Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > bakterier och hälsa
  12. > Barfotalöpning
  13. > BDNF
  14. > bdnf
  15. > bdnf hjärngödsel
  16. > bdnf och löpning
  17. > Biggest Loser
  18. > biokemi
  19. > Björn Borg och John McEnroe
  20. > Blod
  21. > Blodtryck
  22. > Blogg
  23. > bok
  24. > Brunt fett
  25. > cancer
  26. > Central governor
  27. > Central Governor
  28. > Choklad
  29. > Cirkelträning
  30. > Core
  31. > Cykling
  32. > Deliberate practice
  33. > den evolutionära orsaken till fetma
  34. > den psykobiologiska modellen
  35. > Depression
  36. > det själviska fettet
  37. > diet
  38. > Diet
  39. > Djupvila
  40. > Dopning
  41. > Evolution
  42. > evolution
  43. > Expert
  44. > Fascia
  45. > Fasta
  46. > fasta
  47. > Fetma
  48. > Fett
  49. > fett
  50. > Fjällen
  51. > Fotboll
  52. > Framtiden
  53. > Fria radikaler
  54. > Frida Karlsson
  55. > Fysiologi
  56. > förkylningar
  57. > Föräldrar som pressar
  58. > Gener
  59. > Gränser
  60. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  61. > Handledd övning
  62. > hippocampus
  63. > hjärnan
  64. > Hjärnan
  65. > hjärndoping
  66. > Hjärnfysik
  67. > hjärnhälsa
  68. > hjärnkrafter
  69. > Hjärnplasticitet
  70. > hjärnstark
  71. > Hjärnstark
  72. > hjärnstimulering
  73. > hjärnträning
  74. > Hjärnuthållighetsträning
  75. > Hjärthälsa
  76. > hjärtsvikt
  77. > Håll
  78. > Hälsa
  79. > hälsa
  80. > Härnö Trail
  81. > härnö trail
  82. > Höga Kusten Trail
  83. > höga kusten winter trail
  84. > Höga Kusten Winter Trail
  85. > Ibuprofen
  86. > idrott
  87. > Iliotibialbandet
  88. > immunförsvaret
  89. > Indianer
  90. > inflammationer
  91. > Intervaller
  92. > intervaller
  93. > Jere Pajunen
  94. > Jure Robic
  95. > Jägare och samlare
  96. > Kaffe
  97. > Kipchoges leende
  98. > knäartros
  99. > knäled
  100. > koffein
  101. > kognitiv nedgång
  102. > Komfortzon
  103. > Kompression
  104. > Kramp
  105. > Kvantfysik
  106. > kväveoxid
  107. > kyligt väder och träning
  108. > känslor
  109. > Lieberman
  110. > Lindans
  111. > Listor
  112. > ljus och mörker
  113. > läkningsprocess
  114. > Lärande
  115. > Löpband
  116. > löpning
  117. > Löpning
  118. > löpning efter 40
  119. > Löpning ger nya nervceller
  120. > Löpning mot depression
  121. > löpning nya nervceller
  122. > löpningens effekt på åldrande
  123. > Löpsteg
  124. > Löpteknik
  125. > Maffetone
  126. > Marit Björgen
  127. > MBT-skor
  128. > Mikrobiom
  129. > Mindfulness
  130. > minne
  131. > Minne
  132. > Misstag
  133. > Mjölksyra
  134. > Morgonlöpning
  135. > Motion
  136. > Multitasking
  137. > Muskler
  138. > människans förhistoria
  139. > nattaktiva djur
  140. > Naturlig löpning
  141. > Nedförslöpning
  142. > Neurogenes
  143. > neurogenes
  144. > Neuroplasticitet
  145. > nitrat
  146. > Norska intervaller
  147. > norska intervaller
  148. > NSAID
  149. > näsandning
  150. > näsandning och löpning
  151. > nötter
  152. > Orientering
  153. > Peak
  154. > periodisk fasta
  155. > Placebo
  156. > Placeboeffekten
  157. > Polariserad träning
  158. > Prestation
  159. > primära motoriska barken
  160. > Proprioception
  161. > Protein
  162. > Psykobiologiska modellen
  163. > Psykologi
  164. > Puls
  165. > Race Across America
  166. > Reflexer
  167. > råtthjärnor
  168. > Rödbetor
  169. > Rödbetsjuice
  170. > rödbetsjuice
  171. > Rödbetsjuice och prestation
  172. > rödbetssaft
  173. > Rörelse
  174. > Samuele Marcora
  175. > Sanningen om fett
  176. > Semester
  177. > Sitta på möten
  178. > Sittande
  179. > sittande
  180. > sittandesjukan
  181. > Sittandesjukan
  182. > Sittsjukan
  183. > skador
  184. > skelett
  185. > Skidor
  186. > Skidåkning
  187. > Skola
  188. > Skratta och spring
  189. > Smärta
  190. > smärtstillare
  191. > snölöpning
  192. > Snölöpning
  193. > springa ute i frihet
  194. > Springtime Travel
  195. > Steglängd
  196. > Stress
  197. > Studie
  198. > Styrketräning
  199. > ståsjukan
  200. > Ståsjukan
  201. > superåldringar
  202. > Svett
  203. > Sydamerika
  204. > Sömn
  205. > Talang
  206. > tarahumara
  207. > tDCS
  208. > Telomerer
  209. > Tillskott
  210. > torr hals
  211. > Trail
  212. > traillöpning
  213. > Trailrunning
  214. > transkraniell likströmsstimulering
  215. > treadmill
  216. > Träning
  217. > träning viktigt mot vinterdepression
  218. > Träningsvärk
  219. > Tsimane
  220. > Törst
  221. > Ultra
  222. > Universum
  223. > Urinvånare
  224. > uthållighetsjakt
  225. > utmana hjärnan
  226. > Vanor
  227. > Vardagsmotion
  228. > Vatten
  229. > Vetenskap
  230. > vikt
  231. > viktnedgång
  232. > Viktväst och viktnedgång
  233. > Viktväststudie
  234. > Viljestyrka
  235. > Vitamin D
  236. > Vålådalen
  237. > Världens tuffaste lopp
  238. > Värme
  239. > Åldrande
  240. > åldrande
  241. > Ångest
  242. > Återhämtning
  243. > Ätstörningar
  244. > Överträning

Kvinnor svettas också

6 mar 2017

Jag kör alltid corepass på måndagar. När jag trycker mig upp med en armhävning faller några droppar svett ner på golvet. Till vänster om mig ligger en kvinna. Hon kör lika hårt men det droppar ingen svett. Till höger om mig frustar en man och han är blötast av alla. Det är ofta så. Det är männen som svettas mest. Det sägs också att män svettas mer än kvinnor, men en ny studie visar att det inte riktigt stämmer. Det tycks snarare vara storleken - givet att alla tränar lika hårt - som avgör hur mycket du svettas. Män är i genomsnitt större än kvinnor och det är snarare det - inte könet - som gör att män lämnar pölar av svett efter sig på gymmet. Kvinnan till vänster om mig var nog bara hälften så stor som mannen till höger om mig. Själv låg jag mittemellan.

I den nya studien, som publicerades förra veckan, analyserades blodflödet hos 36 män och 24 kvinnor. De tränade först lätt i 28 graders värme. Sedan upprepades träningen i högre tempo. I båda fallen steg kroppstemperaturen. Det visade sig att små kvinnor inte var lika beroende av svettning för att sänka kroppstemperaturen. De utnyttjade istället blodcirkulationen till att avleda värme (konvektion) från den relativt stora kroppsyta som följer med en mindre kropp. I jämförelse har en stor person en mindre kroppsyta per kilo kroppsvikt och måste i högre grad lita till svetten för att bli av med värme genom avdunstning.

Så om du svettas mycket under träning jämfört med andra beror det till stor del på att du har mindre kroppsyta per kilo kroppsvikt. Du börjar också svettas tidigare om du är vältränad eftersom kroppen, genom träning och gradvis anpassning, blivit bättre på att förutse en höjning av kroppstemperaturen när du springer.

Vi lever på gränsen
Kroppens värmereglering är extremt viktigt. I snitt ligger kroppstemperaturen på 37 grader, alltså bara några grader under livsfara. Att temperaturen ligger precis på 37 grader är en evolutionär kompromiss mellan fara och funktion. En varm kropp fungerar bättre än en kall kropp, men kroppen får inte bli så varm att cellerna kokar sönder.


Stekta celler. Proteiner reagerar starkt på värme. Bild wikipedia

När man springer stiger temperaturen som en följd av spillvärmen från mitokondriernas ökade energiproduktion. Om vi blir för varma, kan vi inte springa fort eftersom värmen påverkar vår upplevda ansträngning. Det är en säkerhetsmekanism som hindrar oss från att bli överhettade. Alla löpare vet hur svårt det är att springa snabbt när det är några grader varmare än vanligt.

Människokroppen kan bara göra sig av med värmen på fyra sätt: genom strålning, konduktion, konvektion eller avdunstning. Av dessa är avdunstning (svettning) och konvektion (blod skickas från det inre av kroppen till huden) de mest effektiva mekanismerna. Dessa mekanismer leder till nedkylning och fungerar bättre ju mer du tränar i värme. Dels börjar du svettas tidigare och bättre, eftersom hjärnan förutser att temperaturen kommer att stiga, dels ökar blodvolymen så att mer värme kan avledas via huden.

Återhämtar mig
Efter Höga Kusten Winter Trail 50 km förra helgen har jag vilat, sovit, netflixat och ätit semlor. Kroppsvikten är återställd. Den första veckan rullade jag på foamroller (aj vad det gör ont) och körde lätt styrketräning på jobbgymmet.

Jag fortsätter återhämta mig den här veckan, men lägger på lite mer träning. I lördags åkte jag skidor och stakade ganska hårt (överkoppen är fräsch). På söndagen sprang jag ett lätt pass i solig kyla. Benen och fötterna gläfste och verkade glada att få springa igen. Jag fick hålla hårt i kopplet och tvinga in mig efter en timme.

Jag svettades inte en enda droppe medan jag sprang utan kyldes ner genom konduktion (vindnedkylning). Eftersom jag snarare frös än svettades aktiverades brunt fett som bränner vitt bukfett. Denna anpassning gör att jag fryser mindre i framtiden. I höstas hade jag inte klarat att springa i minusgrader i de kläder jag hade igår och det beror på denna anpassning. Så länge du anpassar dig kommer du att utvecklas, men det kräver också att du utmanar dig själv och dina gränser så att du har något att anpassa dig till. 

Se film från Höga Kusten Winter Trail:

Höga Kusten Winter Trail from FriluftsByn on Vimeo.



Följ oss

Loppkalendern

10 mar
Göteborg
17 mar
Uddevalla
17 mar
Göteborg
18 mar
Sundbyberg/Solna
18 mar
Borås
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Boka in en fullmatad träningsdag med Lisa & Mårten den 18:e mars!

Söndagen den 18:e mars bjuder vi in till en maxad träningsdag tillsammans med Lisa Beskow och Mårten Nylen. Det blir inspirerande föreläsningar, varierande träningspass, lunch och en sportväska med goodies från Sportamore. Boka din plats redan idag!

Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken