En till runda!
Har fått lov av rehabcoachen att springa/gå ca 30 minuter varannan dag med löfte om att jag måste dra ner till vart tredje dag om jag börjar få ont. Jag måste även göra mina sjukgymnastikövningar slaviskt. Känner att det är lättare att göra dem nu när jag har fått börja springa lite, min motivation har helt klart ökat på grund av detta.
Var ute ytterligare en runda, blev cirka 5 km igen halvsex i morse i 6.30-tempo varvat med gång. Nej, jag är ingen speedy gonzales just nu men det känns helt okej. Det är bara en sån otrolig ynnest att överhuvudtaget få springa. Älskar känslan av att kuta på morgonen. Det är så vackert och sån ro vid den tiden. Herregud vad jag har saknat det här. Snälla träningsguden, låt känslan av stabilitet i knäet hålla i sig. Kände ingenting när jag sprang, bara en lätt känning nu men ingen smärta.
Just nu: Drömmer jag våta drömmar om att kanske få börja springa milen och kanske kanske kanske kunna springa maran
Kommentarer
2012-03-02 08:42 Moa Herngren
Annakutar - härligt! 45 minuter långpass låter som en dröm!Lomma-Eva - vad roligt att höra att du även tycker om att läsa om mina författarvåndor:)och grymt bra jobbat med 200 sidor. Fortsätt skriv! Man får se det lite som ett långlopp, ibland går motivationen ner och man är förvirrad och fattar inte vad man håller på med men plötsligt så klarnar det och man är på´t igen. För övrigt så tycker jag att kasst är ett mycket bra ord.
Suzan och Fröken Strävan - tack!
Torbjörn - vad kul och grattis till dig med! Hoppas din uthomhusdebut gick bra!
2012-03-01 20:00 Fröken Strävan
Härligt! Så himla bra att det känns bra att springa igen! Ta det lugnt och njut!2012-02-29 13:58 Torbjörn
Underbart Moa, skynda långsamt nu. Jag ska själv idag göra min utomhuslöpnings debut pga pågående knärehab.2012-02-29 12:57 Suzan
Vackert!/Suz www.ettdussinpannor.blogspot.com
2012-02-29 10:43 Lomma-Eva
Jag tycker faktiskt att det är roligt att du även delar med dig av dina författarvedermödor! Har själv gjort många försök som slutat med max 200 sidor när jag inte har vetat varken var jag är eller vart jag vill komma, plus att språket är kasst. Så förutom att jag är impad av ditt jävlar-anamma blandat med avslappnad-för-att-du-måste-inställning till löpningen, så är jag grymt impad av att du är författare! ("kasst", "impad" - du ser själv...skriver som en 5:e-klassare:-) )Och visst är det skönt när man inser att man springer bara för att man älskar det - kämpa på, du är snart där igen!





