Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > bakterier och hälsa
  12. > Barfotalöpning
  13. > BDNF
  14. > bdnf
  15. > bdnf hjärngödsel
  16. > bdnf och löpning
  17. > Biggest Loser
  18. > biokemi
  19. > Björn Borg och John McEnroe
  20. > Blod
  21. > Blodtryck
  22. > Blogg
  23. > bok
  24. > Brunt fett
  25. > cancer
  26. > Central governor
  27. > Central Governor
  28. > Choklad
  29. > Cirkelträning
  30. > Core
  31. > Cykling
  32. > Deliberate practice
  33. > den evolutionära orsaken till fetma
  34. > den psykobiologiska modellen
  35. > Depression
  36. > det själviska fettet
  37. > diet
  38. > Diet
  39. > Djupvila
  40. > Dopning
  41. > Evolution
  42. > evolution
  43. > Expert
  44. > Fascia
  45. > Fasta
  46. > fasta
  47. > Fetma
  48. > Fett
  49. > fett
  50. > Fjällen
  51. > Fotboll
  52. > Framtiden
  53. > Fria radikaler
  54. > Frida Karlsson
  55. > Fysiologi
  56. > förkylningar
  57. > Föräldrar som pressar
  58. > Gener
  59. > Gränser
  60. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  61. > Handledd övning
  62. > hippocampus
  63. > hjärnan
  64. > Hjärnan
  65. > hjärndoping
  66. > Hjärnfysik
  67. > hjärnhälsa
  68. > hjärnkrafter
  69. > Hjärnplasticitet
  70. > hjärnstark
  71. > Hjärnstark
  72. > hjärnstimulering
  73. > hjärnträning
  74. > Hjärnuthållighetsträning
  75. > Hjärthälsa
  76. > hjärtsvikt
  77. > Håll
  78. > Hälsa
  79. > hälsa
  80. > Härnö Trail
  81. > härnö trail
  82. > Höga Kusten Trail
  83. > höga kusten winter trail
  84. > Höga Kusten Winter Trail
  85. > Ibuprofen
  86. > idrott
  87. > Iliotibialbandet
  88. > immunförsvaret
  89. > Indianer
  90. > inflammationer
  91. > Intervaller
  92. > intervaller
  93. > Jere Pajunen
  94. > Jure Robic
  95. > Jägare och samlare
  96. > Kaffe
  97. > Kipchoges leende
  98. > knäartros
  99. > knäled
  100. > koffein
  101. > kognitiv nedgång
  102. > Komfortzon
  103. > Kompression
  104. > Kramp
  105. > Kvantfysik
  106. > kväveoxid
  107. > kyligt väder och träning
  108. > känslor
  109. > Lieberman
  110. > Lindans
  111. > Listor
  112. > ljus och mörker
  113. > läkningsprocess
  114. > Lärande
  115. > Löpband
  116. > löpning
  117. > Löpning
  118. > löpning efter 40
  119. > Löpning ger nya nervceller
  120. > Löpning mot depression
  121. > löpning nya nervceller
  122. > löpningens effekt på åldrande
  123. > Löpsteg
  124. > Löpteknik
  125. > Maffetone
  126. > Marit Björgen
  127. > MBT-skor
  128. > Mikrobiom
  129. > Mindfulness
  130. > minne
  131. > Minne
  132. > Misstag
  133. > Mjölksyra
  134. > Morgonlöpning
  135. > Motion
  136. > Multitasking
  137. > Muskler
  138. > människans förhistoria
  139. > nattaktiva djur
  140. > Naturlig löpning
  141. > Nedförslöpning
  142. > Neurogenes
  143. > neurogenes
  144. > Neuroplasticitet
  145. > nitrat
  146. > Norska intervaller
  147. > norska intervaller
  148. > NSAID
  149. > näsandning
  150. > näsandning och löpning
  151. > nötter
  152. > Orientering
  153. > Peak
  154. > periodisk fasta
  155. > Placebo
  156. > Placeboeffekten
  157. > Polariserad träning
  158. > Prestation
  159. > primära motoriska barken
  160. > Proprioception
  161. > Protein
  162. > Psykobiologiska modellen
  163. > Psykologi
  164. > Puls
  165. > Race Across America
  166. > Reflexer
  167. > råtthjärnor
  168. > Rödbetor
  169. > Rödbetsjuice
  170. > rödbetsjuice
  171. > Rödbetsjuice och prestation
  172. > rödbetssaft
  173. > Rörelse
  174. > Samuele Marcora
  175. > Sanningen om fett
  176. > Semester
  177. > Sitta på möten
  178. > Sittande
  179. > sittande
  180. > sittandesjukan
  181. > Sittandesjukan
  182. > Sittsjukan
  183. > skador
  184. > skelett
  185. > Skidor
  186. > Skidåkning
  187. > Skola
  188. > Skratta och spring
  189. > Smärta
  190. > smärtstillare
  191. > snölöpning
  192. > Snölöpning
  193. > springa ute i frihet
  194. > Springtime Travel
  195. > Steglängd
  196. > Stress
  197. > Studie
  198. > Styrketräning
  199. > ståsjukan
  200. > Ståsjukan
  201. > superåldringar
  202. > Svett
  203. > Sydamerika
  204. > Sömn
  205. > Talang
  206. > tarahumara
  207. > tDCS
  208. > Telomerer
  209. > Tillskott
  210. > torr hals
  211. > Trail
  212. > traillöpning
  213. > Trailrunning
  214. > transkraniell likströmsstimulering
  215. > treadmill
  216. > Träning
  217. > träning viktigt mot vinterdepression
  218. > Träningsvärk
  219. > Tsimane
  220. > Törst
  221. > Ultra
  222. > Universum
  223. > Urinvånare
  224. > uthållighetsjakt
  225. > utmana hjärnan
  226. > Vanor
  227. > Vardagsmotion
  228. > Vatten
  229. > Vetenskap
  230. > vikt
  231. > viktnedgång
  232. > Viktväst och viktnedgång
  233. > Viktväststudie
  234. > Viljestyrka
  235. > Vitamin D
  236. > Vålådalen
  237. > Världens tuffaste lopp
  238. > Värme
  239. > Åldrande
  240. > åldrande
  241. > Ångest
  242. > Återhämtning
  243. > Ätstörningar
  244. > Överträning

Om iliotibialbandet och Höga Kusten Trail

6 sep 2015

Vad är egentligen iliotibialbandet bra för? De flesta löpare förknippar nog iliotibialbandet med smärta på utsidan av knät, som vid löparknä. Det ger inga treviga associationer. Dessutom är det svårstavat. Men iliotibialbandet (IT-bandet) är också ett spännande mysterium. Varför finns det? Det enda sättet att riktigt förstå syftet är att blicka bakåt. Under det senaste året har några forskare gjort just det: studerat IT-bandet utifrån ett evolutionärt perspektiv. Kanske kan den nya kunskapen på sikt också leda till nya och effektivare behandlingar.

Människor tar sig fram på hoppstyltor
Den amerikanska forskaren Carolyn Eng har, tillsammans med bl a den kände antropologen Daniel Lieberman vid Harvard University, publicerat två studier (1 och 2) som undersöker hur IT-bandet lagrar och frigör elastisk energi för att göra promenader och löpning mer effektiva.

I dessa studier visar man att IT-bandet kan lagra 15 gånger mer elastisk energi än motsvarande vävnad hos schimpanser. Kapaciteten att lagra energi är dessutom väsentligt större under löpning än under promenader, förmodligen för att löpning är ”studsigare” än gång. Carolyn Eng betonar att man inte vet om IT-bandet har utvecklats för löpning eller gång; det är möjligt att det först utvecklats för gång och senare utvecklats för att spela en viktigare roll vid löpning.

IT-bandet börjar vid ovansidan av höften, sträcker sig längs utsidan av låret, och avslutas strax under knäet. Detta band består av fascia, en elastisk bindväv som finns i hela kroppen och håller den samman som ett gigantiskt spindelnät. Fascia liknar senor - de två har liknande funktion - men fascia består av stora sammanhängande band av vävnad, medan senor har en mer repliknande struktur.

Fascian håller ihop oss och omsluter muskler, ansluter muskler till ben och håller samman muskler som har en liknande funktion, och IT-bandet är den största sammanhängande fascian i människokroppen. De nya studierna, som visar att IT-bandet i första hand fungerar som en fjäder för att underlätta löpning och förflyttning, strider mot tidigare teorier om att den primära funktionen är att stabilisera höften under gång. 

Hur kan man komma till så skilda slutsatser? Enligt Daniel Lieberman är problemet att man inom sjukvården varit ovillig att använda evolutionen som lins när man studerat människan. När man använder denna lins, får man ett annat perspektiv och en exra dimension. Det var detta ändrade pespektiv som gjorde att forskarna vid Liebermans labb på Harvard uppmärksammade betydelsen av skillnaden mellan en schimpans och en människas IT-band. De tyckte att IT-bandet liknande en annan elastisk struktur - hälsenan - som man vet är otroligt viktig för att lagra energi under förflyttning.

När schimpanser springer på två ben vaggar de fram och det kostar massor av energi. En människa använder i jämförelse nästan inga muskler alls. Vi håller balansen med rumpan och studsar fram på långa ben som hoppstyltor. För att inte hjärnan ska kastas runt när vi studsar fram, hålls huvudet fast av starka ligament i nacken. Dessa relativt nya anatomiska anpassningar är kraftfulla bevis för att vi utvecklats som löpare. 

Höga Kusten Trail 2015
Jag har brutit två lopp och båda gångerna sprang jag i Skuleskogen, inom en rumtid på 1000 meter och nio månader. Hösten 2014 bröt jag Höga Kusten Trail efter kramp och i somras bröt jag High Coast Ultra efter smärta i IT-bandet. Igår var det dags för ett nytt försök. Inget Höga Kusten Fail i år, tänkte jag på startlinjen. Min tanke var att ta det lugnt och inte ta risker. Jag tänkte också på att man genom att tänka att ett lopp är jobbigare än det är, minskar det upplevelsen av ansträngning, enligt en artikel av mig själv för några veckor sedan. Det verkar märkligt, men jag brukar vara trovärdig och basera mina påståenden på fakta och forskning så jag valde att tro på mig själv. Det är oftast bra att tro på sig själv, inte minst då man ska springa långt.


Över 500 löpare! Fyra gånger fler än i fjol.

Jag gick ut lugnt, hade gott om krafter och ökade farten efter vändningen nere på Tärnettholmarna (8 minuter senare än året innan). När jag passerade stället där jag fick kramp i fjol, såg jag en kille sträcka ut vaden p g a krampkänningar. Det kanske finns kramp just där, tänkte jag en smula magiskt och ologiskt. 


Slåttdalsskrevan

Mina förväntningar kom på skam när jag började stappla uppför Skuleberget första gången. Det var mycket värre än jag föreställt mig, i klass med klättringen upp mot Keschhütte i Swiss Alpine. Jag kände mig trött och vimmelkantig. När jag till slut - riktigt slut - nådde toppen, visste jag att jag skulle ner och vända och sedan ta mig upp samma sträcka igen. Sista klättringen var vi som zombier i ett långt led av trasiga kroppar med tunga ben och tomma blickar. Efter en lång vandring uppåt på en grym grusväg gick jag i mål på plats 82 med tiden 6,23.

Nu vet jag hur jobbigt det är, så jag måste nog springa 2016 också. Jag gillar verkligen det här loppet. Jag hoppas eldsjälen Jerry Engström kör det i flera år. Det var mestadels klart väder och fantastisk utsikt ut mot skärgården. Det är inte många traillopp i Sverige som slår Höga kusten Trail när det gäller vackra vyer. Det är nog inte heller många lopp som har så många rötter och stenar på marken. I läroböckerna står det att rötter går under marken, men i Skuleskogen kryper de utanpå berget på jakt efter näring och de formar sig till snaror och snubbeltråd som om de vore ute efter näring från djur och människor. Man måste ha tungan rätt i munnen och den besvärliga terrängen ökar risken för kramp

Efter målgången lade jag mig raklång i höstljungen. Det tog några minuter att samla ihop kroppsdelarna och ta sig ner från världens högsta kustlinje. På vägen ner mötte jag ett trettiotal zombier.



Följ oss

Loppkalendern

10 mar
Göteborg
17 mar
Uddevalla
17 mar
Göteborg
18 mar
Sundbyberg/Solna
18 mar
Borås
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Boka in en fullmatad träningsdag med Lisa & Mårten den 18:e mars!

Söndagen den 18:e mars bjuder vi in till en maxad träningsdag tillsammans med Lisa Beskow och Mårten Nylen. Det blir inspirerande föreläsningar, varierande träningspass, lunch och en sportväska med goodies från Sportamore. Boka din plats redan idag!

Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken