#46 Olympiabloggen: Hiroshima - Anders Forselius | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Anders Forselius


Marathonsamlare med 60 länder och samtliga 50 amerikanska delstater i bagaget. F.d. innehavare av världsrekordet i den udda grenen "Marathon i flest länder under ett år" med 33 länder. Långdistanscyklist och golfspelare med en kronisk slice. Med cykeln & löparskorna som verktyg kryssar jag runt bland gamla och nya olympiska städer och lämnar rapporter i "Olympiabloggen". Nästa etappmål är OS i Rio de Janeiro.

+46 72 501 2560

Mest lästa


#46 Olympiabloggen: Hiroshima

12 mar 2016
av: Anders Forselius

A-bomb Dome i Hiroshima, den byggnad som låg precis under atombomben då den fälldes den 6:e augusti 1945. Mannen på bilden föddes en dryg månad efter det att den japanska staden blivit utplånad.

Etapp 104: Mihara - Hiroshima, Japan 70 km

Etapp 103: Hayashima - Mihara 83 km

Etapp 102: Himeji - Hayashima 96 km

   Elva cykeletapper genom Japan till ända, en trist transportsträcka med få höjdpunkter. Man kan ju inte beskylla de japanska städerna för att vara vackra. Kan någon faxa över ett par stadsarkitekter eller kan vi åtminstone deportera Ernst till Japan?

Naturligtvis dämpas även upplevelsen av att man inte behärskar språket och att det är magert med de engelska kunskaperna utanför den japanska huvudstaden.

Oavsett var i världen jag befinner mig så vill jag ju slå mig ner på ett café och läsa den lokala tidningens sportbilaga, och då spelar det ingen roll om artiklarna handlar om fotboll, rodd eller lerduveskytte. Allt går ner. Allra mest går jag igång på basebollstatistik, men trots att Japan är en stor basebollnation så har jag ju naturligtvis ingen som helst chans att botanisera i de japanska tidningarna. Det slutar alltså med att jag istället surfar in på nätet och läser tabeller på ett alfabet som jag behärskar.

Cykelturen genom Japan avslutades i alla fall på bästa sätt genom ett besök i Hiroshima Peace Memorial Park. Jag besökte parken redan 1999 och då som nu gav den ett bestående intryck. Det är naturligtvis tragiskt att parken överhuvudtaget finns, men det är ju svårt att ändra på historien. Över hundratusen människor fick sätta livet till när bomben fälldes och minst lika många till i form av strålskador.

Härnäst väntar färja över till Sydkorea och ytterligare några dagar i cykelsadeln innan det vankas marathon i den koreanska huvudstaden. Vågar man hoppas på femton grader varmt och Seoulsken?

Dagens Soundtrack: End of the line - Traveling Wilburys

Golden Gate fast utan färg? Akashi Kaikyo Bridge, förvillande lik den mer kända bron i San Francisco.

Himeji Castle, Japans kanske allra mest kända slott. En skönhet som är uppsatt på FN:s världsarvslista tillsammans med andra giganter som exempelvis Hälsingegårdarna och Pyramiderna.

Himeji Castle

En av få höjdpunkter med att cykla i Japan är att man får ta plats i trafiken. Det var exempelvis få sträckor under min färdväg från Tokyo till Hiroshima som saknade en trottoar att trampa på.

Vänstertrafik även för de japanska cyklisterna!

Hjälmar till eleverna. Något för de svenska skolorna att ta efter..?

En välbekant (och tråkig) syn när man rullar in i ett japanskt samhälle. De japanska städerna sitter dessutom ofta ihop med varandra ungefär som en utdragen brakskit dagen efter en surströmmingsskiva i Överkalix så man varken vet var de börjar eller slutar. 

De japanska städerna är i normala fall kliniskt rena och invånarna är noga med att källsortera. Ett beteende som däremot verkar ta slut så fort de kommer ut på vägarna... 

Hiroshima. A-bomb Dome till höger på bilden, platsen där den första atombomben sprängdes 6:e augusti 1945. Med avsikt detonerade man den 4000 kg tunga bomben på 600 meters höjd för att göra som allra mest skada.

Över 100.000 människor hade dött inom två timmar och uppskattningsvis dog lika många senare av strålskador.

Frivilliga människor finns utanför A-bomb Dome för att bl.a. upplysa om skadorna efter den första atombomben.

Children's Peace Monument, Hiroshima.

Sadako Sasaki var en av alla som drabbades av leukemi. I hopp om att hon skulle bli frisk om hon vek 1000 papperstranor lyckades hon ändå inte bekämpa sjukdomen. Hennes klasskamrater hedrade henne med att vika 1000 papperstranor som hon begravdes med. 

Monumentet på bilden är en hyllning till Sadako Sasaki och alla oskyldiga barn som dog till följd av atombomben. Årligen skickar skolelever från världens alla hörn över 10 miljoner (!) papperstranor till detta monument.

Hiroshima Peace Memorial Park

Hiroshima

The Peace Flame i bakgrunden. En eld som tändes 1964 och som kommer att brinna så länge det finns atombomber på jorden.

En passande plats att avsluta cykelresan genom Japan, härnäst väntar Sydkorea.

Sayonara Japan! Jag kommer gärna tillbaka och springer marathon, men jag lämnar cykeln hemma.




(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet fyrtiotvå med siffror i fältet här





Följ oss

Loppkalendern

31 dec
Göteborg
31 dec
Kalmar
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!


Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.