Linda - Inspirationsbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Linda Christensson


Tre barn i åldrarna 2, 4 och 6 har inte hindrat Linda, 33 från att löpträna så mycket hon vill. Faktum är att hon är mer vältränad än någonsin. Här berättar hon om sin resa mot toppformen.

Kraften av bra vanor!

26 maj 2017

De senaste veckorna har jag verkligen fått känna av kraften av att ha vanor. Det har varit flera dagar då jag tänkt sova längre och inte träna men där jag vaknat tidigt och verkligen känt för att träna. De liksom går av bara farten. Jag har funderat över hur det blivit såhär för mig. Hur det kommer sig att jag efter att ha fått tre barn helt plötsligt är mer vältränad än någonsin, starkare både fysiskt och psykiskt? Svaret är såklart att det inte finns något "helt plötsligt". Jag har sakta skapat mig bra vanor som fungerar med det liv jag lever.

Så hur började det hela? Jag tror att jag kan kolla 15 år tillbaka i tiden då jag började ta morgonpromenader. Sedan när jag började polishögskolan för elva år sedan började jag springa innan skolan började. Jag lärde mig att jag är en morgonmänniska. Jag såg till att alltid ha en smörgås med mig för att orka föreläsningarna fram till lunch. Kanske kan ses som en småsak men detta gjorde att jag orkade hålla i vanan med morgonträning.

Sedan fortsatte detta när jag började arbeta som polis. Jag började cykla till jobbet och sprang alltid milen varannan dag. Jag följde med kollegor på gymmet om tillfälle gavs. Sedan kom barn nummer ett och jag promenerade mycket och sprang med vagnen. Barn nummer två vägrade ligga i vagn så då fick jag ta kortare vändor löpning när Johan var hemma. När jag väntade tredje barnet köpte jag en crosstrainer som jag kunde träna på hemma. Det var en period i livet då tid inte fanns att ta mig någonstans. Jag började med 15 minuter per dag och sedan ökade jag. Det var så skönt att få svettas lite varje dag. När Sally sedan föddes vägrade hon också ligga i vagn. Men jag började ganska tidigt se till att springa varannan dag. Jag började med någon kilometer och ökade längden på passen sakta.

Jag tror att alla kan skapa sig bra vanor. Det man kan börja med att se vilka vanor man har idag och vilka man vill ha kvar och vilka man vill förändra. Jag vet att jag är bra på att göra det jag bestämmer mig för. Men jag är också bra på att se till att ha realistiska mål och inse mina begränsningar. Jag kan inte hinna med allt! Om du känner för att ändra dina vanor. Bestäm dig för att testa. Man kan alltid ändra dem igen om det inte fungerar! 

Skäralid i Skåne, där måste jag springa igen!

21 maj 2017

I torsdags morse packade vi in barnen i bilen och bilade ner till Skåne. Jag hade innan kört ett morgonpass på Crosstit 162 West i Vällingby. Jag trivs verkligen så bra att träna där och funderar mer och mer på att bli månadsmedlem. Just nu har jag klippkort. 

Bilresan ner gick bra fast jag bara längtade ut i sommarvärmen. Vi kom ner till Ljungbyhed och det kändes tomt att vara där nu när barnens gammelfarfar inte längre finns. Han har alltid mött oss i dörren. Nu var vi istället där för hans begravning. Jag hade tänkt att gå upp tidgt och springa en vända innan begravningen. Men Sally stökade under natten så jag lät bli. 

Det var tryckande värme och jag var tacksam för att jag i sista stund packade ner en kortärmad blus. Vi åkte till kyrkan där vi mötte min mans farbror och kusiner. En sådan vacker sommardag att säga farväl på. En underbart fin ceremoni med en präst som sade precis "rätt" saker om livet och om döden. Barnen var så fina i kyrkan. Även om Sally som är tre år undrade när gammelfarfar skulle landa från himlen :)

Efter begravningen åt vi lunch vid natonalparken i Skäralid. Då kände jag att jag bara måste hit och springa. Denna underbara grönska och lugnet. Vi åt tårta och drack kaffe i trädgården med barnens gammelfarmor. Hon som precis sagt farväl till sin livskamrat som hon haft i över 60 år. Jag bytte om och började springa. Längst åkrar, en kort sväng på en landsväg där bilarna gjorde sitt bästa för att ge mig utrymme även om det kändes som jag skulle blåsa bort då långtradare körde förbi och mot Skäralids nationalpark. När jag kom dit fyllde jag på med vatten och började springa. Jag valde Hjortsprångsrundan som är drygt 7 kilometer.

Det var så underbart vackert, det gick inte fort men tankarna fick flöda fritt och jag samlade kraft. Jag tänkte på livet, hur jag vill leva mitt liv. Tacksamheten för det jag har och att jag besitter kraften att göra de förändringar jag vill. Att livet går fort och jag måste tillåta mig att stanna upp och göra mer av just det här. Springa i skogen. Ensam eller med andra. På spången i dalen, över stockar och stenar. Stanna och titta på en kopparödla. Ta mig tid att stanna och titta på utsikten. Låta mig gå uppför den branta backen utan att få dåligt samvete. In i skogen och njuta och sedan hem till huset igen.

Efteråt satt jag svettig på trappen i solen. slösurfade och njöt. Duschade iskallt för att sedan sätta mig i trädgården med mat och ett glas rött vin och titta på Netflix. Vilken underbar kombination!

I Skäralid kan man även vandra. Det finns olika sträckor där vissa är handikappsanpassade. På lördagen  åkte vi dit med barnen. Vi gick då en runda på fyra kilometer. Vi såg snoar, kopparödlor och skogsödlor. Barnen balanserade över vattnet på stockar. Hoppade på stenar och sprang. Emellanåt kom lite gnäll och frågor om när vi var framme. Men då pratar vi två minuter av nästan två timmar. Jag rekommenderar alla att ta sig hit. Vare sig man vill cykla hit och fika, vandra i nationalparken eller ta en löptur.

Några träningsdagar i Marbella, Spanien...

13 maj 2017

Denna vår har varit rekordkall. Jag har arbetat mer än någonsin tidigare och kände att jag behövde komma iväg. Jag och en kompis bokade flyg till Malaga med Ryanair bokade billigt hotellrum i San Pedro med allt inkluderat. Vi landade på natten till fredagen och vaknade i ett varmt Spanien på torsdagen. Hotellfrukost och sedan på med träningskläder. Shorts och sporttopp. Vi hade ingen riktig plan men tänkte springa till Marbella som låg 10 kilometer från hotellet vi bodde på. Det blev härlig löpning längst strandpromenaden. I Marbella fyllde vi på med mat och dryck och sprang sedan tillbaka, Min kompis Cecilia tog rekord i löpdistans även om vi vilade lite i Marbella och gick några korta stunder.

På lördagen kollade jag på lite padel tennis. En sport jag så gärna skulle börja med. Men då måste jag prioritera bort något annat. Inte riktigt där än. På söndagen gick vi en lång och härlig promenad längst stranden till Marbella. Åt goda Fish Tacos och satt i solen en stund innan vi promenerade tillbaka till hotellet. Jag sov gott den natten. 

På måndag morgon tog vi oss till Mikes gym i Marbella. Min kompis gick introduktionen för hinderbanan medan jag körde ett varv. Banan var utökad sedan sist. Mer tuff löpning både i terräng och med hinder. Här kändes det att mina vader jobbat under promenaden dagen innan och det tog stopp. Jag som hade hoppats på att satsa på en bra tid förstod snabbt att det inte skulle hända. Det var även så länge sedan jag var där sist att jag fick stanna och läsa skyltarna mycket och se vad jag skulle göra och med vilken vikt. Jag lyckades dock ta mig runt banan med RX-vikter i nästan allt. Och endast med 35 straffburpees. Det är inte mycket med tanke på den tuffa banan.

Jag gick i mål på 82 minuter. Då sölade jag en del på slutet när det visade sig att sista hindret var över en pool. Jag tog av mig skorna och sprang sedan en straffrunda barfota. Jag tror att jag skulle kunna få ner tiden på hela banan cirka 15 minuter. Men det måste ju testas! Efter min runda åt vi lunch. För 150 kronor får man lunch om man förbeställer. Fin kyckling med sallad till. Verkligen jättegott!

Efter lunchen fick maten smälta 30 minuter. Sedan var vi på det igen. Vi sa att vi skulle ta ett lugnt varv och testa på allt. Det slutade med ett lugnt varv där jag gjorde allt iden. Dock med 75 straffburpees det här varvet och en trasig hand efter att ha ramlat från ringarna. Om ni vill se video på det och fler bilder så kolla på min instagramsida Inspirationslinda. Jag är så stolt över att ha kört två varv på denna härliga och tuffa hinderbana. Jag ser fram emot att åka tillbaka och då SKA jag vara utvilad och köra ett varv på tid. 

Jag och Cecilia vid strandpromenaden



Följ oss

Loppkalendern

20 aug
Linköping
22 aug
Stockholm
23 aug
Örebro
24 aug
Sälen
25 aug
Göteborg
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken