Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > bakterier och hälsa
  12. > Barfotalöpning
  13. > BDNF
  14. > bdnf
  15. > bdnf hjärngödsel
  16. > bdnf och löpning
  17. > Biggest Loser
  18. > biokemi
  19. > Björn Borg och John McEnroe
  20. > Blod
  21. > Blodtryck
  22. > Blogg
  23. > bok
  24. > Brunt fett
  25. > cancer
  26. > Central Governor
  27. > Central governor
  28. > Choklad
  29. > Cirkelträning
  30. > Core
  31. > Cykling
  32. > Deliberate practice
  33. > den evolutionära orsaken till fetma
  34. > den psykobiologiska modellen
  35. > Depression
  36. > det själviska fettet
  37. > Diet
  38. > diet
  39. > Djupvila
  40. > Dopning
  41. > Evolution
  42. > evolution
  43. > Expert
  44. > Fascia
  45. > Fasta
  46. > fasta
  47. > Fetma
  48. > Fett
  49. > fett
  50. > Fjällen
  51. > Fotboll
  52. > Framtiden
  53. > Fria radikaler
  54. > Frida Karlsson
  55. > Fysiologi
  56. > förkylningar
  57. > Föräldrar som pressar
  58. > Gener
  59. > Gränser
  60. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  61. > Handledd övning
  62. > hippocampus
  63. > Hjärnan
  64. > hjärnan
  65. > hjärndoping
  66. > Hjärnfysik
  67. > hjärnhälsa
  68. > hjärnkrafter
  69. > Hjärnplasticitet
  70. > Hjärnstark
  71. > hjärnstark
  72. > hjärnstimulering
  73. > hjärnträning
  74. > Hjärnuthållighetsträning
  75. > Hjärthälsa
  76. > hjärtsvikt
  77. > Håll
  78. > hälsa
  79. > Hälsa
  80. > härnö trail
  81. > Härnö Trail
  82. > Höga Kusten Trail
  83. > höga kusten winter trail
  84. > Ibuprofen
  85. > idrott
  86. > Iliotibialbandet
  87. > immunförsvaret
  88. > Indianer
  89. > inflammationer
  90. > Intervaller
  91. > intervaller
  92. > Jere Pajunen
  93. > Jure Robic
  94. > Jägare och samlare
  95. > Kaffe
  96. > Kipchoges leende
  97. > knäartros
  98. > knäled
  99. > koffein
  100. > kognitiv nedgång
  101. > Komfortzon
  102. > Kompression
  103. > Kramp
  104. > Kvantfysik
  105. > kväveoxid
  106. > kyligt väder och träning
  107. > känslor
  108. > Lieberman
  109. > Lindans
  110. > Listor
  111. > ljus och mörker
  112. > läkningsprocess
  113. > Lärande
  114. > Löpband
  115. > löpning
  116. > Löpning
  117. > löpning efter 40
  118. > Löpning ger nya nervceller
  119. > Löpning mot depression
  120. > löpning nya nervceller
  121. > löpningens effekt på åldrande
  122. > Löpsteg
  123. > Löpteknik
  124. > Maffetone
  125. > Marit Björgen
  126. > MBT-skor
  127. > Mikrobiom
  128. > Mindfulness
  129. > Minne
  130. > minne
  131. > Misstag
  132. > Mjölksyra
  133. > Morgonlöpning
  134. > Motion
  135. > Multitasking
  136. > Muskler
  137. > människans förhistoria
  138. > nattaktiva djur
  139. > Naturlig löpning
  140. > Nedförslöpning
  141. > Neurogenes
  142. > neurogenes
  143. > Neuroplasticitet
  144. > nitrat
  145. > Norska intervaller
  146. > norska intervaller
  147. > NSAID
  148. > näsandning
  149. > näsandning och löpning
  150. > nötter
  151. > Orientering
  152. > Peak
  153. > periodisk fasta
  154. > Placebo
  155. > Placeboeffekten
  156. > Polariserad träning
  157. > Prestation
  158. > primära motoriska barken
  159. > Proprioception
  160. > Protein
  161. > Psykobiologiska modellen
  162. > Psykologi
  163. > Puls
  164. > Race Across America
  165. > Reflexer
  166. > råtthjärnor
  167. > Rödbetor
  168. > rödbetsjuice
  169. > Rödbetsjuice
  170. > Rödbetsjuice och prestation
  171. > rödbetssaft
  172. > Rörelse
  173. > Samuele Marcora
  174. > Sanningen om fett
  175. > Semester
  176. > Sitta på möten
  177. > Sittande
  178. > sittande
  179. > Sittandesjukan
  180. > sittandesjukan
  181. > Sittsjukan
  182. > skador
  183. > skelett
  184. > Skidor
  185. > Skidåkning
  186. > Skola
  187. > Skratta och spring
  188. > Smärta
  189. > smärtstillare
  190. > snölöpning
  191. > springa ute i frihet
  192. > Springtime Travel
  193. > Steglängd
  194. > Stress
  195. > Studie
  196. > Styrketräning
  197. > Ståsjukan
  198. > ståsjukan
  199. > superåldringar
  200. > Svett
  201. > Sydamerika
  202. > Sömn
  203. > Talang
  204. > tarahumara
  205. > tDCS
  206. > Telomerer
  207. > Tillskott
  208. > torr hals
  209. > Trail
  210. > traillöpning
  211. > Trailrunning
  212. > transkraniell likströmsstimulering
  213. > treadmill
  214. > Träning
  215. > träning viktigt mot vinterdepression
  216. > Träningsvärk
  217. > Tsimane
  218. > Törst
  219. > Ultra
  220. > Universum
  221. > Urinvånare
  222. > uthållighetsjakt
  223. > utmana hjärnan
  224. > Vanor
  225. > Vardagsmotion
  226. > Vatten
  227. > Vetenskap
  228. > vikt
  229. > viktnedgång
  230. > Viljestyrka
  231. > Vitamin D
  232. > Vålådalen
  233. > Världens tuffaste lopp
  234. > Värme
  235. > Åldrande
  236. > åldrande
  237. > Ångest
  238. > Återhämtning
  239. > Ätstörningar
  240. > Överträning

Hjärnfysikbloggen - Därför blev Marit Björgen bäst

7 jan 2018

Varför är norska skidåkare så överlägsna? Svenskar och norrmän har ungefär samma genuppsättning, så det kan inte vara genetiskt. Det måste alltså bero på miljön, vilket i skidåkarnas fall till största delen utgörs av hur de tränar. Hur tränar de bästa norrmännen? Hur tränar t. ex. Marit Björgen?


Marit Björgen OS 2010. Bild wikipedia, foto: Bjarte Hetland

Tack vare en ny studie, som publicerades i decembernumret av Frontiers in Physiology, av norska forskaren Oyvind Sandbakk med kollegor vet vi det. De avslöjar hennes träning i detalj.

Studien undersökte träningsrutinerna under Marit Björgens mest framgångsrika femårsperiod. Efter 12 år av ökad träning från 20-års ålder nådde hon en årlig träningsvolymen under de följande fem framgångsrika åren på 940 timmar. Dessa timmar fördelades på 91 procent uthållighet, 8 procent styrka och 1 procent tempo.

Uthållighetsträningen bestod av 92 procent lågintensiv- (LIT), 3 procent medelintensiv- (MIT) och 5 procent högintensiv träning (HIT). Hon minskade LIT och ökade HIT från försäsong till tävlingssäsong. Omkring en fjärdedel av tiden tränade hon på hög höjd och då övervägande LIT-träning. Inför mästerskap ökade hon LIT under två veckor och minskade sedan total träningsvolym med ökad HIT sista veckan.

Den övergripande utvecklingen under perioden innebar främst en ökning av LIT från 430 timmar som 20-åring till 800 timmar LIT som 35-åring, medan summan av MIT och HIT låg stabil kring 60 timmar under samma period.

Björgen var en vinnare redan vid 23 års ålder. Hennes träningsvolym låg då kring 700 timmar. Men före 25 var hon inte särskilt stabil på längre sträckor. Efter 30 var hon stabil och bra på både korta och långa sträckor. Det visar på vikten av en hög träningsvolym med mycket LIT-träning och på en långsiktig progressiv ökning av träningsbelastningen för att nå toppskiktet.

Träningsfilosofi
Under de 12 första åren med gradvis ökad träningsbelastning inträffade två stora förändringar i hennes träningsfilosofi. Den första förändringen, i ett tidigt skede av hennes seniorkarriär, omfattade block av HIT-träning typ ”norska intervaller”. Det ledde till snabba prestationsförbättringar, men utvecklingen stagnerade efter några år. Nästa stora prestationsförbättring sammanföll med att hon polariserade träningen med en minskning av HIT+MIT och en ökning av LIT.

Det kan inte nog understrykas att den framgångsrika femårsperioden inträffade direkt efter att hon börjat med polariserad träning. Redan under det första året förbättrades både fysiologiska värden och prestanda och de låg sedan kvar på en stabil hög nivå.

Den polariserade träningen såg ut så här: 92% LIT, 3% MIT och 5% HIT. Antalet träningstillfällen i varje zon fördelades på 360 LIT, 33 MIT och 80 HIT. Volymen HIT och MIT liknar andra skidåkare, men mängden LIT är ovanligt hög.


Björgens träning fördelad HIT, LIT, MIT, styrka och tempo. Från studie dec 2017.

Efter ungefär halva tiden av femårsperioden ökade Björgen mängden styrketräning, medan volymen uthållighetsträning var relativt stabil. Hon ökade alltså den totala mängden träning. Jämfört med andra kvinnliga skidåkare kombinerar hon en hög aerob kapacitet med stor muskelmassa, särskilt i överkroppen där skillnaden mellan män och kvinnor brukar vara störst.

Under den 17-åriga perioden var 60 procent av träningen skidspecifik (skidåkning på snö eller rullskidor) medan resten huvudsakligen bestod av löpning. Denna växling mellan överkropp och ben är unik för skidåkning jämfört med andra uthållighetssporter. Skidåkare kan därför tåla hög träningsbelastning under försäsongen. Under tävlingssäsongen minskar volymen och blir med skidspecifik. Björgen periodiserade träningen på mikronivå även under tävlingssäsongen, t ex genom att utföra tung styrketräning på morgonen följt av löpning på eftermiddagen.


Träningskurvan är vänd upp och ner i ett polariserat träningsmönster. Minimal träning på mjölksyretröskeln och istället fokus på att köra mycket lugnt(minst 80%) och mycket hårt(max 20%). Källa Stephen Seiler.

Hon använde sig även av terrängen för att variera träningen, t.ex. genom att kombinera uppförsbackar där benen används, med träning som i första hand belastade överkroppen som stakträning samma dag. Det är sannolikt en viktig faktor som bidrar till kombinationen av hög uthållighetskapacitet och en relativt stor muskelmassa.

Hennes genomsnittliga VO2max låg kring 68 under hennes fem mest framgångsrika år. Kroppsmassan var mycket stabil under hela perioden, och mätningar av kroppssammansättning under de fem framgångsrika åren visade att både fetthalt och benmineraldensitet låg inom hälsosamma värden. Det är troligtvis en viktig orsak till hennes långa karriär med höga träningsvolymer.

Forskarnas slutsats är att en progressiv ökning av träningsbelastningen fram till 30 års ålder tycks vara nödvändig för att optimera den fulla potentialen för en skidåkare. De antar att detta gjorde det möjligt för Björgen att tolerera och svara positivt på de höga träningsvolymerna under den 5-åriga analysperioden, där hon använde ett polariserat träningsmönster med en stor mängd lågintensiv träning.

Snöstorm
Idag är det snöstorm ute. Jag har tillbringat dygnets ljusa timmar med att skotta fram stugorna på näset. Det räknas nog som en kombination av styrke- och konditionsträning. Det får bli skidor en annan dag. I morgon börjar jag jobba igen och det här året blir mycket annorlunda jämfört med andra år. Det ska bli spännande.

 



Följ oss

Loppkalendern

10 mar
Göteborg
17 mar
Uddevalla
17 mar
Göteborg
18 mar
Sundbyberg/Solna
18 mar
Borås
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Boka in en fullmatad träningsdag med Lisa & Mårten den 18:e mars!

Söndagen den 18:e mars bjuder vi in till en maxad träningsdag tillsammans med Lisa Beskow och Mårten Nylen. Det blir inspirerande föreläsningar, varierande träningspass, lunch och en sportväska med goodies från Sportamore. Boka din plats redan idag!

Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken