Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > Anders Ericsson
  4. > Andning
  5. > Antioxidanter
  6. > artros
  7. > ATP
  8. > Barfotalöpning
  9. > BDNF
  10. > Biggest Loser
  11. > biokemi
  12. > Blod
  13. > Blodtryck
  14. > Blogg
  15. > bok
  16. > Brunt fett
  17. > cancer
  18. > Central Governor
  19. > Choklad
  20. > Cirkelträning
  21. > Core
  22. > Deliberate practice
  23. > Depression
  24. > Diet
  25. > Djupvila
  26. > Dopning
  27. > Evolution
  28. > evolution
  29. > Expert
  30. > Fascia
  31. > Fasta
  32. > Fetma
  33. > Fett
  34. > fett
  35. > Fjällen
  36. > Fotboll
  37. > Framtiden
  38. > Fria radikaler
  39. > Fysiologi
  40. > Gener
  41. > Handledd övning
  42. > Hjärnan
  43. > Hjärnfysik
  44. > Hjärnplasticitet
  45. > Hjärnstark
  46. > Hjärnuthållighetsträning
  47. > Hjärthälsa
  48. > Håll
  49. > Hälsa
  50. > Härnö Trail
  51. > Höga Kusten Trail
  52. > Ibuprofen
  53. > Iliotibialbandet
  54. > Indianer
  55. > inflammationer
  56. > Intervaller
  57. > Jägare och samlare
  58. > knäartros
  59. > knäled
  60. > Kompression
  61. > Kramp
  62. > Kvantfysik
  63. > Lieberman
  64. > Lindans
  65. > Listor
  66. > läkningsprocess
  67. > Lärande
  68. > löpning
  69. > Löpning
  70. > Löpsteg
  71. > Löpteknik
  72. > Maffetone
  73. > MBT-skor
  74. > Mindfulness
  75. > Minne
  76. > Misstag
  77. > Mjölksyra
  78. > Morgonlöpning
  79. > Motion
  80. > Multitasking
  81. > Muskler
  82. > Naturlig löpning
  83. > Nedförslöpning
  84. > Neurogenes
  85. > Neuroplasticitet
  86. > Norska intervaller
  87. > NSAID
  88. > nötter
  89. > Orientering
  90. > Peak
  91. > Placebo
  92. > Polariserad träning
  93. > Prestation
  94. > Proprioception
  95. > Protein
  96. > Psykobiologiska modellen
  97. > Psykologi
  98. > Puls
  99. > Reflexer
  100. > Rödbetsjuice
  101. > Semester
  102. > sittande
  103. > Sittandesjukan
  104. > Sittsjukan
  105. > skador
  106. > skelett
  107. > Skidåkning
  108. > Skola
  109. > Smärta
  110. > smärtstillare
  111. > Springtime Travel
  112. > Steglängd
  113. > Stress
  114. > Studie
  115. > Styrketräning
  116. > Svett
  117. > Sydamerika
  118. > Sömn
  119. > Telomerer
  120. > Tillskott
  121. > Trail
  122. > Trailrunning
  123. > Träning
  124. > Träningsvärk
  125. > Tsimane
  126. > Törst
  127. > Ultra
  128. > Universum
  129. > Urinvånare
  130. > Vanor
  131. > Vardagsmotion
  132. > Vatten
  133. > Vetenskap
  134. > vikt
  135. > Viljestyrka
  136. > Vitamin D
  137. > Vålådalen
  138. > Värme
  139. > Åldrande
  140. > åldrande
  141. > Återhämtning
  142. > Ätstörningar
  143. > Överträning

Kompressionskläder och tro

22 jul 2015

Enligt vissa försäljare av kompressionskläder ska dessa underplagg bland annat göra oss snabbare, leda till bättre återhämtning och minska inflammationssvaret i muskulaturen efter ett hårt löppass. Stödstrumpor har länge använts för att behandla ödem i underben och fötter, eftersom ett ökat tryck mot venerna ökar blodets flödeshastighet. Många som sitter mycket har dessutom använt stödstrumpor för att motverka att blodet samlas i underbenen. Men behöver löpare extra tryck runt ben och vader? Förbättrar de blodflödet och prestationen för friska och rörliga personer? 

Det andra hjärtat
När människan reste sig upp på två ben hamnade större delen av allt blod som cirkulerar i kroppens vener under hjärtat. Det är ett problem, eftersom blodet måste rinna tillbaka till hjärtat för att pumpas ut, syresättas och nå hjärnan. Det krävs därför en extra pump i vadmusklerna, den så kallade vadmuskelpumpen. Denna pump - vårt andra hjärta - pressar upp blodet i venerna till hjärtat, men den fungerar bara så länge vi använder vadmusklerna. När vi sitter still i t ex ett flygplan eller när löpare stannar upp efter målgång, samlas blod i benen och det är inte särskilt ovanligt att löpare tuppar av när de stannar. En enkel metod för att väcka liv i den kollapsade löparen är då att lyfta ben och bäcken så att blodet rinner ner till hjärtat.


Vadmuskelpumpen.

Kan ett kompressionsplagg krama mer blod ur ett friskt ben? Människans evolution har skapat en rad unika och komplicerade anpassningar - från huvud till fot - för att vi skulle överleva som effektiva ultralöpare på savannen. Kan evolutionen ha missat att skapa extra tryck runt vader och ben? I ett tidigare inlägg gick jag igenom 20 studier och en del av dessa visade på små fördelar, andra små nackdelar, med kompressionskläder. I en av de större studierna drog forskarna slutsatsen att löpare använder kompressionskläder eftersom andra gör det och sedan tillskriver de kompressionskläderna framgångarna, men bortser från mindre bra lopp - ett vanligt sätt att resonera. Det fanns viss spridning i resultatet och det visade sig - föga förvånande - att de löpare som var mest positiva till kompressionskläderna förbättrade sin löpeffektivitet lite mer än de som inte hade någon åsikt om dem. Det skulle alltså till stor del handla om en placeboeffekt. Men hur testar man det?

Det handlar om tro
Det går tyvärr inte att göra en dubbelblindstudie som testar detta, eftersom det inte går att lura någon att de inte har kompressionsstrumpor på sig. Däremot kan man fråga personerna som deltar i en studie om de tror att strumporna kommer att ge fördelar eller inte. Därmed kan man se hur dessa föreställningar påverkar resultatet. I en studie, vars preliminära resultat presenterades förra månaden, gjorde man precis detta. Tolv vältränade löpare fick springa 2 x 5 km med en timmes vila emellan. De gjorde det vid två tillfällen - en gång vila med strumpor och en gång utan strumpor. Sju av löparna trodde att de skulle prestera bättre med strumporna, medan fem trodde att de inte skulle påverkas.


Man skulle kanske kunna testa kompressionskläder på hästar eftersom de knappast har någon föreställning om vad som är bra och inte.

Det visade sig först att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan den första och andra löpningen med strumpvila emellan. Men när forskarna delade upp resultatet i troende och icke-troende och tittade på de som trodde på strumpornas kraft, såg man att de sprang 3,6 sekunder snabbare efter vilan, medan de icke-troende tappade 17,9 sekunder. Så de troende hade en icke-signifikant förbättring, medan skeptikerna tappade rejält (spridningen var dock runt 20 sekunder i båda fallen).

Forskarna mätte även sådant som syreförbrukning, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning, men kunde inte hitta några skillnader mellan grupperna. Däremot hade löparna mindre ont i muskler och kände mindre trötthet efter vila med kompressionsstrumpor, oavsett deras tidigare föreställningar.

Denna studie bekräftar många andra studier, bl a en studie från början av året där sexton långdistanslöpare sprang på ett löpband med tre olika hastigheter med och utan kompression på vaderna. Forskare analyserade sedan allt data och fann ingen statistiskt signifikant skillnad i prestanda.

Återhämtning
Det verkar inte som att kompressionskläder gör oss snabbare, men det är möjligt att de förbättrar återhämtningen. Det känns bättre strax efter och dagen efter, men är det bra? Kompressionskläder minskar utrymmet för svullnad, vilket gör att man känner sig mindre öm efter ett lopp. Men är det verkligen bra att minska på det inflammatoriska svaret efter en ansträngning och på så sätt förkorta återhämtningstiden? Inflammationen är nämligen det som ger hyperkompensation i vävnaderna så att de bli starkare och mer hållfasta på sikt. Att ta bort eller minska denna är detsamma som att ta bort eller minska den faktiska återhämtningen. En liknande effekt kan man uppnå med läkemedel som hämmar inflammation (kortison och NSAID), något som bevisligen förkortar återhämtningstiden, på bekostad av styrka och hållfasthet i vävnaderna. Själv tror jag att en i övrigt frisk och bra kropp läker sig bäst själv, men det är också en form av tro. 

Slutsatser
Eftersom de studier som finns spretar: en del visar på små effekter andra på inga effekter, kan man gissa att eventuella effekter är ytterst små. Det enda säkra svaret är att kompressionskläder kanske förbättrar återhämtningen och att de sannolikt inte är skadliga.

Allt sitter i huvudet. Om man tror att något är bra, så är det bra. Om någon man tror på säger att något är bra, så är det också bra. Man ska inte underskatta placeboeffekten.

Till sist: det viktiga är att träna ordentligt, att äta nyttigt och varierat, att sova och återhämta sig. Det finns inga genvägar. Framgång i löparspåret kan än så länge inte köpas för pengar, men det finns självklart mycket pengar i löpningen.


Mer läsning
Om fascia och kompression
Om placeboeffekten




Följ oss

Loppkalendern

26 aug
Brottby
26 aug
Mariestad
26 aug
Kalmar
26 aug
Stockholm
26 aug
Växjö
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!