Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > Anders Ericsson
  4. > Andning
  5. > Antioxidanter
  6. > artros
  7. > ATP
  8. > Backintervaller
  9. > Barfotalöpning
  10. > BDNF
  11. > Biggest Loser
  12. > biokemi
  13. > Björn Borg och John McEnroe
  14. > Blod
  15. > Blodtryck
  16. > Blogg
  17. > bok
  18. > Brunt fett
  19. > cancer
  20. > Central Governor
  21. > Central governor
  22. > Choklad
  23. > Cirkelträning
  24. > Core
  25. > Cykling
  26. > Deliberate practice
  27. > Depression
  28. > Diet
  29. > Djupvila
  30. > Dopning
  31. > evolution
  32. > Evolution
  33. > Expert
  34. > Fascia
  35. > Fasta
  36. > Fetma
  37. > Fett
  38. > fett
  39. > Fjällen
  40. > Fotboll
  41. > Framtiden
  42. > Fria radikaler
  43. > Fysiologi
  44. > Föräldrar som pressar
  45. > Gener
  46. > Gränser
  47. > Handledd övning
  48. > Hjärnan
  49. > Hjärnfysik
  50. > Hjärnplasticitet
  51. > Hjärnstark
  52. > Hjärnuthållighetsträning
  53. > Hjärthälsa
  54. > Håll
  55. > Hälsa
  56. > Härnö Trail
  57. > Höga Kusten Trail
  58. > Ibuprofen
  59. > idrott
  60. > Iliotibialbandet
  61. > Indianer
  62. > inflammationer
  63. > Intervaller
  64. > intervaller
  65. > Jure Robic
  66. > Jägare och samlare
  67. > knäartros
  68. > knäled
  69. > kognitiv nedgång
  70. > Komfortzon
  71. > Kompression
  72. > Kramp
  73. > Kvantfysik
  74. > Lieberman
  75. > Lindans
  76. > Listor
  77. > läkningsprocess
  78. > Lärande
  79. > löpning
  80. > Löpning
  81. > löpningens effekt på åldrande
  82. > Löpsteg
  83. > Löpteknik
  84. > Maffetone
  85. > MBT-skor
  86. > Mindfulness
  87. > Minne
  88. > minne
  89. > Misstag
  90. > Mjölksyra
  91. > Morgonlöpning
  92. > Motion
  93. > Multitasking
  94. > Muskler
  95. > Naturlig löpning
  96. > Nedförslöpning
  97. > Neurogenes
  98. > neurogenes
  99. > Neuroplasticitet
  100. > Norska intervaller
  101. > NSAID
  102. > nötter
  103. > Orientering
  104. > Peak
  105. > Placebo
  106. > Polariserad träning
  107. > Prestation
  108. > Proprioception
  109. > Protein
  110. > Psykobiologiska modellen
  111. > Psykologi
  112. > Puls
  113. > Race Across America
  114. > Reflexer
  115. > råtthjärnor
  116. > Rödbetsjuice
  117. > Rörelse
  118. > Semester
  119. > Sitta på möten
  120. > sittande
  121. > Sittandesjukan
  122. > Sittsjukan
  123. > skador
  124. > skelett
  125. > Skidåkning
  126. > Skola
  127. > Smärta
  128. > smärtstillare
  129. > Springtime Travel
  130. > Steglängd
  131. > Stress
  132. > Studie
  133. > Styrketräning
  134. > Ståsjukan
  135. > Svett
  136. > Sydamerika
  137. > Sömn
  138. > Talang
  139. > Telomerer
  140. > Tillskott
  141. > Trail
  142. > Trailrunning
  143. > Träning
  144. > Träningsvärk
  145. > Tsimane
  146. > Törst
  147. > Ultra
  148. > Universum
  149. > Urinvånare
  150. > Vanor
  151. > Vardagsmotion
  152. > Vatten
  153. > Vetenskap
  154. > vikt
  155. > Viljestyrka
  156. > Vitamin D
  157. > Vålådalen
  158. > Världens tuffaste lopp
  159. > Värme
  160. > åldrande
  161. > Åldrande
  162. > Återhämtning
  163. > Ätstörningar
  164. > Överträning

Träningsvärk är anpassning

9 mar 2017

Förra veckan gjorde jag några nya övningar i gymmet och dagen efteråt hade jag träningsvärk. Däremot kände jag inte av någon träningsvärk efter nio timmars löpning på is och snö. Vad kan det bero på? De flesta har nog erfarenhet av att nya rörelser leder till träningsvärk. I ett inlägg för flera miljoner år sedan skrev jag att träningsvärk handlade om skador och inflammation, men ny svensk forskning visar att det troligtvis handlar om anpassning av musklerna.


Bild från säsongens första corepass och en misslyckad planka. Jag får alltid träningsvärk om jag inte kört core på några veckor.

Är träningsvärk en skada?
Det finns fortfarande många som skyller träningsvärk på mjölksyra. Men för det första bildas det knappt någon mjölksyra i kroppen - det är laktat som skapas för att vi ska kunna fortsätta springa. För det andra bildas det mer laktat när du springer uppför ett berg, men det är under löpningen nedför som träningsvärk uppstår. Halterna av laktat sjunker dessutom snabbt, medan träningsvärk oftast kommer efter en dag och varar i upp till tre dygn.

Det finns två säkra sätt att skaffa sig träningsvärk: antingen överbelastar du muskeln eller så utför du nya, ovana övningar. Det är oftast excentriska rörelser som ger träningsvärk, alltså den fas då du bromsar en rörelse som när du springer utför en brant backe. Då förlängs muskelfibrerna. I studier på möss har forskare sett att excentrisk träning skadar cytoskelettet och muskelfibrernas yttre cellmembran. Det kunde forskarna konstatera genom att observera en minskning av desmin, ett cytoskelettprotein som förändrar strukturen i musklerna. Forskarna såg dessutom att det fanns fibronektin inuti muskelcellerna, ett protein som vanligtvis flyter runt utanför cellerna och som tas in när fibrer behöver lagas. Träningsvärk är alltså en slags anpassning genom små skador.

Är träningsvärk anpassning?
Professor Lars-Eric Thornell vid Umeå universitet håller inte med om att muskelfibrerna går sönder i samband med normal träningsvärk. Med hjälp av en ny immunhistokemisk teknik visade han tillsammans med den dåvarande doktoranden Jiguo Yu i Umeå att det inte finns några skador på muskelfibrerna i samband med träningsvärk. Thornell menar istället att excentrisk träning startar nybildning av proteiner. När muskeln utsätts för belastning skickar den en tillväxtsignal till fibrerna. De blir längre och starkare. Nästa gång klarar fibrerna belastningen bättre.

I ett test fick försökspersonerna hoppa in i springhissen på Norrlands universitetssjukhus, åka upp till högsta våningen och sedan springa ner. Efter tio varv i hissen togs muskelprover. I motsats till tidigare djurstudier hittade Thornell och hans team inte något fibronektin i muskelfibrerna. De såg inga inflammatoriska celler och inga fibrer som saknade desmin. Muskelfibrerna skadas alltså inte på samma sätt vid belastning hos människa som hos djur. De såg dessutom förändringar i form av ökad mängd desmin i de minsta fibrerna. Hade det varit en skada skulle desminet ha försvunnit. Bilden nedan visar en triangelformad ansamling av desmin som binder samman fibrerna. Umeåforskarna tolkar denna bild som en nytillväxt av muskelfibrer, vilket ger bättre fysiologiskt utnyttjande av musklerna i framtiden. Träningsvärk innebär alltså att musklerna gör sig redo och anpassar sig till nya rörelsemönster. När musklerna utsätts för hård och ny belastning skickar de en signal till sina minsta enheter att växa och bli starkare inför framtiden.

Ökad mängd desmin (grå kil) binder samman nybildade sarkomerer i myofibrillerna. Källa.

Hjärnkoll
I en dansk studie fick försökspersonerna träna excentriska övningar med det ena benet. Det andra benet utsattes för samma träning, men fick dessutom kraftig elektrisk stimulering av muskeln. Samtliga försökspersoner fick träningsvärk i bägge benen efteråt, men endast benet som utsattes för elektrisk stimulering hade trasiga fibrer. Vid normal träning uppstod alltså inga muskelskador. Om en människa behandlas som ett försöksdjur, kan musklerna skadas. Om hjärnan är med tycks dock den vara benägen att välja vilka muskler som ska jobba och hur länge de ska arbeta. Tidigare rön har baserats på djurförsök och elektrisk stimulering av musklerna, vilket ger missvisande resultat jämfört med mänsklig och frivillig belastning av musklerna. Det visar att studier på vettskrämda möss inte alltid kan överföras direkt på medvetna människor.

Varför får man då värk? Det heter ju träningsvärk, inte träningstillväxt. Värken sitter i alla fall inte i muskelfibrerna, för där finns inga nerver som kan signalera värk. Värken uppstår i stället i fascian runt muskeln. De exakta orsakerna är inte helt klara, men kanske är neuropeptiden CGRP inblandad. Men det är svaret på hur det fungerar, inte varför det gör ont. Det troliga är att smärtan uppstår för att du ska ta det lite lugnare med de kroppsdelarna. Din kropp vill ha lite lugn och ro då den bygger upp sig. Men det tycks inte vara farligt att använda en muskel som gör ont av träningsvärk.

Vad ska man göra?
Det finns ingen anledning att skaffa sig rejält med träningsvärk. Det är bättre att vara försiktig med nya rörelser och få lagom träningsvärk. Sedan kan du öka aktivitetsgraden successivt. Det är svårt att helt undvika träningsvärk, eftersom det är musklernas metod för att anpassa sig till nya utmaningar.

Träningsvärken går över av sig själv efter 1-3 dygn utan att du behöver göra någonting. Det är inte större risk för skador om du tränar med träningsvärk. Nästa gång du gör samma rörelse känns det mycket bättre efteråt.

Det finns inga bevis för att stretching, isbad, ibuprofen eller något annat hjälper mot träningsvärk. Träningsvärken behöver dessutom ingen hjälp. Träningsvärk är en naturlig process i muskelcellen. Det enda som hjälper är egentligen mer träning och mer varierad träning.

Men det kanske finns viss lindring. I en liten spansk studie såg man att vattenmelon minskade träningsvärk. Vattenmelon innehåller bl a stora mängder citrullin, en aminosyra och byggsten till viktiga proteiner som fibrin och myelin. Citrullin ökar även mängden kväveoxid som utvidgar blodkärlen, ungefär som rödbetsjuice. De spanska forskarna tror att det är citrullin som lindrar värken. Andra forskare tror på isbad, gurkmeja och koffein.

Jag är skeptisk till att vattenmelon verkligen hjälper mot träningsvärk, men jag gillar vattenmelon och brukar ta med det i min dropbag på ultralopp. Det är söt, kall och saftig melon som jag är mest sugen på efter flera timmar på benen. Just nu är jag dock sugen på en kopp kaffe, men klockan är över 17 och det är alldeles för sent för uppiggande droger.



Följ oss

Loppkalendern

30 sep
Umeå
30 sep
Stockholm
01 okt
Stockholm
01 okt
Odense
01 okt
Mölndal
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!