Tracy's Fat Ass Marathon, San Francisco - Anders Forselius | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Anders Forselius


Marathonsamlare med 60 länder och samtliga 50 amerikanska delstater i bagaget. F.d. innehavare av världsrekordet i den udda grenen "Marathon i flest länder under ett år" med 33 länder. Långdistanscyklist och golfspelare med en kronisk slice. Med cykeln & löparskorna som verktyg kryssar jag runt bland gamla och nya olympiska städer och lämnar rapporter i "Olympiabloggen". Nästa etappmål är OS i Rio de Janeiro.

+46 72 501 2560

Mest lästa


Tracy's Fat Ass Marathon, San Francisco

31 jul 2012
av: Anders Forselius

En tredjedel av startfältet i Tracy's Fat Ass Marathon. En tävling som gick dagen efter San Francisco Marathon.

Antal amerikanska delstater: 37+DC  Totalt 2012: 29  Totalt: 68

Varför åka långt för att bara springa en ynka mara? Tracy Crane var genast på bettet när hon såg att många av hennes löparvänner från hela den amerikanska löparkartan var på plats i San Francisco. I all hast komponerade hon därför en tävling dagen efter San Francisco Marathon och fick ihop ett startfält på 30 löpare.

San Francisco Marathon sliter hårt på alla muskelgrupper efter alla tuffa backar i den gamla hippiemetropolen och för egen del var det extra tufft att springa San Francisco Marathon efter tisdagens mara i Salt Lake City. En mara i Utah som bjöd på ett höjdfall på nästan tusen meter och därmed satte rejäla spår på framsidan av låren.

När jag vaknade upp klockan 5 på måndag morgon hemma hos "Endorphine Dude" och en kanadensisk löparkompis i San Francisco var det därför i första hand inte löpning jag tänkte på. Jag kunde knappt ta mig ur sängen. Och väl framme vid startplatsen kunde jag knappt ta mig ur bilen. 

Jag var emellertid långt ifrån ensam om mina krämpor denna dag. Samtliga (utom en som "bara" sprang en halvmara dagen innan) löpare på startlinjen hade genomfört åtminstone San Francisco Marathon dagen innan och vissa hade till och med tävlat under lördagen. Det fick därför bli en power walk med sporadiska löpsteg. 

Sex varv runt den vackra Lake Merced i San Franciscos västra utkant. Haltande löpsteg när banan så medgav och däremellan raska steg. Tidskrävande men samtidigt ett sätt att bekanta sig med andra löpare i startfältet. Bland dessa den kvinnliga världsrekordhållaren i antal genomförda marathonlopp under ett kalenderår (106 stycken) Yolanda Holder. En kvinna som nu har gett sig den på att åtminstone klämma till med 107 stycken under 2012.

Yolanda är en av alla dessa fantastiska personligheter jag träffar i stort sett varje helg under den amerikanska marathoncirkusen. En annan är min egen - och många andras favorit - Endorphine Dude. En f.d insulinberoende soffpotatis som en dag bestämde sig för att tag i situationen och byta livsstil. I fjol sprang denne gamle soffpotatis 52 marathon!

Efter sex varv runt Lake Merced i sällskap med en annan favorit; Abbi från Kentucky, korsade jag mållinjen "marginellt" över SOK:s kvalgräns för marathon och kände mig betydligt fräschare än innan jag startade loppet. Än en gång visade det sig att bästa kuren för en "Marathon-hangover" är att bota krämporna med en löprunda.

Nu väntar bussen tillbaka till Salt Lake City och tre dagars cyklande till södra Utah. Därifrån blir det buss fram och tillbaka till Las Vegas där ET Full Moon Midnight Marathon avgörs på lördag natt. Häng med!

I min 68:e mara kom den; läckraste medaljen!

Sofie Romero, en löpare som hade ett minst sagt hektiskt schema denna helg. Efter att ha varit gipsad i foten (ingenting som stoppade henne från att tävla i triathlon!) kastade hon gipset i lagom tid för att genomföra: A) En 1/2 Iron Man på lördag B) San Francisco Marathon på söndag C) Tracy's Fat Ass Marathon på måndag...

Två lyckliga löpare korsar mållinjen efter en genomförd dubbel: San Francisco Marathon och Tracy's Fat Ass.

Yolanda Holder till vänster och tävlingsledaren Tracy Crane till höger. Yolanda har det kvinnliga värlsrekordet i genomförda maror under ett helt år, 106 stycken. I fjol trappade hon ner något och nöjde sig med 28 stycken. I år tänker hon däremot slå sitt eget rekord och siktar på minst 107 stycken. Tracy's Fat Ass Marathon var hennes tredje mara på tre dagar!

Callen till höger, en annan rekorddeltagare. Han vann sin åldersklass (3 år) i Tracy's Fat Ass Marathon. Ok, han fick lite hjälp av morsan...

Martha, även hon en dubblerande kvinna. San Francisco och Tracy's Fat Ass.

Abbi och Catherine, två Marathon Maniacs som tack vare sina dubbla maror nådde en fyrstjärnig nivå i Marathon Maniacs:

http://www.marathonmaniacs.com/

Cassandra följde samma exempel...

"Endorphine Dude", marathonvärldens antagligen populäraste löpare. En marathonkonsument som i normala fall springer i sin superhjältutstyrsel modell Stålmannen, fast med den egna loggan: Endorphine Dude.

Tony, hans riktiga namn, gick från soffpotatis till marathonlöpare på blixttid och har bl.a. sprungit 7 maror på lika många dagar. Under fjolåret sprang han 52 stycken.

http://www.endorphindude.com/

"Hoover" tyckte att marathon var skit, men han gillade medaljen och framförallt varmkorvarna som kom fram efter loppet...




(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tjugoåtta med siffror i fältet här


Kommentarer


2012-08-01 23:49   Anders

Ehhh... jag väntar fortfarande på den officiella tiden... : ) Ok, om du inte lovar att säga den högt till någon... Ssssshhhh.... 6.34! Jag kunde knappt ta mig ur bilen vid starten på morgonen, något jag för övrigt inte var ensam om i sällskapet. Men jag hade lovat att "springa" med Abbi, en kompis från Kentucky hela vägen och så fick det bli. Det vill säga en power walk (minus power!) i sex varv runt vackra Lake Merced i San Francisco.
Ibland fick vi några ryck och försökte pressa oss själva genom att springa från en punkt typ 100 meter framåt till en vägskylt. Ibland lyckades vi klämma 300 meter, men då fick vi nästan inhalera syrgas efteråt.

Vi var ett trettiotal Marathon Maniacs på startlinjen och vartannat varv sprang vi åt motsatt håll, vilket innebar att man hela tiden mötte varandra. Ang. hur seriöst löparna tog på loppet kan bäst sammanfattas med när jag och Abbi mötte Tony (Endorphine Dude) helt apropå komma gåendes med en basset i ett hundkoppel!

Sammanfattningsvis; det enda som påminde om ett marathonlopp var den rätta distansen och att vi hade en sekreterare som räknade varv och höll koll på klockan. Annars var det mest en social aktivitet och ett perfekt sätt (med facit i hand) att skaka liv i benen igen.

Ska bli högre fart på lördag natt i Nevada då ET Full Moon Midnight Marathon avgörs. Jag tänker inte ge skallerormarna (!) en chans...

 

2012-08-01 20:10   Björn Suneson

Anders,
jag förstår att det här blev din kanske sämsta mara men det kunde ändå vara intressant att höra vad tiden blev. Grattis att du orkade med power walk och lycka till nu i Las Vegas! Förresten, pangbilder igen.

 



Följ oss

Loppkalendern

21 okt
Södertälje
21 okt
Växjö
22 okt
Skövde
29 okt
Frankfurt
29 okt
Frankfurt
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!


Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.