Livsloppetbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Livsloppet Blogg


I artikelserien Livsloppet förmedlar vi starka livshistorier där löpning spelat en viktig roll. Ofta finns det mycket mer att berätta än vad utrymmet i tidningen tillåter, så nu hittar du därför Livsloppet-bloggen här på runnersworld.se. Varje månad får du följa en av profilerna från Livsloppet.

Den här månaden möter du Maria Börjesson, 43. Som ungdom tränade hon sprint och instruerade aerobics. Men när hon fick barn försvann träningssuget och hon tog en lång träningspaus. Med det följde en ohälsosam livsstil och en känsla av att inte leva fullt ut. Men i våras upptäckte hon Paulo Robertos ”15 minuter om dagen”, och löpbehovet kom tillbaka. Idag är hon mer vältränad än någonsin.

Den mörka tiden.

19 nov 2016

Jag ser fram emot att spendera tid på den här bloggen och kanske inspirera någon till denna fantastiska träningsform. Eller komma i kontakt med likasinnade. Eller dela erfarenheter - bra och dåliga.

Jag kommer bland annat ägna bloggen åt löpning under den delen av året många av oss går i ide. Det är ett par ämnen som gör sig påminda då. Samma ämnen som är aktuella när det är dags för en comeback från en paus. Det som var temat i Livsloppet om mig.

Ett ämne är att övervinna motståndet. Att faktiskt få till löpning och träning trots stress och brist på sug. När glöggmys eller soffmys lockar, eller när det där sista som ska göras på jobbet helt plötsligt blir intressant. Ett annat är att hitta möjligheter i vardagen för att få till sin träning. För vardagshjulet kan få även dedikerade löpare ur rutinen. Ett sista ämne är att få till löpningen i mörkret. Den tiden på året när dygnets ljusa timmar minskar till en tredjedel. Kanske särskilt aktuellt för oss kvinnor.

När det gäller att övervinna motståndet har för det första löpningen alltid varit en del av mitt liv och en viktig bas. Petter hänvisade i en intervju till livets träd. Där roten får trädet att växa och ger trädet näring, stammen bär upp kronan och grenarna som sträcker sig mot ljuset och gör trädet vackert. Det gäller att hitta sina rötter. Träning är definitivt en av mina rötter. Och jag har konstaterat att löpningen en viktig del av den.

Därför vet jag numera att den behövs.

Så när soffmyset lockar och lusten brister behöver jag påminna mig om att utan roten vissnar trädet. Jag har upplevt det vissna. Här kommer pannloben och det rationella logiska beslutet i spel. Det som övervinner belöningssystemet och känslan. Så, är löpningen en del av din rot? 

Och sen belöningen. Den där sköna känslan som bara ett genomfört löp-pass kan ge. 

Exemplen är många. Till exempel fredag lunch 18 november, regn som strilar längs rutorna. Kollegorna går över gatan och sätter sig i en varm soffa för lunch. Mina löparskor ligger i väskan. Det är svårt, riktigt svårt ibland. Men, när man kommer ut ändå så har EFTER en ny betydelse. EFTER 1 mil, genomblöt och varm dusch. EFTER är en lunch som smakar bättre än andra luncher. 

Blöt inpå  bara kroppen.

Eller belöning i form av vind i ansiktet, doft av hav eller skog eller en vacker soluppgång. Belöningen som du inte fått om du legat kvar i sängen. Och som blir extra mycket värd när det är svårt att ge sig iväg.

Soluppgångar vid löprundor på resor och på väg till jobbet, inklusive morgonens runda.

Jag yogar för att träna styrka. Yogan är fantastisk och heltäckande eftersom det inte bara handlar om fysiska positioner, asanas, utan även moraliska och etiska överväganden, andning, sinneskontroll, koncentration, meditation och självinsikt. En del av yogans etiska riktlinjer är självdisciplin. Självdisciplinen avgör om vi når det långsiktiga målet eller om vi följer vår känsla och impuls. Det är precis det vi behöver träna upp när vi står där och kollegorna går på lunch och löparskorna ligger i väskan. 

Så - roten, minnas belöningen och självdisciplinen i samband med det rationella beslutet om vi ska ut i mörkret eller inte har i alla fall hjälpt mig. Kan det hjälpa dig?

Ett sätta är att prova. För övrning ger ju färdighet.

En söndag har nått sitt slut och jag ser fram emot doften av skog i morgon bitti igen.

Maria

Ett långt liv med löpning

15 nov 2016

"Vi ska inte skynda, för det ska ta lång tid" sa jag en gång till min man. Precis likadant känner jag med löpningen. 

Ibland får jag frågan: Vad ska jag göra för att kunna springa xx-loppet på under yy minuter om sex veckor? Jag känner igen mig, för jag har undrat samma många gånger själv. För att kunna springa i resten av mitt liv har jag dock insett att jag vinner allt på att ställa upp målen på lite längre sikt. Kortsiktiga mål utan rätt förberedelser och inspiration leder ofta till besvikelse och frustration.

Ett bra perspektiv, tycker jag, kan vara ett eller ett par år. Det är lätt att överskatta det du kan uppnå på några veckors tid. Det är samtidigt lätt att underskatta vad du kan uppnå på lite längre sikt, med kontinuitet, allsidighet, inspiration och, inte minst, rätt vila. Med stressade mål är det lätt att träna fel och därmed dra på sig skador. Det har hänt mig flera gånger. 

Sedan är det klart att det, efter en period av kontinuerlig och bra träning, alltid går att vässa formen sista veckorna:-), bara det sker på rätt sätt! 

För mig är löpningen inspiration. Den är andakt. Den är meditation. Den ska inte kvävas med tvång eller för slavisk inställning. Den ska odlas och frodas i en jord full av vänner, familj, glädje och annan träning. Och kanske ett jobb som går ut på något helt annat än löpning?

Löpningen kan ta mig på en tur runt Kungsholmen. Eller till en strand i Sydney. Eller några varv på gummibanan på Krillan. Eller runt reservoaren i Central Park. Eller fram och tillbaka längs Wisła i Warszawa. Eller rakt ut i skogen när snön precis har smält.

Foto: Kyllerphoto

Vad är mitt långsiktiga mål då? Jo, det är att springa milen på 40 minuter innan jag fyller 40. Det kommer att kräva allt det där. Just nu går framstegen med löpningen lite långsamt. Men det går åt rätt håll. Och jag är så lycklig när jag får springa!

Med det här inlägget vill jag tacka dig som velat läsa det jag har skrivit här på bloggen. Det har varit kul att få skriva av mig lite. Hoppas att jag kunde inspirera någon. 

Vi ses ute i löpspåren!

Jessica

 Foto: Kyllerphoto

Livets lopp

6 nov 2016

En stor del i att få till löpningen i livet är att hitta motivation. Ibland kan ett lopp både utgöra ett perfekt mål och ge fin motivation till att hitta kontinuitet i träningen. Och vilket lopp kan väl ge mer motivation än loppens lopp, det största av dem alla: The New York City Marathon! 

I dag när starten går är det två år sedan jag och Hjalmar stod där vid foten av Verrazano Bridge, med fullt av fjärilar i magen. Jag får fortfarande gåshud av att bara tänka på det. New York gav mig inte bara en oförglömlig upplevelse. Det gav mig också motivation till mer än ett år av härlig träning, inklusive avverkning av maran på hemmaplan i Stockholm. 

Här kan ni läsa mer om våra och några av våra vänners upplevelser av New York 2014. 

Lycka till alla som springer genom the five boroughs i dag!



Följ oss

Loppkalendern

19 aug
Uppsala
22 aug
Stockholm
23 aug
Stockholm
24 aug
Örebro
26 aug
Brottby
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!