Har vi löpare har ett ansvar? - Livsloppetbloggen | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Livsloppet Blogg


I artikelserien Livsloppet förmedlar vi starka livshistorier där löpning spelat en viktig roll. Ofta finns det mycket mer att berätta än vad utrymmet i tidningen tillåter, så nu hittar du därför Livsloppet-bloggen här på runnersworld.se. Varje månad får du följa en av profilerna från Livsloppet.

Den här månaden möter du Maria Börjesson, 43. Som ungdom tränade hon sprint och instruerade aerobics. Men när hon fick barn försvann träningssuget och hon tog en lång träningspaus. Med det följde en ohälsosam livsstil och en känsla av att inte leva fullt ut. Men i våras upptäckte hon Paulo Robertos ”15 minuter om dagen”, och löpbehovet kom tillbaka. Idag är hon mer vältränad än någonsin.

Mest lästa


Har vi löpare har ett ansvar?

9 maj 2016
av: Livsloppet Blogg
Har ni tänkt på hur vi löpare håller på?
Vi pratar SUB och vi pratar trail. Vi snackar om fartlekar och växelvis. Höftböjare och löparknä. Vi Instagrammar våra bedrifter och vi Facebookar våra rundor. Vi köper kompressionsbyxor och coola tidtagarur, som har mer funktioner än vad vi någonsin orkar lära oss. Vi siktar på rekord och älskar att nå Runners High.
För vi nörda gärna ner oss i löparträsket.
Och mitt i det där härliga nörderiet så hittar vi en gemenskap. Vi hittar likasinnade som orkar lyssna på hur vi i detalj går igenom sista varvet. Vilket är helt underbart. Så klart!!!

Men har ni tänkt på att det kanske också utesluter människor. 
De som kanske vill närma sig världens bästa träningsform, men som inte känner att de springer som en "löpare" eller ser ut som en "löpare" Eller tränar som en "löpare".
Alla de som inte har kommit lika långt.
Jag tror faktiskt att vi skrämmer bort en hel del härliga människor som skulle älska att springa med oss.
Så att kalla sig löpare tycker jag innebär ett ansvar, att bjuda in de som vill, men inte riktigt vågar. 
När vi har arrangerat FIGHT CANCER AND RUN loppet har vi varit super noga med att det är nybörjarna som skall ha mest kärlek. De som redan är frälsta klarar sig bra själva och ihop med likasinnade.
För visst vill vi att fler skall träna, känna fördelarna med löpning. Friheten och endorfinerna som hoppar i hela kroppen när man springer (eller iallafall efteråt :-) 
Alltså, jag fullkomligt ÄÄÄÄÄÄLskar löpning. Det räddade mitt liv och det räddade mitt psyke. Men jag inser att även jag måste rannsaka mig själv och tänka tillbaka hur det en gång var.

Som när jag skulle ut o springa i ett par löpartights, första gången. På den tiden fanns det inte ens kompressionsbyxor, så byxorna jag fick på mig var ändå ganska fladdriga.
Men än idag minns jag känslan av hur utklädd jag kände mig, hur utanför jag var och känslan av att vara på fel plats hängde kvar länge länge.
Likaså när jag för några år sedan hörde gubbarna skräna. SUB hit och SUB dit, höga femtio eller låga 40. What the.....pratade de om??
Åh vågade jag fråga? -hahahaha det gjorde jag så klart inte. Jag höll mig diskret i bakgrunden och tänkte att "inte kan väl jag vara en riktig löpare som inte vet vad det betyder". Och då hade jag ändå två maraton i bagaget och många många millopp att luta mig emot. Men det hjälpte inte riktigt. 
Visst älskar jag nördiga ner mig i prylar och att dokumentera tider och varv.
Men vi får inte glömma av att löpning är frihet, utan tider och tvång.
En enklare tränings form är svårt att hitta; nästan var som helst och när som helst. Det behöver inte vara vackert och det finns inga fel. 
En bra hållning, djup andning och ett par riktiga skor är egentligen allt som behövs.
Jag minns när jag sprang Marathon du Medoc utklädd till pirat. I hatt, stövlar och stålkorsett (insåg försent att jag kanske överdrivit en smula :-)
Efter några mil kom jag ikapp ett gäng självgoda gubbar i dyraste löparkläderna med värsta löparklockorna, att jag kan kalla dem självgoda beror på att jag hann se hur de blängde lite överlägset när de joggade förbi ett gäng äldre damer. Så jag var bara tvungen att springa förbi dem, i min helt olöpiga utstyrsel.
Alltså deras miner var obetalbara. Ett löpartroll sprang förbi dem i sina fiiiiiina grejer. hahahaha.
Så vi får inte glömma att det handlar INTE om kläder eller tider, det handlar om glädjen att springa, bara för att man kan.
Min väninna Marie Butler har bjudit in mig och min löprarkompis Jörgen Thiel att göra ett nybörjarspring; Happy Run. På hennes restaurnag (som heter Happy M Kitchen :-)
Så klart jag gillade iden och blev jätte smickrad när hon frågade mig, men ju mer vi har jobbat på konceptet, ju mer rätt känns det. 
Att börja med det enkla, som att hitta glädjen! Att bara få på sig löpraskorna och ta sig ut, kan ju vara ett äventyr i sig. Att garva ihop. Att hoppa och skutta och att ha kul. 
Att ha super kul!!!
Bara för att vi kan :-)
Keep up the spirit and shine.
Kärlek
Cecilia Hedström
Ps nu fungerar min vanliga blogg också ! 
2012 precis innan cancerdiagnosen. Med mitt egna riktiga blonda hår ...och stålkorsett förevigade vi oss i min fotostudio.
2013 med peruk genomförde jag jag loppet i min egna takt. Bara helt underbart att vara vid liv, att kunna vara där och känna livet i sig!!
Nu kör vi Happy Run med Happy M. Jag och min förträfligga löpar kompis Jörgen Thiel!! Nu vill vi sprida löparkärlek big time!!! Löpning utan krusiduller!!!
 
Kategorier:
RW Social 



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet elva med siffror i fältet här


Kommentarer


2016-05-10 07:49   Roger Enqvist

Denna krönika är allmänmänsklig och gäller ALLT i livet.

Under åren 2011-2014 var vår familj aktiva i en orienteringsklubb då vår yngste son blev aktiv. Värt att påminna att vi hade varit aktiva i en friidrottsklubb i 10 år i en annan del av landet. Lägg därtill att jag är en sk sportnörd, och just löpning är min grej. Trots denna bakgrund kände jag mig som utomjording när vi satt och fikade efter träningarna när vi var nya i orienteringsklubben. Jag är svensk, har svenska som modersmål, är allmän sportfåne med fokus på löpning och friidrott, trots det förstod jag i princip ingenting av samtalen runt fikaborden.

Och denna berättelse kan säkert berättas i alla möjliga sammanhang där jag eller du kommer som nybörjare. Som du själv vill bli behandlad av andra, ska du behandla dina medmänniskor. :)

 


Följ oss

Loppkalendern

22 maj
Umeå
22 maj
Gävle
26 maj
Åseda
26 maj
Göteborg m. omnejd
28 maj
Borlänge
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken