Intervaller, ångest och endorfiner - Hjärnfysikbloggen | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > Anders Ericsson
  4. > Andning
  5. > Antioxidanter
  6. > artros
  7. > ATP
  8. > Backintervaller
  9. > Barfotalöpning
  10. > BDNF
  11. > Biggest Loser
  12. > biokemi
  13. > Björn Borg och John McEnroe
  14. > Blod
  15. > Blodtryck
  16. > Blogg
  17. > bok
  18. > Brunt fett
  19. > cancer
  20. > Central Governor
  21. > Central governor
  22. > Choklad
  23. > Cirkelträning
  24. > Core
  25. > Cykling
  26. > Deliberate practice
  27. > Depression
  28. > Diet
  29. > Djupvila
  30. > Dopning
  31. > evolution
  32. > Evolution
  33. > Expert
  34. > Fascia
  35. > Fasta
  36. > Fetma
  37. > Fett
  38. > fett
  39. > Fjällen
  40. > Fotboll
  41. > Framtiden
  42. > Fria radikaler
  43. > Fysiologi
  44. > Föräldrar som pressar
  45. > Gener
  46. > Gränser
  47. > Handledd övning
  48. > Hjärnan
  49. > Hjärnfysik
  50. > Hjärnplasticitet
  51. > Hjärnstark
  52. > Hjärnuthållighetsträning
  53. > Hjärthälsa
  54. > Håll
  55. > Hälsa
  56. > Härnö Trail
  57. > Höga Kusten Trail
  58. > Ibuprofen
  59. > idrott
  60. > Iliotibialbandet
  61. > Indianer
  62. > inflammationer
  63. > Intervaller
  64. > intervaller
  65. > Jure Robic
  66. > Jägare och samlare
  67. > knäartros
  68. > knäled
  69. > kognitiv nedgång
  70. > Komfortzon
  71. > Kompression
  72. > Kramp
  73. > Kvantfysik
  74. > Lieberman
  75. > Lindans
  76. > Listor
  77. > läkningsprocess
  78. > Lärande
  79. > löpning
  80. > Löpning
  81. > löpningens effekt på åldrande
  82. > Löpsteg
  83. > Löpteknik
  84. > Maffetone
  85. > MBT-skor
  86. > Mindfulness
  87. > Minne
  88. > minne
  89. > Misstag
  90. > Mjölksyra
  91. > Morgonlöpning
  92. > Motion
  93. > Multitasking
  94. > Muskler
  95. > Naturlig löpning
  96. > Nedförslöpning
  97. > Neurogenes
  98. > neurogenes
  99. > Neuroplasticitet
  100. > Norska intervaller
  101. > NSAID
  102. > nötter
  103. > Orientering
  104. > Peak
  105. > Placebo
  106. > Polariserad träning
  107. > Prestation
  108. > Proprioception
  109. > Protein
  110. > Psykobiologiska modellen
  111. > Psykologi
  112. > Puls
  113. > Race Across America
  114. > Reflexer
  115. > råtthjärnor
  116. > Rödbetsjuice
  117. > Semester
  118. > sittande
  119. > Sittandesjukan
  120. > Sittsjukan
  121. > skador
  122. > skelett
  123. > Skidåkning
  124. > Skola
  125. > Smärta
  126. > smärtstillare
  127. > Springtime Travel
  128. > Steglängd
  129. > Stress
  130. > Studie
  131. > Styrketräning
  132. > Svett
  133. > Sydamerika
  134. > Sömn
  135. > Talang
  136. > Telomerer
  137. > Tillskott
  138. > Trail
  139. > Trailrunning
  140. > Träning
  141. > Träningsvärk
  142. > Tsimane
  143. > Törst
  144. > Ultra
  145. > Universum
  146. > Urinvånare
  147. > Vanor
  148. > Vardagsmotion
  149. > Vatten
  150. > Vetenskap
  151. > vikt
  152. > Viljestyrka
  153. > Vitamin D
  154. > Vålådalen
  155. > Världens tuffaste lopp
  156. > Värme
  157. > åldrande
  158. > Åldrande
  159. > Återhämtning
  160. > Ätstörningar
  161. > Överträning

Intervaller, ångest och endorfiner

27 aug 2017
av: Johan Renström

Jag tränar mest lugnt och långt, men en gång i veckan tränar jag hårt i form av intervaller. Var fjärde vecka kör jag fler intervallpass, eftersom det tycks finnas fördelar att köra intervaller i block. Sedan följer en lugn vecka. Det är ett träningsschema som passar mig. Det känns bra att veta ungefär hur jag ska träna och när jag följer det upplägget, brukar jag bli bättre. Jag ser det som tre trappsteg upp, sedan ett trappsteg ner och därefter tre nya trappsteg upp på lite högre nivå än förra gången. Det tredje trappsteget är högre än de övriga. Det är veckan med fler intervaller.

Ibland ser jag fram mot intervallerna, andra gånger känner jag ångest och mitt undermedvetna letar undanflykter. För att komma vidare pratar jag med mig själv. Vad vill du? Vill du bli bättre? Då måste du ut ur bekvämlighetszonen. Ok. Ångesten visar hur viktigt det är. Det är ett tecken. Om jag trots det sitter fast kör jag min barnsliga ramsa och bara gör det innan vanehjärnan hinner reagera.


Utsikt från Speckstaberget. Det är belöningen efter mina backintervaller.

Jag kör mest backintervaller och norska intervaller. Backintervallerna springer jag på grusvägen uppför Speckstaberget på Härnön. De norska intervallerna, 4x4 minuter med 3 minuter jogg, springer jag på platt mark längs Selångersån i Sundsvall.

Polariserad träning och komfortzoner
Varför ska man köra intervaller? Jag är en stark anhängare av polariserad träning enligt 80-20-modellen. Det betyder att du kör 80 procent lugnare än lugnt och 20 procent hårdare än hårt.

Hårda pass förbättrar syreupptagningsförmågan. Ju mer du pressar dig ut ur jämvikt, desto större är förändringarna på cellnivå - som nya mitokondrier och kapillärer - och det leder till mer genomgripande förändringar för att återställa den förlorade jämvikten. Lugna pass ger mental styrka, nya nervceller, volym och uthållighet.

Hårda pass pressar dig till en ny plats, medan lugna pass skapar en ny komfortzon på denna plats. Man kan säga att lugna pass bygger upp den nya komfortzon som de hårda passen röjt vägen för.

Endorfiner och endocannabonider
Men det finns andra aspekter på intervaller. Människan utvecklades för uthållighetsjakt och vi är det uthålligaste däggdjuret på jorden, men vi kan också springa fort. När jägarna på savannen sprungit i flera timmar efter ett byte, tvingades de ofta ge allt för att avsluta jakten och döda bytet. För att lyckas med detta utsöndras ämnen i hjärnan, bl a endorfiner. Endorfiner döljer smärta, vilket gjorde det lättare att ”go for the kill”. Det brukar kallas för runners high.

I en ny studie har finska forskare vid Åbo universitet bekräftat att endorfinfrisättning i hjärnan beror på träningens intensitet. Hård träning ger mer endorfiner än lugn träning.

Studien genomfördes med användning av positron-emissionstomografi (PET). Deltagarna injicerades med en radioaktiv förening som binder till hjärnans opioidreceptorer. Radioaktivitet i hjärnan mättes med PET-scannern vid tre tillfällen: efter 60-minuters aerob måttlig intensitetsövning, efter högintensiv intervallträning och efter vila.

De högintensiva intervallerna ökade mängden endorfiner och andra opioida peptider i hjärnområden som kontrollerar smärta och känslor. Intervallerna gav också upphov till negativa känslor. En timmes lugn, aerob träning gav däremot upphov till positiva känslor och dessa kunde sättas i samband med endorfinfrisättning.

”Our results highlight that exercise intensity affects endorphin release and that the brain opioid system is involved in both positive and negative feelings caused by physical exercise performed at different intensities”, säger Tiina Saanijoki från Åbo PET Center.

Endorfinfrisättning kan vara en viktig mekanism för att upprätthålla motivationen. Lugn löpning och gör att du känner dig väl till mods och att du vill göra det igen efteråt. Vid mycket höga träningsintensiteter, som t ex intervaller, tycks det som frisättningen av endorfiner hanterar den känslomässiga och fysiskt krävande utmaningen. Kruxet är att sådana negativa känslor kan motverka motivationen att fortsätta träna efteråt. Träningens intensitet bör därför beaktas vid start av nya träningsrutiner, förklarar Saanijoki.

Friskvårdstimmen
Om du vill komma igång med löpningen är det viktigt att skapa goda vanor och att hitta din motivation. Motivation är inget som kommer ridande som en vit riddare, utan det är något du skapar själv. Vanor ger kontroll och självförtroende. Du hittar delmål och en riktning i livet. Mening. Det ökar din motivation. När du byggt upp din psykologiska och fysiologiska grund, kan du gå vidare med intervaller.

Nu på onsdag håller jag i träningen på jobbet. Det är en växande skara som utnyttjar friskvårdstimmen och några springer tillsammans på onsdagar. Det blir trappintervaller uppför norra berget. Intervaller passar bra som handledd övning i grupp.


Trappintervaller i våras. Foto: Ellinor Kempe.

Skillnaden på löparna före och efter de lugna passen och intervallpassen är slående. Inför intervallerna har alla lite ångest, för alla vet att man måste pressa sig ut ur komfortzonen. Vi peppar varandra. Efteråt är stämningen uppsluppen. Vi har utvecklats och våra hjärnor badar i en kemisk cocktail av endorfiner och endocannabonider.

Länk
Mina tre favoritintervaller




(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet fyrtiosju med siffror i fältet här


Kommentarer


2017-08-29 18:52   Johan Renström

Tack Camilla :)

 

2017-08-28 09:25   Camilla Dexius

Så himla bra skrivet, det är som poesi! Heja dig! Igen!

 


Följ oss

Loppkalendern

21 sep
Haninge
23 sep
Lidingö, Sthlm
23 sep
Lidingö, Sthlm
24 sep
Lidingö, Sthlm
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!