Kost för barn- föräldrarna måste med - Kost för barn- föräldrarna måste med | Runner's World
Annons

Medlem / Prenumerant

Logga in
Bli medlem

Ann-Sofie Forsmark

Kost för barn- föräldrarna måste med

Man talar ibland om hälsa i allmänhet och kost i synnerhet som en klassfråga. Och i Sverige så är iallafall siffror som rör barns övervikt något som stödjer den tesen: I bostadsområden där föräldrar har låg utbildning är 27% av barnen feta. Att jämföra med riksgenomsnittet på 18% (vilket är oroande högt ändå).

Genom en randomiserad studie från Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting på projektet "En frisk Skolstart" under 6-månader arbetade man med föräldrar och barn i 6-årsåldern för att förbättra matvanor och motionsvanor.

Projektet gick bra, medan det pågick. Rubriken på resultatet är att "stöd till föräldrar har positiv effekt på barns matvanor" och det känns ju helt logiskt att det inte bara går att informera barn i skolan om vad de bör äta. Den som gissningsvis handlar och lagar mat hemma samt faktiskt ganska långt bestämmer vad barnet äter måste ju vara inblandad för att det ska få ordentlig effekt.

Fem månader efter avslutat projekt hade effekten avtagit, främst för flickor av någon anledning jag inte läst vidare om/hittat varför.

Man anser därför att det krävs återkommande åtgärder eller mer långsiktiga för att få bibehållen effekt.

Det här är ju också helt logiskt. Jag har inte ägnat just det här projektet någon djupare reflektion men det är klart att det måste mer till för att bibehålla goda kostvanor. Som de flesta dieter som uppfattas som ett avsteg, en uppoffring så blir det svårt att hålla i om det upplevs som ett tidsbestämt projekt och inte är förankrat eller under tiden förankras i egen drivkraft med hållbara mål.

Nu vet man i och för sig vad som är bra att äta och man har förmodligen upplevt några av de fördelar som alla vi hälsofreaks svävar på i form av ökad och mer jämn energi, rörelseglädje osv.

Men. Utmaningarna kvarstår. För:

1) Skräpmat är forfarande väldigt billigt.

2) Det är betydligt mer lättillgängligt än riktig mat och bra råvaror (tänk var det säljs och hur det paketeras och hur lätt det kan ätas. Till exempel kiosker, bilmackar, automaterna på tunnelbaneperrongen, vad du kan köpa på din lokala mataffär som snabbt går att äta och som riktas till barn och ungdomar.

3) Det är lätt att bli sugen på det eftersom vi är "programmerade på" socker och gärna socker och fett ihop och "trillar man dit" så tar det emot att bryta beteendet att äta det.

Jag har som många funderat på sockerskatt. Blir det för Orwellskt? För mycket storebrorsamhälle? Men tänk vad man kan använda de pengarna till? Det kommer ta lång tid innan det börjar smugglas socker in över gränserna likt tobak och sprit. Men om man beskattar socker högre, vad annat borde inte beskattas? Samtidigt ser vi ju problemet. Kan det finnas regler på hur det får finnas tillgängligt? Hur många % försäljningsyta som får vara sockerprodukter? Hur mycket reklam som får göras? Varningstexter? Kan man tvinga fram en tydligare sockermärkning?

Ja sånt där funderar jag över.

Nu skrev Anki Sundin ett så bra inlägg om det. Och jag vill gärna höra vad du tycker!

Skriv ut Kommentarer (0)

2016-01-21 21:43, visad 2326 ggr






(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nittiosju med siffror i fältet här

[Mer om]Ann-Sofie Forsmark


Vem: Forever young småbarnsmamma med spretig utbildning som både civilekonom (samt studier i miljöekonomi och miljöteknik), massör, revisor, löpcoach och hälso- o friskvårdskonsult. Efter 11 år i exil i England, Australien och Jämtland är jag en smått ofrivillig Sthlmsbo som letar sig bort från asfalten så fort det går.

Arbetar som hälsostrateg, driver ( i väldigt liten skala) en enskild firma där jag föreläser, tidigare har löpcoachat främst ultralöpare, kostcoachat samt instruerar på workshops och event. Driver podden Health for Wealth om strategiskt hälsoarbete. Därtill arrangerar jag årets GODaste lopp: Tjejmarathon 2016 en gång per år. Det är förstås inte full fart på alla bitar samtidigt utan det växlar under året.


Jag har mycket energi och det får jag genom att vara väldigt noga med att göra rätt saker, jobba smart, ha mycket ledig tid tillsammans med min familj och ta hand om sömn och återhämtning.
Vad jag skriver om: Ultralöpning. Terränglöpning. Bra mat. Yoga. Hälsa. Företagshälsa. Föräldralivet. Välgörenhet.

Motto: Work hard. Do good. Rest and play.

Utmaningar 2017: Under 2016 klarade jag mitt (enda!) prestationsmål inom löpningen; att springa 100 miles under 20 timmar. Inför 2017 vill jag springa med fokus på upplevelselopp men sätter inga specifika mål- om inte andan faller på!

Vill du kontakta mig angående föreläsningar, löpcoachning eller annat? Maila gärna!




Följ Runner's World twitter_symbol fb_symbol

Sök på runnersworld.se


Få vårt nyhetsbrev!


Annonser