Livsloppetbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Livsloppet Blogg


I artikelserien Livsloppet förmedlar vi starka livshistorier där löpning spelat en viktig roll. Ofta finns det mycket mer att berätta än vad utrymmet i tidningen tillåter, så nu hittar du därför Livsloppet-bloggen här på runnersworld.se. Varje månad får du följa en av profilerna från Livsloppet.

Den här månaden möter du Maria Börjesson, 43. Som ungdom tränade hon sprint och instruerade aerobics. Men när hon fick barn försvann träningssuget och hon tog en lång träningspaus. Med det följde en ohälsosam livsstil och en känsla av att inte leva fullt ut. Men i våras upptäckte hon Paulo Robertos ”15 minuter om dagen”, och löpbehovet kom tillbaka. Idag är hon mer vältränad än någonsin.

Göteborgsvarvet i mitt hjärta!

22 maj 2016

Alltså min strategi fungerade, klart det fungerade :-))
När man får springa med sin bästa löparkompis.
Och vår strategi var ju enkel; att ha kul! 
(vilket på löparspråk betyder; ingen hets, inte ryckas med fast man vill, inte ta tiden, inte baksnacka sig själv om att man inte orkar, inte jämföra sig med andra, vara närvarande, heja på publiken, heja på löparna och bara skratta)
Ni vet lätta grejer hahahhahaha (alla som någon gång sprungit lopp vet hur svårt det är att hålla sig till just "ha kul")

Men det var kul! 
Vi hade bestämt oss och vi lyckades!

Jag bestämde mig dessutom för att föreviga vår härliga runda, bara för att fokusera på nuet, på publiken, på alla andra löpare, på att njuta och sedan minnas. Alltså vi hade såååå kul!!!

Och även om jag bara hade 8 mil i benen så hade jag ju tränat bikram och gymet. Och passen har ju varit extremt hårda (för att vara jag) så det kändes helt okej, alla 2 tim. och 5 min. jag sprang.
Förra året sprang jag fem minuter snabbare men det var en pina från 7 km och ända in i mål. Jag var stum som en pinne.
Och kände inte det där härliga flowet. 
Så även om det inte var som en walk-of-fame det här året heller (är det någonsin det?) så var det.... ja kul hela vägen. 
Och det känns att om jag tränar lite mer kommer jag att kunna springa lite snabbare.
Så kändes det inte förra året, då var det som att jag nått en tröskel, av trötthet, ålder och ja bara jävla jobbigt var det då
MEN.... jag bet ihop och gjorde det.
Det var nog därför jag inte köpte någon biljett, jag var rädd att det skulle bli en pina i år igen.
Men nu är jag här!!!
Underbart!

Och nu sitter jag i soffan och vilar efter 90 minuter Bikram som fick mina stela vader, höfter och rumpa att se liv igen :-)
Nu skall jag bara äta lite och sedan sova!!
Love and Peace alla löpare och alla andra kämpar där ute!

Det är lite halvsegt att ladda upp bilder här (sorry RW) men det finns fler på min vanliga blogg om man vill kolla in publken, elle när Jörgen snackar med andra löpare.
mynewkickasslife.com 

Och om jag träffade min Tinder dejt i startfållan, nja det gjorde jag inte rikigt. Men nästan :-) 

Jag heter Giovanni och springer för Hard Rock!!!! Tack finaste Giovanni för din numer lapp!!

Glömde ju stå på huvudet i morse :-)) Detta och spirulina is da bästa uppvärmning som finns :-))

Underbart!! hahaha alla tittar in i sin egna mobil för coolaste selfien hahahaha

Men så hann hon komma den lilla syster yster! Nästa år är hon med och springer!!! Yippieeee! Lilla k jobbade hela dagen!

Kolla vem jag sprang på!!! Patrik som jag inte träffat på 25 år, träffar jag av en tillfällighet på ett jobb i vintras och så nu!!! Sötaste Putte!!!

Vi testar selfie poser i startfållan!

Vi skrek heja publiken och dom gick bananaz :-))) Alltså göteborgare i mitt hjärta!!! heja publiken fick de mest trötta åskådare på fötter! Ge energi och få energi!!!

Jörgen har når runners-high på Hisingssidan!!

Jag gjorde det!!!! WOOOOOOO jag sprang upp för hela bron!!! och nu är det bara nedför, typ"

Vi har precis rundat Götaplatsen och nu känns det som man är hemma liksom :-)

Här har vi gått 30 minuter från Slottsogen, (i regn) åkt fullknökad spårvagn 5 minuter, halvjoggat 15 minuter  i duggregn och sedan släpat oss hem till mig. Men jädrar vad vi har haft kul!!!
Jag stod i duchen i 20 minuter och drack misosoppa samtidigt, för att tina upp både innifrån och utifrån. Bada, hade varit skönt, men då hade jag aldrig tagit mig ut efteråt. För fira det måste man ju, eller vad säger du Jörgen och Erik som vek sig big time :-)) Men nästa år kanske, nästa år :-)

 

VAR MED OCH RÄDDA LIV!

1 maj 2016

Visst är livet underbart? 
Med små överraskningar runt hörnet. (Åh då menar jag bara bra överraskningar så klart :-)
Som att komma hem till människor man aldrig träffat och det är kärlek med en gång och så visar det sig att mamman i familjen är löpare!!!!
Än en gång tillrättavisar jag mig själv över min förutfattade mening som kom över mig igår.  
Där jag oroade mig för att ingen i familjen var löpare.

Så i morse drog vi ut, tjohooo vilket tempo. 4 km. rakt ut mot havet. Solen i ryggen och fåglarna som kvittrade, överlyckliga över värmen antar jag :-)
Vi stannade till, snackade med restaurangägaren som tog några bilder på oss och sedan full fart tillbaka. WOW LIFE IS GOOD!!!!
Hemma igen, rullade jag ut en yoga matta på deras tomt och gjorde min morgon yoga i solen. Sååååå skönt.

Och om jag skall knyta ihop säcken, med artikeln, så måste jag berätta lite om hur det var att vara löpare och få cancer, att ha cancer. 

Men idag vill be er vara med och rädda lite liv. Kind of.
Eftersom löpningen räddade mitt liv (cancern jag fick är inte jätte farlig, men eftersom man inte känner av den innan det är försent så kallar man den, "den tysta cancern" -Scary I know.) är min kärlek till löpningen stor, jätte STOR.
Och min tacksamhet ännu STÖRRE.
Och min frustration om möjligt ÄNNU STÖRRE.
För alla gamla damer som inte tas på allvar, för ingen lyssnar på gamla damer som har "underlivsproblem"
-Det är din ålder, säger doktorn och ödslar ingen extra tid på en undersökning.
Eller: -Så är det efter klimakteriet, säger någon annan läkare, som om klimakteriet är ett straff. Eller: -Åh det är inget farligt, hör av dig om det blir värre. 
Och så fortsätter det i all evighet. Och det gör mig så ledsen. 
För gamla damer har en tendens att finna sig i, vad en vitklädd doktor på andra sidan skrivbordet säger. 
Som sagt, jag hade tur.
En kombination av att jag älskar löpning så mycket att jag bestämt mig för att lämna min komfortabla zon och springa ett marathonlopp, (som gjorde att jag insåg att jag sprang på toaletten för ofta).
Men också för att läkaren jag besökte för en förmodad urinvägsinfektion också föreslog mig att göra en undersökning "när jag ändå var där".

Så jag sjävklart vurmar jag för gamla damer. För det är bara gamla damer som får äggledarecancer och så jag och typ 5 tlll per år som är under 45 år.

Inom gyncancer världen pratar man om nollvision.
Så jag tänker att vi skall hjälpas åt att nå den :-)
Och jag tänker att om ni känner någon som inte känner sig 100%.
Att ni lovar att stötta, hjälpa och i värsta fall tvinga den personen att gå till doktorn.
Och om doktorn avfärdar dem, så säg till dem att stå på sig.

För det är ett liv det handlar om.
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen;
Doktorn kan be tusen gånger om ursäkt efter åt, att han inte såg cancern,  att han inte gjorde alla tester.
Men du har bara en kropp. Och sprider sig cancern är risken att du blir av med kroppsdelar, får massor av hemsk cellgift och tja.... slutet är inte alltid vackert. Åh då kan doktorn be om ursäkt hur mycket som helst....

Ledsen att jag blir lite allvarlig.
Men cancer är allvarliga grejer och får jag en sådan här fantastiskt möjlighet att skriva här, så måste jag också göra något bra. Något som gör skillnad för någon annan.
Och nu kan du också vara med och göra det!

Så bli "mina" ambassadör. Please?

Samtidigt vill jag också slå ett slag för CA125 (typ ett kvinnligt PSA-test) som ingen pratar om.
Det är inte nyckeln till allt, men enligt min mening en bra vägledning på hur dina under regioner mår.
Be om det på nästa gynundersökning. Bara ett blodprov bort.
Då vet du vad dina värden ligger på, när du är frisk. (det skall vara mellan 0-35, jag hade 320 när jag hade spridd cancer).
Testet kostar lite, så få läkare föreslår det frivilligt, men det är din medborgerliga rättighet att få ta det.

Stå på dig, är dagens uppgift :-)

Love & Peace to all of you!
Från ett super soligt Holland! 

Underbar kvinna, Marina! Thanks for a wounderful run!


Så här grönt är det i Holland idag, The Haug. En lite stretching innan löpturen!


 Lycka att få springa, att leva och att solen skiner!!!

Marina och jag efter 4 km. löpning. Vid den Holländska kusten.



Vilka holländsa damer, i snabb takt promenerade de med stora tunga tyngder i händerna. Det känns som holländarna över lag är välldigt sportiga och i god form. Trots att de äter smörgåsar heeeeela tiden.



Följ oss

Loppkalendern

19 aug
Uppsala
22 aug
Stockholm
23 aug
Stockholm
24 aug
Örebro
26 aug
Brottby
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!