Livsloppetbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Livsloppet Blogg


I artikelserien Livsloppet förmedlar vi starka livshistorier där löpning spelat en viktig roll. Ofta finns det mycket mer att berätta än vad utrymmet i tidningen tillåter, så nu hittar du därför Livsloppet-bloggen här på runnersworld.se. Varje månad får du följa en av profilerna från Livsloppet.

Den här månaden möter du Maria Börjesson, 43. Som ungdom tränade hon sprint och instruerade aerobics. Men när hon fick barn försvann träningssuget och hon tog en lång träningspaus. Med det följde en ohälsosam livsstil och en känsla av att inte leva fullt ut. Men i våras upptäckte hon Paulo Robertos ”15 minuter om dagen”, och löpbehovet kom tillbaka. Idag är hon mer vältränad än någonsin.

Löpning i livet

31 okt 2016

Jag har redan skrivit att löpning är livet, men hur får man egentligen in löpningen i livet? Det är ju ofta redan fullt med andra saker man ska hinna med. Många gånger har jag fått frågan: Hur hinner du egentligen springa? Mitt svar är att det aldrig skulle gå annars! Här kommer mina bästa tips.

Spring till (och/)eller från jobbet: Jag har de senaste åren haft ca 15 min promenad hem från jobbet. I stället för att gå hem, byta om och sticka ut på en löptur, brukar jag byta om på jobbet och springa med en lagom lång omväg hem. En löptur som då tar 30 min har bara tagit 15 min extra.  

Springmöten: Möten som inte fordrar datorer och bord kan med fördel tas över en joggingrunda. Kreativiteten flödar ofta i takt med endorfinerna. 

Spring på lunchen: För många av oss blir det den enda chansen att överhuvudtaget komma ut i dagsljus under vinterhalvårets vardagar. Ta den!

Spring hem till vänner: Ofta när vi ska hälsa på någon åker en av oss dit med barnen medan den andra springer dit. På väg hem gör vi tvärtom. Detta förutsätter att man känner sina vänner tillräckligt väl för att kunna med att komma dit lätt rödmosig i ansiktet och börja med att låna duschen. Men om man gör det är det toppen!

Springdejta: Vad kan väl vara mer romantiskt?

Utnyttja små luckor: En 20 min lång löptur är mycket bättre än ingen alls. Du behöver alltså inte ha en timme över för att det ska vara värt något. 

För mig känns det lika klokt att prioritera bort träningen som att prioritera bort sömnen eller maten. Efter en löptur känner jag mig ofta oövervinnerlig!

Foto: Kyllerphoto

11 sköna sekunder

23 okt 2016

Hässelbyloppet. Det är ju där alla persar. Alla utom jag. Det här året var det precis likadant. Ett lopp i mellanmjölkens tecken. Helt OK men ingen bra känsla och långt ifrån pers. 

Vår treåring som har varit ett litet solsken sedan han föddes är sedan ett tag tillbaka i en fas där motgångar kan få honom helt på fall. Oftast behöver han få bryta ihop innan han kan komma igen, men ibland räcker det att fokusera om. Bara några sekunder senare kan han vara som ett solsken igen. 

Kanske fanns det något i treåringen jag kunde lära mig?

Paniksurf. Google. Millopp. Jönköping… För långt bort. Andra alternativ… För backiga. Södertälje… Södertälje!

Jag åkte alltså ned till Södertälje i går morse och ställde mig på startlinjen igen, tillsammans med två vänner. Kallt och blåsigt. Inte alls samma sköna höst som i Hässelby för ett par veckor sen. Detta skulle väl aldrig gå. 

Men det gjorde det! 51 sek snabbare än i Hässelby och nytt personligt rekord med elva sekunder. Nu kan tävlingsskorna få vila en stund och jag ser med nyvunnen tillförsikt fram emot både vinterträningen och nästa säsong. 

Vad var det då som var skillnaden? Svårt att säga. Kanske var det gröten till frukost eller all vätskeersättning jag kom ihåg att dricka. Kanske var det de kloka orden från Lisa Beskow som alltid vet bäst hur jag ska lägga upp träningen. Kanske var det en attityd lånad av en treåring. Ibland hittar man svaret i en treåring!

Löpning är livet

19 okt 2016

Varje morgon, eller i alla fall nästan, ställs följande fråga vid hemma vid vårt frukostbord: Vad ska du springa i dag? Om någon hade talat om det för mig när jag var 15, 20 eller 25 år hade jag himlat med ögonen och utgått från att personen i fråga helt tappat greppet.

Nu är jag 37 år och på sätt och vis skulle man väl kunna säga att det är jag som har tappat greppet. Jag har nämligen fallit pladask för löpningen och nu vill jag aldrig mer leva utan. 

Det hände att jag gav löpning ett försök. Förmodligen inte fler gånger innan jag fyllde 30 år än att jag kan räkna dem på ena handens fingrar, men ändå. Känslan var dock alltid densamma. Ben tunga som bly, taggtråd i halsen och blodsmak i munnen. Den som säger att det här är skönt kan inte vara riktigt klok, var den enda slutsatsen jag kunde komma till.

Då och då slås jag fortfarande av lika mycket förvåning som tacksamhet över att jag blev löpare. För oavsett om svaret på frukostfrågan är en lugn distansrunda, intervaller av något slag eller långpass vet jag att jag älskar det. Till och med när jag får blodsmak i munnen. 

Den här månaden ska ni få hänga med mig på den här bloggen. Jag kommer att berätta mer om hur jag blev löpare, dela med mig av mina bästa tips på hur man kan få till löpningen i ett livspussel med familj, vänner och karriär samt dela med mig av mina löparupplevelser m.m.

Foto: Edward Beskow

Adios och good bye...

16 okt 2016

Jag vaknade först av alla imorse, klockan var 8.47 och även Sigge sov... När jag lade mig igår kväll bestämde jag mig för att gå ut i spåret på morgonen innan frukost. Så jag hann i princip slå upp ögonen, gå på toa och klädde sedan på mig och gick ut. Jag känner mig pigg men är snuvig och har lite irritation i halsen, så det fick bli en rask powerwalk. Vilken härlig energiboost det är att gå i spåret och vara omgiven av alla vackra färger.

I vanlig ordning så stack Jens och Lukas iväg på hockeymatch efter frukosten. Ronja gick ut med kompisar och jag och Sigge cyklade till en nybyggd lekpark i närheten. Så idag har vi verkligen fått frisk luft :-)

Jag har klickat och klurat och kan nu säga att jag har fått till min blogg så att den går att läsa. Den är kanske inte så fin ännu men mina gamla inlägg från i våras finns kvar att läsa och jag hoppas att några av er som har läst min blogg här även fortsätter på min andra plattform. Bloggandet här gav mig verkligen mersmak! Adressen är: http://katjaspringer.wordpress.com

Jag vill tacka för den här månaden och hoppas att ni har tyckt att det har varit intressant att följa min vardag! Jag avslutar med en bild som förmedlar vad träning och främst löpning är för mig!

Lyckan lyser i mina ögon och nöjdheten över att min kropp orkar och vill och att jag har min familj vid min sida som stöttar mig i min passion!

Tack för mig! Kram Katja

Snart slut...

15 okt 2016

Den här helgen kommer mina sista blogginlägg för Runners World som Livsloppetbloggare. Det har varit jätte jätteroligt att blogga och det känns faktiskt lite sorgligt att avsluta det här. Jag ska klura lite för jag vill gärna fortsätta blogga :-) I våras när jag höll på för fullt med träningen inför Göteborgsvarvet startade jag faktiskt en egen privat och hemlig blogg för att skona mina vänners öron, jag ska se om jag kan återuppliva den.

Här hemma körde Sigge magsjuka delux i onsdags men sedan gick det snabbt över och igår kväll var han "friskförklarad" då de viktiga 48 timmarna hade gått. Ingen annan har heller blivit sjuk och jag hoppas att vi slipper magsjukan framöver!

Mitt knä återhämtade sig också och nu är det snarare en lätt förkylning som sätter käppar i hjulet för hårdare träning. Tänker och hoppas på en lugn löptur imorgon.

Vi hörs igen imorgon!

Kram Katja

Ladda fler


Följ oss

Loppkalendern

28 jun
Öland
28 jun
Östersund
29 jun
Östersund
30 jun
Östersund
30 jun
Norberg
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!