Hjärnfysik på Runners World

Till nya Hjärnfysikbloggen

Efter över fyra års bloggande på min egen blogspot Hjärnfysik börjar jag nu blogga på Runners World. Jag inleder med ett kort inlägg för att testa verktyget och för att ge en slags innehållsdeklaration.

Hjärnfysik är inte en ren löparblogg. Den började som en löparblogg för snart fem år sedan, men ganska snart tog den samma riktning som min hjärna, dvs den började spreta åt det håll som jag för tillfället tyckte var intressant. Men man kan i alla fall säga att min blogg har två trådar som löper genom inläggen, en tråd om hjärnan och en om löpning. Dessa trådar hålls ihop av ett vetenskapligt förhållningssätt. Jag är skeptisk till ”sanningar” och enkla förklaringar, men är samtidigt öppen för allt som bygger på vetenskap, fakta och låter sig prövas mot verkligheten.

Genom åren har det blivit över 630 artiklar på Hjärnfysik om hur man ska dricka vatten och rödbetsjuice, om brunt och vitt fett, om farliga antioxidanter och nyttiga radikaler, om nyttan med att stå upp och om faran med att sitta ner, ATP och mitokondrier, telomerer och hemoglobin, hur man förlänger livet och förbättrar minnet, om hjärta och lungor, muskler och fötter, om varför vi springer och om evolution, vitamin D och broccoli. Jag har skrivit om vart fettet tar vägen när man går ner i vikt och varför det är så svårt att gå ner i vikt och om den skrämmande och okända sanningen om jordens fetaste kontinent.

Men mest har jag skrivit om löpning. Jag började springa mer regelbundet för ungefär fem år sedan och mina mål har sträckt sig allt längre bort. Just nu siktar jag på ultralopp över 100 km. Jag tror det är svårt att bli snabbare med åren, däremot blir man sannerligen klokare för varje år och det har man nytta av under långa lopp och för mig är löpningen en slags tillämpning av alla de kunskaper och erfarenheter som jag samlat på mig.

Jag har visat illusioner och förklarat vad en illusion är. Jag har skrivit om hur man blir lycklig och om depressioner, hur man blir effektiv och ineffektiv. Många av inläggen om hjärnan har knutits ihop med löpning, eftersom det är hjärnan som har kontroll på vår springande kropp och säger till när det är dags att sluta springa. Hjärnan skapades en gång för länge sedan av rörelse och löpning är den högsta formen av rörelse för oss människor. Löpning står på två ben: det är en konst och en vetenskap. Vi löpare står således stadigt på mänsklighetens två viktigaste ben och vi gör det genom att springa.

Man kan springa av många anledningar, men jag tror att jag springer för att det gör mig till en lite bättre människa. Det kanske låter förmätet, men så är det. Det vet jag. Det råder inga tvivel om det.

Ok, det var en slags ingress. Jag återkommer inom kort med ett inlägg som jag tror kommer att handla om hur enkelt det är att kapa personbästa på 10 k med drygt 30 sekunder.