Löpning räddar ryggen - Hjärnfysikbloggen | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > Anders Ericsson
  4. > Andning
  5. > Antioxidanter
  6. > ATP
  7. > Barfotalöpning
  8. > BDNF
  9. > Biggest Loser
  10. > biokemi
  11. > Blod
  12. > Blodtryck
  13. > Blogg
  14. > bok
  15. > Brunt fett
  16. > cancer
  17. > Central Governor
  18. > Choklad
  19. > Cirkelträning
  20. > Core
  21. > Deliberate practice
  22. > Depression
  23. > Diet
  24. > Djupvila
  25. > Dopning
  26. > Evolution
  27. > Expert
  28. > Fascia
  29. > Fasta
  30. > Fetma
  31. > Fett
  32. > fett
  33. > Fjällen
  34. > Fotboll
  35. > Framtiden
  36. > Fria radikaler
  37. > Fysiologi
  38. > Gener
  39. > Handledd övning
  40. > Hjärnan
  41. > Hjärnfysik
  42. > Hjärnplasticitet
  43. > Hjärnstark
  44. > Hjärnuthållighetsträning
  45. > Hjärthälsa
  46. > Håll
  47. > Hälsa
  48. > Härnö Trail
  49. > Höga Kusten Trail
  50. > Ibuprofen
  51. > Iliotibialbandet
  52. > Indianer
  53. > inflammationer
  54. > Intervaller
  55. > Jägare och samlare
  56. > Kompression
  57. > Kramp
  58. > Kvantfysik
  59. > Lindans
  60. > Listor
  61. > läkningsprocess
  62. > Lärande
  63. > löpning
  64. > Löpning
  65. > Löpsteg
  66. > Löpteknik
  67. > Maffetone
  68. > MBT-skor
  69. > Mindfulness
  70. > Minne
  71. > Misstag
  72. > Mjölksyra
  73. > Morgonlöpning
  74. > Motion
  75. > Multitasking
  76. > Muskler
  77. > Naturlig löpning
  78. > Nedförslöpning
  79. > Neurogenes
  80. > Neuroplasticitet
  81. > Norska intervaller
  82. > NSAID
  83. > nötter
  84. > Orientering
  85. > Peak
  86. > Placebo
  87. > Polariserad träning
  88. > Prestation
  89. > Proprioception
  90. > Protein
  91. > Psykobiologiska modellen
  92. > Psykologi
  93. > Puls
  94. > Reflexer
  95. > Rödbetsjuice
  96. > Semester
  97. > Sittsjukan
  98. > skador
  99. > Skidåkning
  100. > Skola
  101. > Smärta
  102. > smärtstillare
  103. > Springtime Travel
  104. > Steglängd
  105. > Stress
  106. > Studie
  107. > Styrketräning
  108. > Svett
  109. > Sydamerika
  110. > Sömn
  111. > Telomerer
  112. > Tillskott
  113. > Trail
  114. > Trailrunning
  115. > Träning
  116. > Träningsvärk
  117. > Tsimane
  118. > Törst
  119. > Ultra
  120. > Universum
  121. > Urinvånare
  122. > Vanor
  123. > Vardagsmotion
  124. > Vatten
  125. > Vetenskap
  126. > vikt
  127. > Viljestyrka
  128. > Vitamin D
  129. > Vålådalen
  130. > Värme
  131. > åldrande
  132. > Åldrande
  133. > Återhämtning
  134. > Ätstörningar
  135. > Överträning

Löpning räddar ryggen

11 jun 2017
av: Johan Renström

Du vet nog hur viktigt det är att din rygg fungerar. Om du inte vet det, lär du snart få veta det. De flesta får problem - eller har någon närstående som får problem - med ryggen. Varför är det så? Jo, människans ryggrad är ganska speciell. Vi ingår i stammen ryggsträngdjur som också innefattar ryggradsdjuren. Till skillnad från de övriga ryggradsdjuren är dock vår ryggrad vertikal.

En fisk på två ben
Ryggraden formades i havet för miljontals år sedan. Fiskar har en ryggrad som sträcker sig som en rak central axel genom hela kroppen. När fiskarna kravlade upp på land utvecklades ryggraden till en båge att fästa fast inälvorna på. De första däggdjuren rörde sig horisontellt i ryggradens riktning och den böjdes som en välvd bro för att bära upp kroppen.


En välvd ryggrad som en bro.


När ett däggdjur sedan reste sig på två ben för några miljoner år sedan och började gå och springa - vilket var som att resa bron på sitt ena fäste - ändrades ryggraden i grunden. För att bära upp huvudet och balansera kroppsvikten jämt över höftlederna och benen, knycklades ryggraden till på två ställen: en djup krökning i länden och en krökning bakåt i överkroppen - ryggraden fick en form som liknade ett s. Det var en energieffektiv lösning som hjälpte oss att gå och springa på två ben. Det fungerade bra för aktiva jägare och samlare. En s-formad pelare är dock inte lika stabil som en bro. Det är därför vi får ont i ryggen. Det började när människan blev jordbrukare och böjde ryggen. Därefter har det bara blivit värre. Nu sitter vi större delen av dagen.

Löpning stärker diskarna
Människor som springer - och därmed lever lite mer som jägare och samlare - verkar dock ha bättre broskskivor (diskar) i ryggraden än människor som inte springer, enligt en ny studie som undersökt kopplingen mellan ryggrad och löpning.

Tidigare har man trott att det inte går att göra så mycket för att stärka diskarna. Muskler och ben kan bli starkare, men broskskivorna mellan kotorna ansågs oåtkomliga för träning. På möss hade man sett att diskarna stärks av löpning. Men möss går på fyra ben och har en ryggrad som en välvd bro.

I den nya studien, som publicerades i Scientific Reports, undersökte forskare vid Deakin University i Australien ryggraden hos 79 personer. De delades in i tre grupper: en grupp som spang 50 km/v, en grupp som sprang mellan 25-40 km/v och en kontrollgrupp som inte sprang.

Det visade sig att diskarna hos löparna var större och innehöll mer vätska än diskarna hos de som inte tränade, vilket är två indikationer på bra rygghälsa. Det var ingen skillnad mellan de som sprang 25 och de som sprang 50 km per vecka. Därmed kunde forskarna konstatera att löpning förbättrar rygghälsan och att det inte finns någon risk att hård träning motverkar denna förbättring.


Forskarna använde sig även av accelerometrar som mäter rörelse i form av accelerationskrafter, alltså hur mycket kraft din kropp genererar när du rör dig. Forskarna lyckades på så sätt identifiera ett smalt intervall av krafter som kunde kopplas till de hälsosammaste diskarna.

Därefter återskapades dessa krafter på ett löpband och det visade sig - till forskarnas förvåning - att det räckte att gå i 6,5 km/h för att åstadkomma detta. I den promenadtakten genereras fysisk kraft som ligger i intervallet som kunde sättas i samband med de friskaste diskarna.

De som gick långsammare än 6,5 km/h och de som sprang fortare än 9 km/h hamnade utanför det hälsosamma diskintervallet. Den bästa hastigheten för optimal diskhälsa tycks alltså ligga någonstans mellan snabb promenad och lugn löpning.

Spring och gå för ryggens skull
För ryggens skull bör man alltså gå fort eller springa långsamt. Snabbare löpning tycks inte skada diskarna. Det enda som kunde kopplas till svagare diskar var de som inte sprang alls. Studien bevisar självklart inte att löpning räddar ryggarna, men den visar att löpare har starka ryggar och de rörelser som tycks vara bäst är de som skapas av lugn löpning och raska promenader.

I väntan på fler studier är det inte fel att ta en rask promenad för ryggens skull. För de som springer mycket kan snabba promenader/lugn löpning vara en del av återhämtningen. För de som inte springer alls är en rask promenad sannolikt en investering i den egna ryggraden. Forskarna påpekar att de inte vet vad den här studien betyder för de som redan har problem med diskarna. Det kanske nästa studie ger ett svar på.




(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sextiofem med siffror i fältet här




Följ oss

Loppkalendern

19 aug
Uppsala
22 aug
Stockholm
23 aug
Stockholm
24 aug
Örebro
26 aug
Brottby
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!