Kenneth Gysing - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Kenneth Gysing


Om att springa för livet

Etiketter


  1. > 50 nyanser av löpning
  2. > Alla Helgons Löpardag
  3. > Alternativ träning
  4. > AS Nälsta
  5. > Badkarl
  6. > Bellman
  7. > Blötdjur
  8. > Bokmässa
  9. > Bokmässan
  10. > Bokparty
  11. > Boston Marathon
  12. > Brooklyn Half Marathon
  13. > Brytare
  14. > Bröllop
  15. > böcker
  16. > Coney Island
  17. > Crosstraining
  18. > Djurgården
  19. > Drömbad
  20. > Drömmar
  21. > Early rising
  22. > Elaka recensioner
  23. > Ensamsegling
  24. > Entropi
  25. > Eurovision
  26. > Faror
  27. > Filkosofi
  28. > Fjäll stafett
  29. > flamingos
  30. > Fort Green Park Brooklyn
  31. > Förkylt
  32. > Glögg
  33. > Gran Canaria
  34. > Gran Canaria Marathon
  35. > Hash
  36. > Historia
  37. > I skogen
  38. > Intervaller
  39. > Julafton
  40. > Julcykel
  41. > Kajak
  42. > Klimatfara
  43. > Konst
  44. > Konst och löpning
  45. > Konstnärlig löpning
  46. > Kvantfysik
  47. > Kyssar
  48. > Lika som bär
  49. > Litteratur
  50. > litteratur
  51. > Look alikes
  52. > långpass
  53. > Löpande kritik
  54. > Löparbok
  55. > Löparmassage
  56. > Löpning och litteratur
  57. > Matematik
  58. > Matlagning
  59. > Mellanrum
  60. > Morgonjogg
  61. > Motivation
  62. > Motivationsbooster
  63. > mål
  64. > nyårslöften
  65. > OS
  66. > P4 morgonradio
  67. > Phuket runt
  68. > Phuket runt med Jonas Colting
  69. > poesi
  70. > Polish Butter Cakes
  71. > Produktreklam
  72. > Prylgalen
  73. > Påskafton
  74. > Radio
  75. > Radio on
  76. > Rap
  77. > Religion
  78. > Religionskrig
  79. > Runmarö
  80. > Running for Freedom
  81. > Simma Phuket runt
  82. > Singelliv
  83. > Sjuk
  84. > Sjukdomsbilder
  85. > Sjukläger
  86. > Skada
  87. > Skador
  88. > Skogen
  89. > Skriet från vildmarken
  90. > Slutspel
  91. > Snor
  92. > Snö
  93. > Sommarblogg
  94. > Sportdryck
  95. > Spöken
  96. > Stadion
  97. > Stadslopp
  98. > Star Trek
  99. > Stjärnornas krig
  100. > Stockholm Marathon
  101. > Stora Skuggan
  102. > SVT Godmorgon TV
  103. > Swimrun
  104. > Sömn
  105. > Sömngång
  106. > Tel Aviv Half marathon
  107. > Tel Aviv Halvmaraton
  108. > Thriller
  109. > Tillökning
  110. > Troll Trail
  111. > Träning med barn
  112. > Tävling
  113. > Ultralopp i Karlstad
  114. > Ultravasan
  115. > Vatten
  116. > vetenskapligt experiment
  117. > Victorialoppet
  118. > Viktlöst
  119. > Vårkänslor
  120. > Väder
  121. > Väderlek
  122. > Värme
  123. > Winter Run
  124. > Winterrun
  125. > Årstider
  126. > Ö till Ö

Jönköping Marathon återuppstår!!!

16 aug 2017

Så är det dags för ett maraton igen, den här gången i Jönköping, staden vid Vättern som är den sjö där trolltecknaren John Bauer en gång gick till botten med skepp under storm. Fast Jönköping är förstås känt för mer än en sjö det gått troll i, de har ju HV71 också. Världens bästa hockeylag, om man får tro Patrik Groop, layoutchef på Runners World. Bördig från – ja gissa det ni!

En ny mara alltså, och jag vet inte för vilken gång i ordningen.

Det är faktiskt sant, jag har blivit så pass gammal att jag inte kommer ihåg hur många maror jag har sprungit. Fler än femtio är det helt säkert, men där bortom, ett slags töcken. Och lika bra det, det man inte minns har man heller inget ont av.

Ty ett minns jag dock, det gör ont att springa maror. Och det kommer att göra ont i Jönköping också.

Men i alla fall en ny plats att få ont på, tänker jag positivt. Och kul med ett nytt lopp. Eller nygammalt, om rätt ska vara rätt, den här maran har funnits förut, men varit vilande i 33 år. Nu dras den igång igen nu i helgen (start lördag 19 augusti) med stor baluns, för samtidigt firar staden H2O festival, d v s Vattenfestival, med Cirkus Cirkör, Aquanauts ock mycket annat, samt möjlighet att bli sjöjungfru för en dag.

Tänkte jag kunde avsluta maran med det, få till ett slags swimrun med fin fenföring (men kanske lite knepigt fotläge för löpning, för den som icke är fena på att springa ... ousch .....):

För mig blir det en helt ny stad att upptäcka. Jönköping har tidigare bara varit någonting jag passerat på vägen till Løkken i Danmark, på den tiden jag åkte dit för att fira sommar varje sommar, på 1900–talet. Det man såg då var mest det här:

Lite Hollywood, kanske lite Bollywood. Men jag har aldrig åkt in för att kolla läget. Det är dags för det nu, d v s löpa runt för att kolla läget.

Det står i inbjudan till loppet att banan är varierad, MEN mycket naturskön. Det där MEN, har jag grunnat på tills jag pratade med en kompis boende i trakten, som sa (om loppet): då blir det många höjdmeter! Jag hade haft någon idé om att det var platt i Jönköping (när jag anmälde mig), men nu blir det visst att knega på i småländsk halvalpin höglandsmiljö. Åh vad jobbigt det ska bli. Samtidigt en slags befrielse, här finns ju en ursäkt om jag springer in (berg)väggen,  – jag stenade till. Oj oj.

Banan ser i alla fall ut såhär:

Jag har minimalt med långpass bakom mig av olika orsaker (mest bekvämliga sådana), men fick ändå ihop hyfsat med mil sista semesterveckan. Hoppas det räcker till ett lopp med en värdig hållning ända in i mål. Med åren har stil kommit att bli viktigare än tid. Ambitionen är att bli en tidlös löpare!

Och om jag tar mig i mål kommer jag få en fin medalj, som ser ut såhär:

Man får samma medalj om man sprungit halva sträckan också. Mycket praktiskt om man skulle springa fel efter 17 km, då banan delar sig. Men det kommer jag naturligtvis inte att göra. Jag är övertygad om att långa loppet vinner i längden!

Så, för ni som också tar er till Jönköping i helgen, väl mött i starten 09.00!!!


Ångaloppet Sprint (och ett frieri)

13 aug 2017

 

Lördag morgon, och väldigt tidigt. Upp i ottan för att trycka in semestertvätten i tvättstugans två maskiner. Klockade in på 06.09. Jag har klockat mycket sista veckan, och jag klockar på. Klockade in 9.4 mil från fredag till fredag, och så mycket har jag inte sprungit på år och dag. Det var bara lågintensiva pass på skogsstigar och grusvägar under en semestervecka på Runmarö, och aldrig längre än 22 km. Jag tänker att mängd är bra inför det jag har framför mig, Jönköping Marathon nästa lördag. Har inte sprungit en mara på ett år, upplägget är blott att överleva på ett värdigt sätt. Ska skriva om loppet, som återuppstått efter 33 år.

Så där sitter man och lassar in gröt och är ganska nöjd med sig själv, nu väntar en vecka med löpvila (eller bara ett litet fartpass eller så), men så plingar det till i mejlen. Det är från Anna i Åkersberga.

– Jag har fått startplats i Ångaloppet Sprint, ett avhopp, vi kan hoppa in, kan du? Vi måste åka från stan 10.00.

Allting blir plötsligt väldigt jobbigt. Tvätten? Kommer inte hinna torka klart. Och det är dödsstraff på att lämna tvätt i tvättstugan på annan tvättares tid. Barnen? Dottern, 8, sover som en sommarlovsstock, sonen, 11, gick upp vid sjutiden för att spela FIFA, svältfödd efter en TV-spelsfri vecka på skärgårdsö, men nu har han kommit igång med spelartransaktionerna och snart har han råd att köpa Messi. Kan man slita honom från skärmen?

Sväljer gröt, klunkar kaffe. Tittar ut genom fönstret, på molnen. De är grå. Det är rätt svalt ute. Dagen innan härjade värmeböljan Lucifer, kvällstidningarnas löp skrek om chockvärmen. Men det var i går det. Idag är det perfekt swimrunväder. Och blöta lakan kan man ju alltid hänga över dörrkarmar.

Diplomatiska förhandlingar med barnen. Sonen far till polare, dottern ska baka cupcakes i Åkersberga med Annas tonårsdotter. Plus generöst ekonomiskt tillskott till lördagsgodis. Vi kör! Ånga, här kommer vi!

Avfart Trosa, väg 262 mot Studsvik, skyltad som Utflyktsvägen! Vacker vindlande väg genom sörmländskt sensommarlandskap, grönt och fuktigt. Vindrutetorkarna går, det småduggar, men regnet upphör när vi närmar oss Ånga.

Vi är på äventyr igen, och det är kul! Det är mer än kul!

Vi förlovade oss för en månad sedan. Anna säger att hennes chef frågade när vi skulle gifta oss. Hon skrattar lite. Annas brorsa har varit förlovad i trettio år, har två vuxna barn.

Oj oj, gifta oss.

Jag tittar på vägen, jag tittar in i mig själv. Hör mig själv säga (är det verkligen mina läppar som rör sig, de verkar ha ett eget liv) där på Utflyktsvägen någonstans mellan Studsvik och Ånga:

– Anna, vill du gifta dig med mig?

– Ja, det vill jag, säger Anna.

Ojojojoj.

– Är du riktigt säker på det?

– Ja, det är jag.

Ojojojoj.

Båda händerna på ratten, fokus på vägen. Inte åka dike nu.

– Men nu kör vi swimrun!

– Nu kör vi swimrun, säger Anna!

 

Anna är snabbast i vattnet, och jag på land. Men vi har en plan, så fort vi närmar oss vatten ska jag dra på ett par hundra meter så jag får en femton tjugo meters försprång i vattnet. Det är inga långa simningar på sprinten, längsta runt 200 m, och antalet simningar 10. Totala sträckan är 11 km, 10 km löpning, en kilometer simning.

Starten går från en stor åker, det luktar koskit och skog och hav, precis som vi swimrunners vill ha det. Löpningen är mest trail och stig, knixigt och trixigt och mycket roligt. Simningarna i sjöar och hav.

Starten går och vi söker en rytm. Tre kilometers löpning innan första doppet, efter en kilometer är våtdräkten mer än varm och skön. Anna kör utan våtdräkt (är uppväxt norröver, fasar för höga temperarturer) men jag gillar att ha flytkraften i gummit. Dräkten skyddar också mot otäcka växter, jag älskar att titta på näckrosor, de är så vackra, men att simma bland dem är läskigt, de kan dra en ner i djupet med sina läbbiga stjälkar, det har jag läst i en sagobok en gång.

Vår taktik fungerar perfekt. Jag först ut i vattnet, Anna kommer ifatt som en delfin ... eller torped ... när hon kommer nära ... och vi landar perfekt i land.

Underbara funktionärer längs banan, ute på små öar. De hejar och langar vätska och bananer, till de som vill. Här och där är det väldigt hala landstigningar, rep med knutar är utlagda så att man kan dra sig upp. Ibland hjälper jag Anna uppför med påtryckningar akteröver, en förlovad mans privilegium. Känner mig som en sann gentleman of Swimrun.  

Det är vi och skogen och havet, pulsarna pulsar, hjärtan pumpar blod, sinnet är fullt av syre. Vi rullar fram i en jämn rytm, det är gemensam upplevelse och gemensam upprymdhet och det är alldeles underbart. Finns det en mening med livet, så finns den nog här någonstans, just i skogarna runt Ånge, en dag som denna.

Vi går i mål som 27:a i mixklassen, på 1.45.52, under artistnamnet ”Team Dufwenberg” (stort tack för startplatserna).

Manlig dresscode: Tom Jones

Vi duschar och äter morotsoppa (som arrangörerna bjuder på) och kollar att barnen lever (det gör dom, i all välmåga) och så bara sitter vi där. Var kom den här lördagen ifrån? Swimrun, och ett frieri!

Ja, det är väl bara att tacka arrangörerna av Ångaloppet! Så, stort tack – den här dagen kommer vi aldrig att glömma!!

Och sedan var benen så trötta så blev det Ånga–landå till bilen!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Blå vindar och vatten

20 jul 2017

Och hur har sommaren varit? Har sommaren varit, undrade kollega. Den har väl inte börjat än?

Ja man kan ju undra. Läste rapport från Laponia Ironman, 13 C i vattnet och 2 C i luften. Majbrasor halvvägs för att tina upp cykelfötter. En kan börja rosta för mindre. Och vän på fjällmarsch skrev att det bästa med fjällen är de fantastiska vyerna och skickade bild på Blåhammaren. Eller vad det var för  något, man såg bara fyra nyanser av grått i dimma med siktdjup två meter. Det är så härligt och stärkande i fjällen.

Då var det bättre i Aosta, Italien, med riktig höjdarlöpning. Här kände jag mig toppen! (längre reportage i RW framöver)

På Öland var det också fint. Här en fantastisk solnedgång över Mönsterås Pappersmassefabrik. I tio år trodde jag det var Oskarshamns kärnkraftverk, men i år blev jag upplyst (!). Det är aldrig försent att lära sig något nytt.

Och när jag var ute och sprang med Anna i Åkersberga blev jag av okänd anledning plötsligt förvandlad till en groda. Men så kysste Anna mig och så blev jag hennes prins igen.

Och så en sväng på Moderna Museet med min yngsta dotter, som tyckte det mesta var konstigt (blink, blink).

Och för de som tvivlar så har jag från säker källa hört att sommaren kommer i augusti. Då kommer Ryss–värmen, Greklands–hettan och Spanienvärmeböljan, på en och samma gång. Just där i skarven mellan semestern och början på arbetet. Man kan bli ateist för mindre.

Vad gäller löpningen i övrigt, så ska jag springa Jönköping Maraton 19 augusti. Då får det gärna vara lagom varmt.

Hörs!

Löpa efter jordgubbar

30 jun 2017

 

Öland, solen och vindarnas ö. Och regnets! Men vad är det frågan om? Ryktet om grundvattennivåernas kris synes betydligt överdrivet. Den nya anläggningen för avsaltning av havsvatten här på ön, dränks just nu i sötvatten från himlen. Jag och barnen kollar ut genom ett fönster på övervåningen i den gamla skolan. Vad gör vi nu då? Går ju inte ligga på stranden när det är såhär!

Men så stannar det av, den första fronten moln förmodligen urkramade. Jag lovar jordgubbar, en liter, två liter, och barnen säger ja. Ett litet löppass mellan skurarna!

Sex gånger sexhundra meter. Vi sprayade upp distansen med Garmin och en burk graffitifärg inköpt i Borgholm, förra året. Siffrorna har bleknat något, men finns kvar. Start, 100 m, 200 m …

Elvaåringen rullar iväg. Behärskat löpsteg, stoisk, vill klara av passet så fort som möjligt så han kan återgå till Youtube. Med jordgubbar.

Åttaåringen drar på. Lugn, lugn ropar jag, vi ska orka hela vägen. Sen får hon håll, sen får hon skavsår. Sen glömmer hon både håll och skavsår och vinkar till en ko.

De fixar det. Stolt fader. Åter huset. Och nu pappapass. Hej, hej, ses om en timme eller så.

Tar till vänster, rakt in i vinden. Har en ide om att springa ut mot havet och längs med, men det skulle bli drygt sex kilometer i motvind och inte ett steg gratis. Sneddar i stället över ön efter två kilometer. Sned sidvind, in genom ena näshåla, ut genom andra. Strängar av snor far ut över Alvaret.

Knegar på. Har musik i lurar, vinden ylar, knaster och sprak. Men efter tre kilometer, till höger och vinden i ryggen. Befrielse, flyger fram, musiken ren i lurarna igen. Kliver fram som en gång Juantorena, om någon minns 400 och 800 meterslöparen från Kuba som vann guld på båda distanserna i OS i Montreal 1976? Han hade ett steg som en ansatsande  trestegslöpare.

Kollar Garmin. 4.30, 4.22, 4.17, 4.12. Det börjar likna något.

Till höger vid Löts kyrka, nu vinden snett bakifrån. Kommer ifatt en cyklande barnfamilj. Passerar barnfamiljen. Vinden river i det grå sommarskägget, borde vara en mogen man. Men det hjälper inte. Härligt springa förbi cyklister. Men det får cyklisterna att vakna till liv. De kommer ifatt i en nerförsbacke. Men jag glider förbi igen i en uppförsbacke. Duell på landsväg. Lyckligtvis svänger de av på en sidoväg efter ett tag (innan propparna gått i proppskåpet) jag växlar ner, ensam igen med åkrarna, korna och vindkraftverken.

Ett par hundra meter innan hemma, känner jag regndropparna komma. Hinner precis innanför tröskeln innan skyfallet kommer.

Barnen ligger på sängarna, kollar Youtube på mobilerna. Äter jordgubbar. Jag tänker de kollar Youtube som jag låg och läste böcker i travar i deras ålder. Stormen ylar utanför. Regnet piskar fönsterrutorna. Mysigt, säger sonen. Mysigt, säger dottern. Mysigt, säger pappan.

Det finns inget dåligt väder – bara man hinner med ett löppass innan!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Österåkersmilen 10 juni 15.30!!!

10 jun 2017

Dags för race igen! Knappt har man kravlat sig upp ur vattnet utanför Saltsjöbaden, så är det dags för ett 10 km race i Österåker. Satsar förstås vilt och försöker plocka banrekordet från den här killen här nere till höger. Har nu nått en ålder där jag inte längre har någonting att förlora. Utom möjligen då förnuftet ...

Det var flera år sedan jag sist körde tävling på milen, då lyckades jag pressa mig strax under fyrtio, men sista året har det varit dålig med både långpass och fartpass, mest duttande hit och dit och trail och tri och swimrun, så har ingen aning om vad kroppen är mäktig till. Dessutom fyller jag sextio i år och det är mer än jag förstår, men så tycks jag heller inte bli klokare med åren ... hur som helst, start 15.30 idag lördag 10 juni och temperaturen är på väg mot 20 C och hela Österåker med omnejd kommer samlas i Åkersberga och bjuda till löparfest. Har inte full koll men hoppas på uppdelning i ålderskategorier.

M60, here I come!!!

Längre rapport följer i RW no 8!

Ladda fler


Följ oss

Loppkalendern

19 aug
Uppsala
22 aug
Stockholm
23 aug
Stockholm
24 aug
Örebro
26 aug
Brottby
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!