Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > bakterier och hälsa
  12. > Barfotalöpning
  13. > BDNF
  14. > bdnf
  15. > bdnf hjärngödsel
  16. > bdnf och löpning
  17. > Biggest loser
  18. > Biggest Loser
  19. > biokemi
  20. > Björn Borg och John McEnroe
  21. > Blod
  22. > Blodtryck
  23. > Blogg
  24. > bok
  25. > Brunt fett
  26. > cancer
  27. > Central Governor
  28. > Central governor
  29. > Choklad
  30. > Cirkelträning
  31. > Core
  32. > Cykling
  33. > Deliberate practice
  34. > den evolutionära orsaken till fetma
  35. > den psykobiologiska modellen
  36. > Depression
  37. > det själviska fettet
  38. > diet
  39. > Diet
  40. > Djupvila
  41. > Dopning
  42. > Evolution
  43. > evolution
  44. > Expert
  45. > Fascia
  46. > Fasta
  47. > fasta
  48. > Fetma
  49. > Fett
  50. > fett
  51. > fettförbränning
  52. > Fjällen
  53. > Fotboll
  54. > Framtiden
  55. > Fria radikaler
  56. > Frida Karlsson
  57. > Fysiologi
  58. > förkylningar
  59. > Föräldrar som pressar
  60. > Gener
  61. > Gränser
  62. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  63. > Handledd övning
  64. > hippocampus
  65. > hjärnan
  66. > Hjärnan
  67. > hjärndoping
  68. > Hjärnfysik
  69. > hjärnhälsa
  70. > hjärnkrafter
  71. > Hjärnplasticitet
  72. > hjärnstark
  73. > Hjärnstark
  74. > hjärnstimulering
  75. > hjärnträning
  76. > Hjärnuthållighetsträning
  77. > Hjärthälsa
  78. > hjärtsvikt
  79. > Håll
  80. > Hälsa
  81. > hälsa
  82. > härnö trail
  83. > Härnö Trail
  84. > Höga Kusten Trail
  85. > höga kusten winter trail
  86. > Höga Kusten Winter Trail
  87. > Ibuprofen
  88. > idrott
  89. > Iliotibialbandet
  90. > immunförsvaret
  91. > Indianer
  92. > inflammationer
  93. > Intervaller
  94. > intervaller
  95. > Jere Pajunen
  96. > Jure Robic
  97. > Jägare och samlare
  98. > Kaffe
  99. > Kipchoges leende
  100. > knäartros
  101. > knäled
  102. > koffein
  103. > kognitiv nedgång
  104. > Komfortzon
  105. > komfortzonen
  106. > Kompression
  107. > Kramp
  108. > Kvantfysik
  109. > Kvinnliga löpare
  110. > kväveoxid
  111. > kyligt väder och träning
  112. > känslor
  113. > laktat
  114. > Lieberman
  115. > Lindans
  116. > Listor
  117. > ljus och mörker
  118. > läkningsprocess
  119. > Lärande
  120. > Löpband
  121. > löpning
  122. > Löpning
  123. > löpning efter 40
  124. > Löpning ger nya nervceller
  125. > Löpning mot depression
  126. > löpning nya nervceller
  127. > löpningens effekt på åldrande
  128. > Löpsteg
  129. > Löpteknik
  130. > Maffetone
  131. > Marit Björgen
  132. > MBT-skor
  133. > Mikrobiom
  134. > Mindfulness
  135. > minne
  136. > Minne
  137. > Misstag
  138. > Mjölksyra
  139. > mjölksyra
  140. > Morgonlöpning
  141. > Motion
  142. > Multitasking
  143. > Muskler
  144. > människans förhistoria
  145. > nattaktiva djur
  146. > Naturlig löpning
  147. > Nedförslöpning
  148. > Neurogenes
  149. > neurogenes
  150. > Neuroplasticitet
  151. > nitrat
  152. > Norska intervaller
  153. > norska intervaller
  154. > NSAID
  155. > näsandning
  156. > näsandning och löpning
  157. > nötter
  158. > Orientering
  159. > Peak
  160. > periodisk fasta
  161. > Placebo
  162. > Placeboeffekten
  163. > Polariserad träning
  164. > Prestation
  165. > primära motoriska barken
  166. > Proprioception
  167. > Protein
  168. > Psykobiologiska modellen
  169. > Psykologi
  170. > Puls
  171. > Race Across America
  172. > Reflexer
  173. > råtthjärnor
  174. > Rödbetor
  175. > Rödbetsjuice
  176. > rödbetsjuice
  177. > Rödbetsjuice och prestation
  178. > rödbetssaft
  179. > Rörelse
  180. > Samuele Marcora
  181. > Sanningen om fett
  182. > Semester
  183. > Sitta på möten
  184. > Sittande
  185. > sittande
  186. > sittandesjukan
  187. > Sittandesjukan
  188. > Sittsjukan
  189. > skador
  190. > skelett
  191. > Skidor
  192. > Skidåkning
  193. > Skola
  194. > Skratta och spring
  195. > Smärta
  196. > smärtstillare
  197. > snölöpning
  198. > Snölöpning
  199. > springa ute i frihet
  200. > Springtime Travel
  201. > Steglängd
  202. > Stockholm maraton
  203. > Stress
  204. > Studie
  205. > Styrketräning
  206. > ståsjukan
  207. > Ståsjukan
  208. > superåldringar
  209. > Svett
  210. > Sydamerika
  211. > Sömn
  212. > Talang
  213. > tarahumara
  214. > tDCS
  215. > Telomerer
  216. > Tillskott
  217. > torr hals
  218. > Trail
  219. > traillöpning
  220. > Trailrunning
  221. > transkraniell likströmsstimulering
  222. > treadmill
  223. > triglycerider
  224. > Träning
  225. > träning viktigt mot vinterdepression
  226. > Träningsvärk
  227. > Tsimane
  228. > Törst
  229. > Ultra
  230. > Universum
  231. > Urinvånare
  232. > uthållighetsjakt
  233. > utmana hjärnan
  234. > utmaningar
  235. > utveckling
  236. > Vanor
  237. > Vardagsmotion
  238. > Vatten
  239. > Vetenskap
  240. > vikt
  241. > viktnedgång
  242. > Viktväst och viktnedgång
  243. > Viktväststudie
  244. > Viljestyrka
  245. > Vitamin D
  246. > Vålådalen
  247. > Världens tuffaste lopp
  248. > Värme
  249. > Åldrande
  250. > åldrande
  251. > Ångest
  252. > Återhämtning
  253. > Ätstörningar
  254. > Överträning

Löpning och smärtstillare

14 aug 2017

Många löpare använder icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen för att dämpa smärta och inflammationer. Inflammationer spelar en nyckelroll i läkningen av skador. Behandlar man en läkningsprocess, torde läkningen bli sämre.

Studier visar att NSAID-användning är särskilt utbredd bland utövare av ansträngande uthållighetssporter som maraton och ultralöpning. Enligt vissa uppskattningar tar så många som 75 procent av långdistanslöpare ibuprofen eller andra NSAID före, under eller efter träning och tävling.

Sedan tidigare vet man att NSAID kan bidra till njurproblem hos uthållighetslöpare. NSAID minskar kroppens produktion av prostaglandiner. Prostaglandiner sätter igång processer som bidrar till smärta och inflammation. Prostaglandiner får också blodkärlen att utvidga sig, vilket ökar blodflödet till det drabbade området. Syftet är att läka kroppen.

NSAID minskar mängden prostaglandiner och därmed också inflammation, smärta och utvidgning av blodkärl. Det gör mindre ont, men det sker på bekostnad av långsiktig läkning.


Utan NSAID återhämtar man sig bättre.

Är NSAID farligt? I en ny studie fick 89 ultralöpare (extrema ultalöpare som springer i dagar) antingen ibuprofen eller en placebo under ett lopp. Forskarna tog blodprov på löparna och kontrollerade nivåerna av kreatinin - en biprodukt från njurarnas blodfiltreringsprocess. Höga nivåer av kreatinin hos en i övrigt frisk person tyder på försämrad njurfunktion.

Det visade sig att 52 procent av löparna som tagit ibuprofen och 34 procent av de som fått placebo, hade förhöjda kreatininnivåer efter 80 km. De som tagit ibuprofen hade dessutom svårare skador. Sannolikt återfick alla sin normal njurfunktion efteråt, förutsatt att de återhämtade sig och inte sprang vidare till nästa lopp.

Eftersom NSAID minskar mängden prostaglandiner och därmed förhindrar blodkärlens utvidgning, minskar blodflödet till njurarna. Det gör det svårare för dessa organ att filtrera blodet. Det är sannolikt mekanismen som förklarar den försämrade njurfunktionen hos löpare som tagit ibuprofen.

Löparens dilemma
Hur ska man göra? Må lite bättre nu direkt eller bli helt återställd långt senare? Det är något av löparens dilemma. Ordet dilemma är grekiskt och betyder ett problem med två lösningar. Det är en fråga nästan alla idrottare ställs inför. Under en turnering eller tävling, kanske man väljer kortsiktigt. För akuta skador kan behovet att kontrollera smärtan fortfarande vara viktigare än långsiktigt helande.

Det bästa rådet tycks vara att behandla en skada så mycket som det krävs - dock inte mer. Helst bör man låta kroppen växa sig starkare genom att gå igenom den inflammatoriska och helande processen. På kort sikt tappar man och det gör lite ont, men på lång sikt är det bäst för kroppen.

Rutinerade löpare använder mindre smärtstillare än orutinerade löpare, förmodligen för att man med tiden får mer kunskap om sig själv och sin förmåga. Man vill ta mer kontroll över den egna kroppen.

Risken är att pressen att kasta sig ut i spåren, på isen eller nedför backen är stark och att idrottare därmed vinner kortsiktiga segrar, men förlorar kriget.



Följ oss

Loppkalendern

29 apr
Hamburg
02 maj
Malmö
03 maj
Helsingborg
05 maj
Göteborg
05 maj
Stockholm
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken