Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > bakterier och hälsa
  12. > Barfotalöpning
  13. > BDNF
  14. > bdnf
  15. > bdnf hjärngödsel
  16. > bdnf och löpning
  17. > Biggest loser
  18. > Biggest Loser
  19. > biokemi
  20. > Björn Borg och John McEnroe
  21. > Blod
  22. > Blodtryck
  23. > Blogg
  24. > bok
  25. > Brunt fett
  26. > cancer
  27. > Central governor
  28. > Central Governor
  29. > Choklad
  30. > Cirkelträning
  31. > Core
  32. > Cykling
  33. > Deliberate practice
  34. > den evolutionära orsaken till fetma
  35. > den psykobiologiska modellen
  36. > Depression
  37. > det själviska fettet
  38. > diet
  39. > Diet
  40. > Djupvila
  41. > Dopning
  42. > Evolution
  43. > evolution
  44. > Expert
  45. > Fascia
  46. > Fasta
  47. > fasta
  48. > Fetma
  49. > Fett
  50. > fett
  51. > fettförbränning
  52. > Fjällen
  53. > Fotboll
  54. > Framtiden
  55. > Fria radikaler
  56. > Frida Karlsson
  57. > Fysiologi
  58. > förkylningar
  59. > Föräldrar som pressar
  60. > Gener
  61. > Gränser
  62. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  63. > Handledd övning
  64. > hippocampus
  65. > hjärnan
  66. > Hjärnan
  67. > hjärndoping
  68. > Hjärnfysik
  69. > hjärnhälsa
  70. > hjärnkrafter
  71. > Hjärnplasticitet
  72. > hjärnstark
  73. > Hjärnstark
  74. > hjärnstimulering
  75. > hjärnträning
  76. > Hjärnuthållighetsträning
  77. > Hjärthälsa
  78. > hjärtsvikt
  79. > Håll
  80. > Hälsa
  81. > hälsa
  82. > Härnö Trail
  83. > härnö trail
  84. > Höga Kusten Trail
  85. > höga kusten winter trail
  86. > Höga Kusten Winter Trail
  87. > Ibuprofen
  88. > idrott
  89. > Iliotibialbandet
  90. > immunförsvaret
  91. > Indianer
  92. > inflammationer
  93. > Intervaller
  94. > intervaller
  95. > Jere Pajunen
  96. > Jure Robic
  97. > Jägare och samlare
  98. > Kaffe
  99. > Kipchoges leende
  100. > knäartros
  101. > knäled
  102. > koffein
  103. > kognitiv nedgång
  104. > Komfortzon
  105. > komfortzonen
  106. > Kompression
  107. > Kramp
  108. > Kvantfysik
  109. > Kvinnliga löpare
  110. > kväveoxid
  111. > kyligt väder och träning
  112. > känslor
  113. > laktat
  114. > Lieberman
  115. > Lindans
  116. > Listor
  117. > ljus och mörker
  118. > läkningsprocess
  119. > Lärande
  120. > Löpband
  121. > löpning
  122. > Löpning
  123. > löpning efter 40
  124. > Löpning ger nya nervceller
  125. > Löpning mot depression
  126. > löpning nya nervceller
  127. > löpningens effekt på åldrande
  128. > Löpsteg
  129. > Löpteknik
  130. > Maffetone
  131. > Marit Björgen
  132. > MBT-skor
  133. > Mikrobiom
  134. > Mindfulness
  135. > minne
  136. > Minne
  137. > Misstag
  138. > Mjölksyra
  139. > mjölksyra
  140. > Morgonlöpning
  141. > Motion
  142. > Multitasking
  143. > Muskler
  144. > människans förhistoria
  145. > nattaktiva djur
  146. > Naturlig löpning
  147. > Nedförslöpning
  148. > Neurogenes
  149. > neurogenes
  150. > Neuroplasticitet
  151. > nitrat
  152. > Norska intervaller
  153. > norska intervaller
  154. > NSAID
  155. > näsandning
  156. > näsandning och löpning
  157. > nötter
  158. > Orientering
  159. > Peak
  160. > periodisk fasta
  161. > Placebo
  162. > Placeboeffekten
  163. > Polariserad träning
  164. > Prestation
  165. > primära motoriska barken
  166. > Proprioception
  167. > Protein
  168. > Psykobiologiska modellen
  169. > Psykologi
  170. > Puls
  171. > Race Across America
  172. > Reflexer
  173. > råtthjärnor
  174. > Rödbetor
  175. > Rödbetsjuice
  176. > rödbetsjuice
  177. > Rödbetsjuice och prestation
  178. > rödbetssaft
  179. > Rörelse
  180. > Samuele Marcora
  181. > Sanningen om fett
  182. > Semester
  183. > Sitta på möten
  184. > Sittande
  185. > sittande
  186. > sittandesjukan
  187. > Sittandesjukan
  188. > Sittsjukan
  189. > skador
  190. > skelett
  191. > Skidor
  192. > Skidåkning
  193. > Skola
  194. > Skratta och spring
  195. > Smärta
  196. > smärtstillare
  197. > snölöpning
  198. > Snölöpning
  199. > springa ute i frihet
  200. > Springtime Travel
  201. > Steglängd
  202. > Stockholm maraton
  203. > Stress
  204. > Studie
  205. > Styrketräning
  206. > ståsjukan
  207. > Ståsjukan
  208. > superåldringar
  209. > Svett
  210. > Sydamerika
  211. > Sömn
  212. > Talang
  213. > tarahumara
  214. > tDCS
  215. > Telomerer
  216. > Tillskott
  217. > torr hals
  218. > Trail
  219. > traillöpning
  220. > Trailrunning
  221. > transkraniell likströmsstimulering
  222. > treadmill
  223. > triglycerider
  224. > Träning
  225. > träning viktigt mot vinterdepression
  226. > Träningsvärk
  227. > Tsimane
  228. > Törst
  229. > Ultra
  230. > Universum
  231. > Urinvånare
  232. > uthållighetsjakt
  233. > utmana hjärnan
  234. > utmaningar
  235. > utveckling
  236. > Vanor
  237. > Vardagsmotion
  238. > Vatten
  239. > Vetenskap
  240. > vikt
  241. > viktnedgång
  242. > Viktväst och viktnedgång
  243. > Viktväststudie
  244. > Viljestyrka
  245. > Vitamin D
  246. > Vålådalen
  247. > Världens tuffaste lopp
  248. > Värme
  249. > Åldrande
  250. > åldrande
  251. > Ångest
  252. > Återhämtning
  253. > Ätstörningar
  254. > Överträning

Kyla och näsandning

1 nov 2017

Idag körde jag älglufs och skidgång med tolv tappra kollegor. Det var ganska kallt. Så hur ska man göra nu när temperaturen sjunker? Finns det risk att jag blir förkyld av kylan? Knappast. Det är inte kyla, utan virus som ger upphov till förkylning och virus sprids genom infekterade människor. Risken att smittas är faktiskt mindre utomhus, än inne i värmen där det oftast finns fler människor på en mindre yta. Men när man kommer in från kylan då? Eller om man frös innan löpturen? Då blir det genast mer komplicerat.

Kyla och immunförsvar
I en studie från 2014 undersökte forskarna kylans effekt på immunförsvaret. Forskarna testade också om nedkylning innan träning påverkade immunförsvaret genom att låta nio lättklädda män springa på löpband i ett rum som antingen var 22 eller 0 grader. Forskare tog sedan blodprover för att mäta immunologiska och endokrina förändringar. I nästa steg fick löparna sitta i ett kylrum en timme innan de sprang.

Det visade sig att löpning i kyla kan försämra kroppens immunförsvar och göra löparen mer mottaglig för olika sjukdomar efteråt. Men om löparna fryser en timme innan löpningen, då förstärktes immunsvaret av kyla.

Man bör alltså inte klä sig för varmt. Att frysa innan löpturen triggar immunförsvaret, vilket minskar risken för infektioner efteråt. För att vänja sig och för att inte bli för varm, är det bra att värma upp utomhus.

När det är rejält kallt bör du stanna inne, men normal kyla är inte farlig. Du behöver inte vara rädd att lungorna ska kylas ner. Lungorna ligger djupt inbäddade i kroppen och luften värms upp innan den sprids i bronker och alveoler. Luft som är 20 grader kall när den andas in är kroppsljummen när den andas ut. Ett problem är att kylig luft är torr, vilket kan torka ut slemhinnorna. En vältränad skidåkare andas in 200 liter kall luft genom munnen varje minut. Det sliter.

Näsandning räddar lungorna
Det är sannolikt bra att lära sig andas genom näsan, eftersom luften värms upp och fuktas mer effektivt i näshålan jämfört med munhålan. Du kan exempelvis sätta en tejp över munnen på natten om du brukar vakna med torr hals och misstänker att du sover med öppen mun. Du kan testa att springa korta, sedan längre sträckor, med stängd mun. Näsan har utvecklats under lång tid för lukt och andning, medan munnen utvecklats för att smula sönder och äta. Näsan har bra filter, men det är kanske bara bardvalar som har ett effektivt filter för munnen.


En död vals bard.

När du spänner diafragman - som sitter under lungorna ovanför magen - vidgas lungorna och trycket sjunker i förhållande till atmosfären. Luft sugs därmed in med hög fart genom de trånga näsborrarna. Sedan vidgas utrymmet i näshålan och luften stannar upp. Partiklarna virvlar runt en stund och fastnar i de slemmiga väggarna. Det du andas in genom munnen går däremot nästan rakt ner i lungan. Människan är kanske det enda djur - förutom överhettade hundar - som andas med munnen?

Bebisar andas genom näsan. Tarahumara - urfolket i Mexiko som springer - andas genom näsan. De springer maraton i god fart med en puls kring 130. Sannolikt andades de första människorna, som jagade i timmar på savannen mitt på dagen i hög värme, också genom näsan eftersom det minskar vattenförbrukningen rejält jämfört med munandning.

Varför andas då så många genom munnen? För hård träning? Stress? Leder munandning till stress? Hur påverkar munandning fysiologin? Hjärtat? Sömnen? Det finns många frågor. Jag lär återkomma till dem.

Kväveoxid i näsan
På 1980-talet upptäckte forskare att människan kan bilda kväveoxid. Den upptäckten belönades med nobelpris 1998. Jon Lundberg, professor i farmakologisk kväveoxidforskning vid Karolinska institutet, upptäckte sedan att kväveoxid bildas i bihålorna strax bakom näsan. Eftersom Lundberg visste att kväveoxid vidgar blodkärl, ville han testa om kväveoxiden åker ner i lungorna. Det borde ju i så fall påverka blodflödet i lungorna och syresättningen av blodet.


Näshålan och bihålor.

Genom en serie experiment kunde Jon Lundberg och hans forskargrupp visa att näsandning ökar mängden kväveoxid från näsgångarna ner till lungorna. Kväveoxiden vidgar blodkärlen, ökar blodflödet och därigenom förbättras blodets syresättning. De kunde också visa att övre delen av lungorna får dålig genomblödning p g a gravitationen om du står upp och att kväveoxid hjälper till att lyfta syret högre i lungorna.

Glöm inte rödbetsjuicen
Råvaran till kväveoxid är nitrat. Det får man i sig genom att äta nitratrika grönsaker som rödbetor, spenat och mangold. Eftersom kväveoxiden utvidgar kärlen blir det lättare för hjärtat att pumpa runt blodet, vilket sänker blodtrycket och ökar prestationsförmågan i löparspåret.

Jag har ätit mina grönsaker, men det var jobbigt med älglufs idag. Det tar tid att återhämta sig från förkylningar. Näsan täpps till. Men nu återstår bara lite högfärdig hosta. Nästa vecka är jag ännu bättre.

Filmad av Jonas Henning.



Följ oss

Loppkalendern

29 apr
Hamburg
02 maj
Malmö
03 maj
Helsingborg
05 maj
Göteborg
05 maj
Stockholm
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken