Alla magar är olika - Hjärnfysikbloggen | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > bakterier och hälsa
  12. > Barfotalöpning
  13. > BDNF
  14. > bdnf
  15. > bdnf hjärngödsel
  16. > bdnf och löpning
  17. > Biggest loser
  18. > Biggest Loser
  19. > biokemi
  20. > Björn Borg och John McEnroe
  21. > Blod
  22. > Blodtryck
  23. > Blogg
  24. > bok
  25. > Brunt fett
  26. > cancer
  27. > Central Governor
  28. > Central governor
  29. > Choklad
  30. > Cirkelträning
  31. > Core
  32. > Cykling
  33. > Deliberate practice
  34. > den evolutionära orsaken till fetma
  35. > den psykobiologiska modellen
  36. > Depression
  37. > det själviska fettet
  38. > diet
  39. > Diet
  40. > Djupvila
  41. > Dopning
  42. > Evolution
  43. > evolution
  44. > Expert
  45. > Fascia
  46. > Fasta
  47. > fasta
  48. > Fetma
  49. > Fett
  50. > fett
  51. > fettförbränning
  52. > Fjällen
  53. > Fotboll
  54. > Framtiden
  55. > Fria radikaler
  56. > Frida Karlsson
  57. > Fysiologi
  58. > förkylningar
  59. > Föräldrar som pressar
  60. > Gener
  61. > Gränser
  62. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  63. > göteborgsvarvet
  64. > Handledd övning
  65. > hippocampus
  66. > hjärnan
  67. > Hjärnan
  68. > hjärndoping
  69. > Hjärnfysik
  70. > hjärnhälsa
  71. > hjärnkrafter
  72. > Hjärnplasticitet
  73. > hjärnstark
  74. > Hjärnstark
  75. > hjärnstimulering
  76. > hjärnträning
  77. > Hjärnuthållighetsträning
  78. > Hjärthälsa
  79. > hjärtsvikt
  80. > Håll
  81. > Hälsa
  82. > hälsa
  83. > härnö trail
  84. > Härnö Trail
  85. > Höga Kusten Trail
  86. > höga kusten winter trail
  87. > Höga Kusten Winter Trail
  88. > Iamrunbox
  89. > Ibuprofen
  90. > idrott
  91. > Iliotibialbandet
  92. > immunförsvaret
  93. > Indianer
  94. > inflammationer
  95. > Intervaller
  96. > intervaller
  97. > isbad
  98. > Jere Pajunen
  99. > Jure Robic
  100. > Jägare och samlare
  101. > Kaffe
  102. > Kipchoges leende
  103. > knäartros
  104. > knäled
  105. > koffein
  106. > kognitiv nedgång
  107. > Komfortzon
  108. > komfortzonen
  109. > Kompression
  110. > Kramp
  111. > Kvantfysik
  112. > Kvinnliga löpare
  113. > kväveoxid
  114. > kyligt väder och träning
  115. > känslor
  116. > laktat
  117. > Lieberman
  118. > Lindans
  119. > Listor
  120. > ljus och mörker
  121. > läkningsprocess
  122. > Lärande
  123. > Löpband
  124. > löpning
  125. > Löpning
  126. > löpning efter 40
  127. > Löpning ger nya nervceller
  128. > Löpning mot depression
  129. > löpning nya nervceller
  130. > löpningens effekt på åldrande
  131. > Löpsteg
  132. > Löpteknik
  133. > Maffetone
  134. > Marit Björgen
  135. > MBT-skor
  136. > Mikrobiom
  137. > Mindfulness
  138. > minne
  139. > Minne
  140. > Misstag
  141. > Mjölksyra
  142. > mjölksyra
  143. > Morgonlöpning
  144. > Motion
  145. > Multitasking
  146. > Muskler
  147. > människans förhistoria
  148. > nattaktiva djur
  149. > Naturlig löpning
  150. > Nedförslöpning
  151. > Neurogenes
  152. > neurogenes
  153. > Neuroplasticitet
  154. > nitrat
  155. > Norska intervaller
  156. > norska intervaller
  157. > NSAID
  158. > näsandning
  159. > näsandning och löpning
  160. > nötter
  161. > Orientering
  162. > Peak
  163. > periodisk fasta
  164. > Placebo
  165. > Placeboeffekten
  166. > Polariserad träning
  167. > Prestation
  168. > primära motoriska barken
  169. > Proprioception
  170. > Protein
  171. > Psykobiologiska modellen
  172. > Psykologi
  173. > Puls
  174. > Race Across America
  175. > Reflexer
  176. > råtthjärnor
  177. > Rödbetor
  178. > Rödbetsjuice
  179. > rödbetsjuice
  180. > Rödbetsjuice och prestation
  181. > rödbetssaft
  182. > Rörelse
  183. > Samuele Marcora
  184. > Sanningen om fett
  185. > Semester
  186. > Sitta på möten
  187. > Sittande
  188. > sittande
  189. > sittandesjukan
  190. > Sittandesjukan
  191. > Sittsjukan
  192. > skador
  193. > skelett
  194. > Skidor
  195. > Skidåkning
  196. > Skola
  197. > Skratta och spring
  198. > Smärta
  199. > smärtstillare
  200. > snölöpning
  201. > Snölöpning
  202. > springa ute i frihet
  203. > Springtime Travel
  204. > Steglängd
  205. > Stockholm maraton
  206. > Stress
  207. > Studie
  208. > Styrketräning
  209. > ståsjukan
  210. > Ståsjukan
  211. > superåldringar
  212. > Svett
  213. > Sydamerika
  214. > Sömn
  215. > Talang
  216. > tarahumara
  217. > tDCS
  218. > Telomerer
  219. > Tillskott
  220. > torr hals
  221. > Trail
  222. > traillöpning
  223. > Trailrunning
  224. > transkraniell likströmsstimulering
  225. > treadmill
  226. > triglycerider
  227. > Träning
  228. > träning viktigt mot vinterdepression
  229. > Träningsvärk
  230. > Tsimane
  231. > Törst
  232. > Ultra
  233. > Universum
  234. > Urinvånare
  235. > uthållighetsjakt
  236. > utmana hjärnan
  237. > utmaningar
  238. > utveckling
  239. > Vanor
  240. > Vardagsmotion
  241. > Vatten
  242. > Vetenskap
  243. > vikt
  244. > viktnedgång
  245. > Viktväst och viktnedgång
  246. > Viktväststudie
  247. > Viljestyrka
  248. > Vitamin D
  249. > Vålådalen
  250. > Världens tuffaste lopp
  251. > Värme
  252. > värmeslag
  253. > Åldrande
  254. > åldrande
  255. > Ångest
  256. > Återhämtning
  257. > Ätstörningar
  258. > Överträning

Alla magar är olika

24 nov 2015
av: Johan Renström

I veckan publicerades en ny studie i tidskriften Cell som visar att det inte finns någon diet som passar alla. Alla människor är olika och faktorer som tarmflora och livsstil gör att alla reagerar olika på mat. I studien koncentrerade man sig på hur mat påverkade blodsockret, eftersom höga nivåer av blodsocker är en välkänd riskfaktor.

Studien visar att det finns en stor variation. För vissa steg blodsockernivån mer av sushi än av glass. Genom att samla in en mängd olika data utvecklade forskarna en algoritm, med vars hjälp de sedan kunde räkna ut vad som var en bra och en dålig diet för olika personer. Det visade sig att när personerna höll sig till en personligt utformad diet, stabiliserades blodsockret och man såg även förändringar i deras mikrobiom.


Hos studiedeltagare 445 (övre), steg blodsockernivån kraftigt efter att ha ätit bananer men inte efter kakor (lika många kalorier). Motsatsen inträffade hos deltagare 644 (nedre). Källa.

Vårt mikrobiom
Människan är en märklig samling celler som jobbar tillsammans. Våra hjärnceller ger sig inte plötsligt ut på jakt efter mat, de är beroende av andra hjärnceller och av celler i muskler och mage för att få näring. Detta samarbete började för drygt två miljarder år sedan då ensamma celler slog sig samman till flercelliga livsformer. Med tiden fick olika celler olika uppgifter. Det är oerhört komplext, men om allt fungerar som det ska kan bunten med celler reproducera sig, d v s hitta en annan bunt celler som den kan skaffa nya små cellbuntar med.

Till för inte så länge sedan trodde man att en människa bestod av en bunt människoceller samt en isolerad bunt bakterier i tarmen som inte påverkade oss särskilt mycket. Nu vet vi bättre. Människan är ett komplext ekosystem som kryllar av liv. Nyligen dök några forskare ner i människors navlar och de fann ett korallrev av livsformer och ingen navel var lik någon annans. Livet i varje navel, mun- och armhåla, lunga och tarm är unikt, precis som varje individ är unik. Man tror nu att 9 av 10 celler i kroppen är bakterier och att mikroberna utgör 99 % av allt DNA i en människokropp. 

Horder av bakterierna drar fram som betande hjordar längs tarmväggarna och de jagas av bakteriofager, ett slags virus som lever på bakterier. På sikt kanske dessa "rovdjur" kan ersätta antibiotika. När vi dödar bakterier med antibiotika, stör vi också ett urgammalt ekosystem. Ibland är det nödvändigt och ekosystemen återhämtar sig oftast, men det kan också leda till att nya bakterier, svampar och bakteriofager tar över ekosystemet med oöverskådliga konsekvenser. En infektion är en komplex, sammansatt väv inlindad i livets väv och när man drar ut några trådar, påverkas hela den ekologiska väven på ett oförutsägbart sätt.

E00122
Bakteriofager som "landat" på en bakterie och sprutar in sitt RNA (arvsmassa). Källa.

Våra magar domineras av två typer av bakterier: Firmicutes och Bacteroidetes. I början av 2000-talet upptäckte genetiker att överviktiga människor hade en högre andel Firmicutes i magen, medan smala människor hade mer av Bacteroidetes. När de överviktiga människorna gick ner i vikt ökade andelen Bacteroidetes i förhållande till Firmicutes. I en studie på möss fann forskarna samma kvot - feta möss hade mer Firmicutes, medan smala möss hade mer Bacteroidetes.

Eftersom vår personliga bakterieblandning (mikrobiom) påverkar vikten, finns det fler perspektiv på hälsa än man trott tidigare. Just nu vet vi lika lite om vårt mikrobiom som David Livingstone visste om djungeln han färdades genom.

Fet av mikrober
Trollsländor är fulländade flygmaskiner som utvecklats till perfektion under 300 miljoner år. De är stridslystna och extremt revirhävdande och anfaller alla inkräktare. Strider mellan två trollsländor är ballistiska uppvisningar som får moderna stridsplan att likna zeppelinare från början av seklet. Striderna slutar med att förloraren jagas bort. Men vissa hanar attackeras inte. De bara glider rakt genom fientliga revir i knapp styrfart. De utgör inget hot. Varför, frågade sig forskarna. När de tittade inuti sländorna såg de att deras inälvor var fyllda av parasiter. Parasiterna störde ut sländornas förmåga att bränna fett. De såg magra och friska ut på utsidan men de var alla medicinskt feta. Parasiterna gjorde så att fett ansamlades i kroppsvävnaderna i stället för att omvandlas till energi för att driva vingmusklerna. Deras blodsockervärden var dubbelt så höga som normalt.


Trollslända. Bild Wikipedia.

Jag äter lite av varje
Vad är skillnaden mellan människor och trollsländor? Inte så stor. Om deras beteende påverkas av parasiter, påverkas sannolikt också vårt beteende av parasiter som t ex Toxoplasma gondii. Ett sätt att motverka detta är att äta en varierad kost som förhindrar att mikrober tar över och ger dem chansen att härja och föröka sig som kaniner i Australien.

Det vi äter påverkar också vårt mikrobiom. Om vi äter mycket kött, förändras mikrobiomet så att det kan dra fördelar av en köttdiet. Vi förvandlas till rovdjur. Äter vi grönsaker, förvandlas vi till växtätare. Dessa omställningar tar bara några dagar. Om vi äter lite av varje, gynnas olika bakterier. Jag tror magen mår bäst av variation. Jag tror också magen mår bättre av naturlig mat än av onaturlig, men ibland är det svårt att skilja det ena från det andra och det finns många undantag. 




(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet fyrtioett med siffror i fältet här


Kommentarer


2015-11-29 18:16   Johan Renström

Tack Emelie:)

 

2015-11-29 08:06   Emelie Forsberg

Tack för en bra blogg!

 

2015-11-28 09:30   Hans

Intaget av fiber är generellt för lågt i västvärlden. Kött- och mejeriprodukter i olika former av industriell bearbetning har öka dramatiskt. Sockerintagets dramatiska ökning under de senaste 150 åren har fått stor uppmärksamhet.

Den exponentiella ökningen av välfärdsjukdomarna fortsätter på grund av det.

Maximera intaget av frukt och grönt samt nötter och svamp så blir löpsteget lättare och fisarna uthärdligare. Hej hopp!

 


Följ oss

Loppkalendern

22 maj
Umeå
22 maj
Gävle
26 maj
Åseda
26 maj
Göteborg m. omnejd
28 maj
Borlänge
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken