta på en bra kombo kanske :)

 


Följ oss

Loppkalendern

21 okt
Södertälje
21 okt
Växjö
22 okt
Skövde
29 okt
Frankfurt
29 okt
Frankfurt
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!


Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.