Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > Barfotalöpning
  12. > BDNF
  13. > bdnf
  14. > bdnf hjärngödsel
  15. > bdnf och löpning
  16. > Biggest Loser
  17. > biokemi
  18. > Björn Borg och John McEnroe
  19. > Blod
  20. > Blodtryck
  21. > Blogg
  22. > bok
  23. > Brunt fett
  24. > cancer
  25. > Central Governor
  26. > Central governor
  27. > Choklad
  28. > Cirkelträning
  29. > Core
  30. > Cykling
  31. > Deliberate practice
  32. > den evolutionära orsaken till fetma
  33. > den psykobiologiska modellen
  34. > Depression
  35. > det själviska fettet
  36. > diet
  37. > Diet
  38. > Djupvila
  39. > Dopning
  40. > Evolution
  41. > evolution
  42. > Expert
  43. > Fascia
  44. > Fasta
  45. > fasta
  46. > Fetma
  47. > Fett
  48. > fett
  49. > Fjällen
  50. > Fotboll
  51. > Framtiden
  52. > Fria radikaler
  53. > Frida Karlsson
  54. > Fysiologi
  55. > förkylningar
  56. > Föräldrar som pressar
  57. > Gener
  58. > Gränser
  59. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  60. > Handledd övning
  61. > hippocampus
  62. > hjärnan
  63. > Hjärnan
  64. > hjärndoping
  65. > Hjärnfysik
  66. > hjärnhälsa
  67. > hjärnkrafter
  68. > Hjärnplasticitet
  69. > hjärnstark
  70. > Hjärnstark
  71. > hjärnstimulering
  72. > hjärnträning
  73. > Hjärnuthållighetsträning
  74. > Hjärthälsa
  75. > Håll
  76. > Hälsa
  77. > härnö trail
  78. > Härnö Trail
  79. > Höga Kusten Trail
  80. > Ibuprofen
  81. > idrott
  82. > Iliotibialbandet
  83. > immunförsvaret
  84. > Indianer
  85. > inflammationer
  86. > Intervaller
  87. > intervaller
  88. > Jere Pajunen
  89. > Jure Robic
  90. > Jägare och samlare
  91. > Kaffe
  92. > Kipchoges leende
  93. > knäartros
  94. > knäled
  95. > koffein
  96. > kognitiv nedgång
  97. > Komfortzon
  98. > Kompression
  99. > Kramp
  100. > Kvantfysik
  101. > kväveoxid
  102. > kyligt väder och träning
  103. > Lieberman
  104. > Lindans
  105. > Listor
  106. > ljus och mörker
  107. > läkningsprocess
  108. > Lärande
  109. > Löpband
  110. > löpning
  111. > Löpning
  112. > löpning efter 40
  113. > Löpning ger nya nervceller
  114. > Löpning mot depression
  115. > löpning nya nervceller
  116. > löpningens effekt på åldrande
  117. > Löpsteg
  118. > Löpteknik
  119. > Maffetone
  120. > MBT-skor
  121. > Mindfulness
  122. > minne
  123. > Minne
  124. > Misstag
  125. > Mjölksyra
  126. > Morgonlöpning
  127. > Motion
  128. > Multitasking
  129. > Muskler
  130. > människans förhistoria
  131. > nattaktiva djur
  132. > Naturlig löpning
  133. > Nedförslöpning
  134. > Neurogenes
  135. > neurogenes
  136. > Neuroplasticitet
  137. > nitrat
  138. > Norska intervaller
  139. > NSAID
  140. > näsandning
  141. > näsandning och löpning
  142. > nötter
  143. > Orientering
  144. > Peak
  145. > periodisk fasta
  146. > Placebo
  147. > Placeboeffekten
  148. > Polariserad träning
  149. > Prestation
  150. > primära motoriska barken
  151. > Proprioception
  152. > Protein
  153. > Psykobiologiska modellen
  154. > Psykologi
  155. > Puls
  156. > Race Across America
  157. > Reflexer
  158. > råtthjärnor
  159. > Rödbetor
  160. > Rödbetsjuice
  161. > rödbetsjuice
  162. > Rödbetsjuice och prestation
  163. > rödbetssaft
  164. > Rörelse
  165. > Samuele Marcora
  166. > Sanningen om fett
  167. > Semester
  168. > Sitta på möten
  169. > sittande
  170. > Sittandesjukan
  171. > Sittsjukan
  172. > skador
  173. > skelett
  174. > Skidåkning
  175. > Skola
  176. > Skratta och spring
  177. > Smärta
  178. > smärtstillare
  179. > springa ute i frihet
  180. > Springtime Travel
  181. > Steglängd
  182. > Stress
  183. > Studie
  184. > Styrketräning
  185. > Ståsjukan
  186. > Svett
  187. > Sydamerika
  188. > Sömn
  189. > Talang
  190. > tarahumara
  191. > tDCS
  192. > Telomerer
  193. > Tillskott
  194. > torr hals
  195. > Trail
  196. > traillöpning
  197. > Trailrunning
  198. > transkraniell likströmsstimulering
  199. > treadmill
  200. > Träning
  201. > träning viktigt mot vinterdepression
  202. > Träningsvärk
  203. > Tsimane
  204. > Törst
  205. > Ultra
  206. > Universum
  207. > Urinvånare
  208. > Vanor
  209. > Vardagsmotion
  210. > Vatten
  211. > Vetenskap
  212. > vikt
  213. > Viljestyrka
  214. > Vitamin D
  215. > Vålådalen
  216. > Världens tuffaste lopp
  217. > Värme
  218. > Åldrande
  219. > åldrande
  220. > Ångest
  221. > Återhämtning
  222. > Ätstörningar
  223. > Överträning

Tankar om proteiner

5 aug 2015

Hur mycket protein behöver man och måste man äta proteiner direkt efter ett styrkepass?Enligt hörsägen ska man ju äta mycket proteiner direkt efter ett styrkepass, och dessutom ska man äta ganska mycket. Vad vet man egentligen om detta?

Ätfönster?
Man blir inte stor och stark bara av att äta protein. För att muskler ska växa krävs det även att man belastar dem. Protein ger de nödvändiga byggstenarna - aminosyror - för denna tillväxt. Men måste man äta dessa proteiner direkt efter träning? Nja, precis som man klarar sig bra utan kolhydrater efter ett löppass, så klarar sig de flesta bra utan proteiner direkt efter träning. Det finns inga magiska ”ätfönster"; och såvida man inte är en elitsatsande idrottare, kan man nog äta lite som man vill - huvudsaken man får i sig rätt mängd proteiner. Om det överhuvudtaget finns ett ätfönster, så är det mer som ett långt skyltfönster än en liten fönsterglugg. Man måste inte kasta i sig proteiner direkt efteråt - eller under tiden -  utan det finns gott om tid att duscha, klä sig och laga en proteinrik middag.

Det man tror sig veta, är att det är bra att sprida ut proteinintaget över dagen. Det optimerar muskeltillväxten. Ett kvällsmål med proteiner är också bra för musklerna, och kanske också för sömnen - fast det senare är inte bevisat. Protein som innehåller aminosyran trypotofan - som ägg, ost och kyckling - används för att tillverka serotonin som är viktigt för sömn och avslappning.

Man tror att det räcker att äta mellan 0,8 - 2 gram protein per kilo kroppsvikt. Hur mycket, beror självklart på individen. En hårt arbetande kroppsbyggare behöver närmare eller kanske t o m lite mer än 2 gram per kilo kroppsbygge, medan en stillasittande soffliggare klarar sig under 1 gram per kilo soffpotatis. Löpare ligger någonstans däremellan. Om man är gravid eller äldre, behöver man äta mer.

Så känn inget tvång att äta just före, strax efter eller under tiden du tränar. Kroppen tar hand om de proteiner som kommer in. Kom bara i håg att de proteiner som inte kommer till användning, bearbetas och lagras som fettvävnad. Precis som fett och kolhydrater ger proteiner kalorier, ungefär lika många som kolhydrater. Ifall vi äter för mycket protein, gör sig kroppen av med kvävet och bygger om det som är kvar till glykogen/glukos. Det som inte används som energi, omvandlas till fett. Fett kan inte bli till proteiner igen.


Tyvärr går det inte att göra fett till muskler.

Hur mycket och när?
När man ätit proteiner bryts dessa först ner till aminosyror. Dessa transporteras sedan genom blodomloppet till olika delar av kroppen. Det finns en övre gräns, eftersom det inte finns hur många transportörer som helst, så det påverkar hur mycket man kan äta åt gången. Aminosyrorna används sedan till att sätta samman hormoner, enzymer, till att reparera och ge stadga till vävnad och till att bygga upp muskler. Muskler bryts ner och byggs upp ungefär 1-2 procent per dag, vilket ger nya muskler på fyra månader. Aminosyrorna kan lagras i ungefär ett dygn.

I en ny dubbelblindstudie testades 44 personer under tre månader. De lyfte vikter tre gånger i veckan, och de drack antingen placebo eller en proteindrink innan de lade sig. De som druckit protein på kvällen ökade musklernas tvärsnittsarea med 8,4 cm och den totala styrkan med 164 kg jämfört med 4,8 cm och 130 kg för placebo.

Vidare har studier visat att om man äter mer än 20 - 30 gram protein per tillfälle, så ger proteinerna ingen extra tillväxt. Det bästa torde alltså vara att ta en del av proteinerna från middagen - som ofta har mer än 30 gram protein - och sprida ut dem på frukost, lunch, mellanmål och kvällsmål. Särskilt kvällsmålet tycks vara viktigt därvidlag.

Kaninsvält
Kan man dö av för mycket protein? Ja, faktiskt. När vita pälsjägare på 1800-talet tog efter indianernas köttbaserade kost, blev många av dem svårt sjuka och flera dog. Pälsjägarna åt endast köttet på kaninerna, d v s kaninernas muskler. De drabbades av akut undernäring, även kallad kaninsvält eller mal de caribouIndianerna - liksom rävar, vargar och pumor - åt även kaninernas lever, hjärta, benmärg, hjärna och självklart dess fett. Det är i inälvorna som många av de viktiga näringsämnena finns. 

En mänsklig lever kan bara sätta ihop 250 gram glukos av protein, vilket motsvarar ca 1000 kilokalorier. Så mer kött, ger inte mer energi. Det behövs fett också. Samt näringsämnen. Betande djur samlar in näringsämnen när de rör sig över stora områden och eftersom de äter växter på olika platser med varierande jordmån, samlar de på sig magnesium, järn, nitrat, zink, folsyra, jod, mm. Genom att äta hela djuret, fick indianer i sig en stor del av den näring som fanns tillgänglig i deras livsmiljö. De fick t ex inte skörbjugg, för det fanns tillräckligt med vitamin C i levern.

Slutsatser
Alla - inklusive soffpotatisar och löpare - bör träna styrka. Nu under sommaren behöver man dessutom inte stänga in sig i ett svettigt gym mättat med koldioxid. Man kan t ex köra det här vetenskapliga cirkelträningsprogrammet som jag skrev om för två år sedan. Det duger bra och man behöver bara sig själv och någon eller något att stå och stödja på, som ett träd, en stubbe eller en stadig gubbe. Man behöver inte ens bekymra sig om att snabbt få i sig proteiner före eller efteråt. Det sköter kroppen själv, förutsatt att man äter en varierad kost.

Cirkelträning. 30 sek med 10 sek vila emellan ger bra träning på knappt åtta minuter.

Risken att drabbas av kaninsvält pga överkonsumtion av proteiner torde vara liten. Däremot kan det vara en god idé att äta mer inälvsmat. Man bör också sprida ut proteinerna över dagen och gärna avsluta kvällen med något som innehåller proteiner. Jag vet inte om just proteiner ger bättre sömn, men en natts god sömn är helt avgörande för tillväxt, minne och hälsa. Så kanske vi borde fokusera lite mer på att sova ordentligt, i stället för att lägga allt fokus på vad och hur och när vi äter.




Följ oss

Loppkalendern

31 dec
Göteborg
31 dec
Kalmar
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!


Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken