Kenneth Gysing - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Kenneth Gysing


Om att springa för livet

Etiketter


  1. > 50 nyanser av löpning
  2. > Alla Helgons Löpardag
  3. > Alternativ träning
  4. > AS Nälsta
  5. > Badkarl
  6. > Bellman
  7. > Blötdjur
  8. > Bokmässa
  9. > Bokmässan
  10. > Bokparty
  11. > Boston Marathon
  12. > Brooklyn Half Marathon
  13. > Brytare
  14. > Bröllop
  15. > böcker
  16. > Coney Island
  17. > Crosstraining
  18. > Djurgården
  19. > Drömbad
  20. > Drömmar
  21. > Early rising
  22. > Elaka recensioner
  23. > Ensamsegling
  24. > Entropi
  25. > Eurovision
  26. > Faror
  27. > Filkosofi
  28. > Fjäll stafett
  29. > flamingos
  30. > Fort Green Park Brooklyn
  31. > Förkylt
  32. > Glögg
  33. > Gran Canaria
  34. > Gran Canaria Marathon
  35. > Hash
  36. > Historia
  37. > I skogen
  38. > Intervaller
  39. > Julafton
  40. > Julcykel
  41. > Kajak
  42. > Klimatfara
  43. > Konst
  44. > Konst och löpning
  45. > Konstnärlig löpning
  46. > Kvantfysik
  47. > Kyssar
  48. > Lika som bär
  49. > Litteratur
  50. > litteratur
  51. > Look alikes
  52. > långpass
  53. > Löpande kritik
  54. > Löparbok
  55. > Löparmassage
  56. > Löpning och litteratur
  57. > Matematik
  58. > Matlagning
  59. > Mellanrum
  60. > Morgonjogg
  61. > Motivation
  62. > Motivationsbooster
  63. > mål
  64. > nyårslöften
  65. > OS
  66. > P4 morgonradio
  67. > Phuket runt
  68. > Phuket runt med Jonas Colting
  69. > poesi
  70. > Polish Butter Cakes
  71. > Produktreklam
  72. > Prylgalen
  73. > Påskafton
  74. > Radio
  75. > Radio on
  76. > Rap
  77. > Religion
  78. > Religionskrig
  79. > Runmarö
  80. > Running for Freedom
  81. > Simma Phuket runt
  82. > Singelliv
  83. > Sjuk
  84. > Sjukdomsbilder
  85. > Sjukläger
  86. > Skada
  87. > Skador
  88. > Skogen
  89. > Skriet från vildmarken
  90. > Slutspel
  91. > Snor
  92. > Snö
  93. > Sommarblogg
  94. > Sportdryck
  95. > Spöken
  96. > Stadion
  97. > Stadslopp
  98. > Star Trek
  99. > Stjärnornas krig
  100. > Stockholm Marathon
  101. > Stora Skuggan
  102. > SVT Godmorgon TV
  103. > Swimrun
  104. > Sömn
  105. > Sömngång
  106. > Tel Aviv Half marathon
  107. > Tel Aviv Halvmaraton
  108. > Thriller
  109. > Tillökning
  110. > Troll Trail
  111. > Träning med barn
  112. > Tävling
  113. > Ultralopp i Karlstad
  114. > Ultravasan
  115. > Vatten
  116. > vetenskapligt experiment
  117. > Victorialoppet
  118. > Viktlöst
  119. > Vårkänslor
  120. > Väder
  121. > Väderlek
  122. > Värme
  123. > Winter Run
  124. > Winterrun
  125. > Årstider
  126. > Ö till Ö

Mörkt i Milano

30 apr 2015

Jag gjorde vad jag kunde. Sa åt grabbarna att inte glömma strumporna!

Hängde med dom ut på planen!

Tog tag i coachandet (inspirerad av coach LG)!

Men vad hjälpte det?! 1-3 i baken mot Genua. Idag blir det allvarliga samtal om hur det kunde komma sig. Det såg väldigt segt ut på planen, måste jag säga. Idag ska jag närvara vid träningen. Tror det får bli lite löpskolning, plus supertusingar. Hjälper inte det, får jag ringa den här mannen.

Det var bättre förr, om man så säger.

Å andra sidan, viktigare än att vinna är att deltaga. Det har alltid varit min paroll genom åren i alla de lopp jag ställt upp i, och det har jag lyckats med till 100 procent.

Nej, nu till träningen. Rapport följer!


Milan i Milano

29 apr 2015

Fråga mig inte hur, jag vet det knappt själv, men jag befinner mig i Milano. I kväll ska jag se Milano spela mot Genua. I morgon ska jag träffa milanspelare och prata löpträning och kost.

Min son, nio år, grät när jag sa att jag skulle åka hit. Av ilska. Varför bjöd dom inte in honom i stället? Han har ju full koll på alla spelarna, till skillnad från fadern.

Men så skrev han en lista.

Michael Essien. Pablo Armero. Keisuke Honda. Och Stephan El Shaarawy. Som ser ut såhär:

Och några till. Listan gäller alla han vill ha autografer av. Några av spelarna finns inte med på listan. Min son har bett mig vara lite diskret när jag raggar autografer, så de som inte är med på listan inte blir ledsna. Det har jag lovat!

Nu ska vi till San Siro och besiktiga planen.

Arrivederci, så länge.

Åt Skogen

23 apr 2015

Satt hemma och svettades över en text. Då hörde jag skriet från Vildmarken. Tänkte först det var hemglassbilen. Men nej då, det här var något ursprungligare, evolutionärt, möjligen en rundgång i generna. Eller glatt kvicksilver i termometern, som liksom gnisslade på uppåtgående. Visade på tolv grader.

For som ett jordskott i korttights och T-shirt mot Lill-Jansskogen och Fiskartorpets terrängbana. 2,4 km och 130 i höjdmeter. Det står visserligen att den är 2,6 km, men många gamla Garmin visar 2,4, så det är vad de flesta som springer där förhåller sig till. Brorsans nya Garmin visar förmodligen 2,0, och det är han inte glad över. Den ska vara grym, kunna räkna stegfrekvens och annat nyttigt, varna för kommande formsvackor och skurknän (nä nu skojar jag lite), men vara lite svajig vad gäller distansmätning. Jag kan förstås ha fel, och rätta mig om jag har fel, men brorsan är lite putt. Den kostade på, om man säger så.

Men nu kom jag gav mig. Jordskott, var det. Nej, det var det inte. Men ändå, vilken TV-serie, odla en ny Näcken i ett badkar. Jag tror det har gått troll i Televisionen. Hur som helst, äntligen springa i skogen. Det var alltså årsdebut i Fiskartorpet. Hjärtat drog trumsolon, blodet rusade, ånga ur öronen, det är sådant som kallas eufori. Drog 6x2,4 km med 100 m gåvila, blev totalt 16 km. Då ser man ut så här efteråt.

Har han softat bilden, tänker ni kanske (och någon bekant tänker kanske att det var på tiden). Men det har jag faktiskt inte. Mobilen låg i bälte tryckt mot ryggen, linsen blev full av svett. Den enda softning en löpare behöver, om ni frågar mig.

Jag intervjuade nyligen Annie Lööf om löpning (kommer i RW no 6). Hon sa hon vill vara en färgklick när hon är ute och springer. Det vill jag också.

Skogen ja, jag säger bara, skogen.

Det är klart dom kör med troll i rutan. Och skogsrår. Skogen är förtrollande.

En typisk backe (dock mer djävulsk än trollsk)  i Fiskartorpet kan se ut så här.

Men jag är ju inte bara löpare. Jag har bollsinne också. Det har min son ärvt. I helgen spelade vi fotboll på Gärdet. Här gör han en Ronaldo innan straff.

En dag ska jag få honom att löpa också. Just nu säger han att han aldrig i livet tänker springa ett steg utan boll. Men det är ju sådant man växer ifrån med åren. I alla fall om man inte erbjuds proffskontrakt. Jag erbjöds aldrig något. Ergo, jag springer.

Och nu, nu måste jag springa iväg till något annat. Hörs!!

Lufta gamla meriter

7 apr 2015

Nämen, den där kan du väl inte springa runt i, sa brorsan. Kan jag väl visst det, sa jag. Och så gjorde jag det.

Det gick faktiskt mycket bra. Som att benen kändes lättare bara att ha tävlingslinnet från Ö till Ö på sig. Så många minnen i den där trasan, så mycket glädje, en av mina bästa målgångar. Ett mycket blött och mycket långt och alldeles fantastiskt äventyr.

Nu ut på Djurgården, Stora Skuggan och runda Brunnsviken. Inget is på vattnet längre (var det någon is i år förresten?), så snart kan man hoppa i igen.

Och vårfloden flödade.

Springa borta är bra, men springa hemma är nog bäst. Där barn jag lekt, och stenar vänt ... Heidenstam? Nu är jag visserligen inte född på Djurgården, men Kungsholmen ligger ju inte så långt bort ...

För att göra en lång historia kort, efter en mil började benen bli sega (provade benböj i förrgår, för att om möjligt motverka gravitatiionens påverkan på glutus maximus, ett och två, men har nog en bit kvar till  Kardashians berömda ... bakfylla? ja ja ... ) och motvind, men stretade på och gick i mål efter drygt 19 km. Så där vansinnigt varmt var det inte heller, händerna domnade bort, men det var alltså i går, nu är det 14 C och våren definitivt på G.

Därav kan man bli ganska lycklig. Vilket härmed meddelas!

Warszawa Half Marathon

1 apr 2015

Mitt nya träningsupplägg, kör en mara två veckor innan en halvmara.

Vad säger coach LG? Väl lite 80-talsstandard, så där.

La också in ett kräkpass mittimellan. När jag kom hem från Los Angeles, svängde dörren till immunförsvaret upp på vid gavel. Exakt vad som smög sig in där vet jag inte, men jag vet vad som kom ut. Det tänker jag dock inte berätta. Jetlag och trettio timmars vakenhet kan göra märkliga saker med kroppen.

Jag lyckades dock komma upp på benen i tid till flyget till Warszawa, och tyckte jag tiden var en smula ur led innan, så inte blev det bättre när jag såg startfältet.

Samtidigt, snart påsk och allt, och detta uppdraget som löpande reporter är ju ett slags ställföreträdande lidade, jag tar mitt kors på ryggen och springer på för andra löpares synders skull. Och blir jag anklagad för hädelse, så hävdar jag bara min yttrandedefrihet, här görs ingen pudel, inte ens en rondellhund.

Läs mer om hundar i nya RW no 5.

Höll dock den romerska legionen bakom mig genom hela loppet, och räddade därmed, kan man kanske säga, korsryggen (förlåt).

Drygt 14 000 till start, mycket entusiastisk stämning, solen sken och 12 C i luften, ett perfekt arrangemang av arrangörerna, kunde inte bli bättre. Mycket snabb bana (om man varit i form), farthållaren med 1.30 på ryggen dundrade förbi efter 18 km och från att ha varit som en klocka under 1.30 är man numera som en klocka över 1.30 Det är som det är, tiderna förändras, och löparen med dem.

Men, men, det fanns ju annat att glädjas åt.

16 kr litern!

Och mat.

En polsk schnitzel räcker till tre normalstora svenska löpare.

Längre rapport i RW no 6.

Hur det gick?

Nästa gång byter jag nog träningsupplägg. Men glad ändå ... med en referens till dessa äggande tider, man är ju inte lammkött längre! Glad Påsk!



Följ oss

Loppkalendern

30 sep
Umeå
30 sep
Stockholm
01 okt
Stockholm
01 okt
Odense
01 okt
Mölndal
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!