Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > Anders Ericsson
  4. > Andning
  5. > Antioxidanter
  6. > artros
  7. > ATP
  8. > Backintervaller
  9. > Barfotalöpning
  10. > BDNF
  11. > bdnf
  12. > bdnf hjärngödsel
  13. > bdnf och löpning
  14. > Biggest Loser
  15. > biokemi
  16. > Björn Borg och John McEnroe
  17. > Blod
  18. > Blodtryck
  19. > Blogg
  20. > bok
  21. > Brunt fett
  22. > cancer
  23. > Central Governor
  24. > Central governor
  25. > Choklad
  26. > Cirkelträning
  27. > Core
  28. > Cykling
  29. > Deliberate practice
  30. > Depression
  31. > Diet
  32. > Djupvila
  33. > Dopning
  34. > evolution
  35. > Evolution
  36. > Expert
  37. > Fascia
  38. > Fasta
  39. > Fetma
  40. > Fett
  41. > fett
  42. > Fjällen
  43. > Fotboll
  44. > Framtiden
  45. > Fria radikaler
  46. > Frida Karlsson
  47. > Fysiologi
  48. > Föräldrar som pressar
  49. > Gener
  50. > Gränser
  51. > Handledd övning
  52. > hippocampus
  53. > Hjärnan
  54. > hjärnan
  55. > hjärndoping
  56. > Hjärnfysik
  57. > hjärnkrafter
  58. > Hjärnplasticitet
  59. > Hjärnstark
  60. > hjärnstark
  61. > hjärnstimulering
  62. > Hjärnuthållighetsträning
  63. > Hjärthälsa
  64. > Håll
  65. > Hälsa
  66. > härnö trail
  67. > Härnö Trail
  68. > Höga Kusten Trail
  69. > Ibuprofen
  70. > idrott
  71. > Iliotibialbandet
  72. > Indianer
  73. > inflammationer
  74. > Intervaller
  75. > intervaller
  76. > Jere Pajunen
  77. > Jure Robic
  78. > Jägare och samlare
  79. > knäartros
  80. > knäled
  81. > kognitiv nedgång
  82. > Komfortzon
  83. > Kompression
  84. > Kramp
  85. > Kvantfysik
  86. > Lieberman
  87. > Lindans
  88. > Listor
  89. > läkningsprocess
  90. > Lärande
  91. > löpning
  92. > Löpning
  93. > Löpning ger nya nervceller
  94. > Löpning mot depression
  95. > löpning nya nervceller
  96. > löpningens effekt på åldrande
  97. > Löpsteg
  98. > Löpteknik
  99. > Maffetone
  100. > MBT-skor
  101. > Mindfulness
  102. > Minne
  103. > minne
  104. > Misstag
  105. > Mjölksyra
  106. > Morgonlöpning
  107. > Motion
  108. > Multitasking
  109. > Muskler
  110. > Naturlig löpning
  111. > Nedförslöpning
  112. > Neurogenes
  113. > neurogenes
  114. > Neuroplasticitet
  115. > Norska intervaller
  116. > NSAID
  117. > nötter
  118. > Orientering
  119. > Peak
  120. > Placebo
  121. > Placeboeffekten
  122. > Polariserad träning
  123. > Prestation
  124. > primära motoriska barken
  125. > Proprioception
  126. > Protein
  127. > Psykobiologiska modellen
  128. > Psykologi
  129. > Puls
  130. > Race Across America
  131. > Reflexer
  132. > råtthjärnor
  133. > Rödbetsjuice
  134. > Rörelse
  135. > Semester
  136. > Sitta på möten
  137. > sittande
  138. > Sittandesjukan
  139. > Sittsjukan
  140. > skador
  141. > skelett
  142. > Skidåkning
  143. > Skola
  144. > Smärta
  145. > smärtstillare
  146. > Springtime Travel
  147. > Steglängd
  148. > Stress
  149. > Studie
  150. > Styrketräning
  151. > Ståsjukan
  152. > Svett
  153. > Sydamerika
  154. > Sömn
  155. > Talang
  156. > tDCS
  157. > Telomerer
  158. > Tillskott
  159. > Trail
  160. > traillöpning
  161. > Trailrunning
  162. > transkraniell likströmsstimulering
  163. > Träning
  164. > Träningsvärk
  165. > Tsimane
  166. > Törst
  167. > Ultra
  168. > Universum
  169. > Urinvånare
  170. > Vanor
  171. > Vardagsmotion
  172. > Vatten
  173. > Vetenskap
  174. > vikt
  175. > Viljestyrka
  176. > Vitamin D
  177. > Vålådalen
  178. > Världens tuffaste lopp
  179. > Värme
  180. > åldrande
  181. > Åldrande
  182. > Ångest
  183. > Återhämtning
  184. > Ätstörningar
  185. > Överträning

Peak - så blir du bäst

10 aug 2017

Det finns hur många böcker som helst som handlar om hur man blir bra, bättre och bäst. En del är bra, men de flesta är ganska intetsägande. De handlar ofta om någon som lyckats och som sedan ger tips om hur man följer han eller hennes väg till framgång. Men det finns bara en väg: hårt, fokuserat arbete. Det är den enda vägen till framgång. Det menar psykologen K. Anders Ericsson. Nyligen kom han ut med boken Peak: vetenskapen om att bli bättre på nästan allt.

Ericsson tror inte på medfödd potential eller på det som kallas ”talang”. Med stöd från de senaste decenniernas forskning om hjärnans plasticitet och sin egen forskning under de senaste 30 åren, riktar han i Peak in sig på människans förmåga att forma och skapa sin egen potential. Det finns såklart genetiska gränser (som längd och basket), men för att bli bäst måste även de längsta basketspelarna träna hårt, medvetet och fokuserat.

Handledd övning
Som tonåring var Ericsson intresserad av schack. Han spelade dagligen mot en kompis som var mycket sämre än honom. Men så en dag var han plötsligt schack matt. Han förlorade. Vad hade hänt? Varför hade kompisen slagit honom? Han blev så småningom mer intresserad av att förstå hur kompisen hade blivit bättre, än av att förbättra sig själv som schackspelare. Det slutade med att han blev professor i psykologi vid Florida State University, där han specialiserade sig på hur man blir bäst. Han är med med andra ord en expert på experter. Han anses t. o. m. som den ledande experten på experter. 

Genom att studera allt från violinister till schackspelare kom Ericsson fram till att det var målmedveten och fokuserad träning - handledd övning (deliberate practice) - som gjorde att hans kompis hade vunnit. Det fanns ingen koppling till intelligens. När barn lär sig schack är det visserligen barnen med högst intelligens som lär sig snabbast, eftersom de har lätt för att lära sig regler. Men de bästa schackspelarna har inte högst IQ. De bästa blev bäst för att de tränade mer och gjorde det på ett målmedvetet sätt genom att studera hur stormästarna spelade. Ericssons kompis gick hem och övade och analyserade vad han hade gjort fel. Han tränade upp sina mentala representationer. Till slut gjorde han färre misstag än Ericsson och vann.

Att bli expert handlar om att bryta ner mål i tydliga delar. Träna på delarna tills du behärskar dem. Gå sedan vidare till nästa del. Träna mycket, och gör det fokuserat och målmedvetet. Det viktiga är att utmana dig själv i gränslandet till det du klarar av. Ericsson skriver om skillnaden mellan de bra och de bästa konståkarna. De bästa tränar de hopp de inte riktigt klarar av, medan de bra tränar på de hopp de redan kan. De som blir elit, blir det genom att hela tiden utmana sig själva och jobba hårt och fokuserat på gränsen av sin förmåga. Det ska inte kännas bekvämt. För att bli bättre måste du lämna din bekvämlighetszon ibland. Det gäller både schackspelare och löpare.

Ericsson betonar att det också är viktigt att repetera och att få återkoppling på det du gör. Du måste lära av de bästa och ta till dig den etablerade kunskapen. Du måste bygga upp din hjärna med mentala representationer. Att vila är lika viktigt. De bästa sover mest och brukar även ta en tupplur mitt på dagen.

Myten om 10.000 timmar
Ericsson går in på en av de vanligaste missuppfattningarna om handledd övning, nämligen föreställningen om att det krävs 10.000 timmar för att bli expert. Men det finns många som kört bil i 10.000 timmar utan att bli experter på bilkörning. Det är inte tiden i sig som skapar kompetens, det är hur vi använder tiden. Vi tror att en erfaren person är bättre än en mindre erfaren person, men studier visar att det är vanligt att man blir bättre i några år för att sedan stagnera eftersom man slutar med handledd övning. I verkligheten kan därför en läkare som jobbat några år och lärt sig det senaste, vara bättre än en erfaren läkare som jobbar enligt gamla rutiner och saknar värdefull återkoppling på sitt arbete.

Se upp med talang
Inom idrotten finns det talangscouter som skannar världen på jakt efter talanger. De klubbar som betalar scouterna hoppas att talangerna blommar ut 5-10 år senare. Ericsson visar att det är viktigare att hitta de målmedvetna tjurskallarna som tränar hårt och fokuserat. Talangscouterna fiskar i fel vatten. De borde inte jaga efter de laxar som sprätter högst uppför det första vattenfallet, utan de laxar som hoppar igen och igen och aldrig ger upp.



Följ oss

Loppkalendern

21 okt
Södertälje
21 okt
Växjö
22 okt
Skövde
29 okt
Frankfurt
29 okt
Frankfurt
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!


Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.