Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > bakterier och hälsa
  12. > Barfotalöpning
  13. > BDNF
  14. > bdnf
  15. > bdnf hjärngödsel
  16. > bdnf och löpning
  17. > Biggest Loser
  18. > Biggest loser
  19. > biokemi
  20. > Björn Borg och John McEnroe
  21. > Blod
  22. > Blodtryck
  23. > Blogg
  24. > bok
  25. > Brunt fett
  26. > cancer
  27. > Central Governor
  28. > Central governor
  29. > Choklad
  30. > Cirkelträning
  31. > Core
  32. > Cykling
  33. > Deliberate practice
  34. > den evolutionära orsaken till fetma
  35. > den psykobiologiska modellen
  36. > Depression
  37. > det själviska fettet
  38. > Diet
  39. > diet
  40. > Djupvila
  41. > Dopning
  42. > evolution
  43. > Evolution
  44. > Expert
  45. > Fascia
  46. > Fasta
  47. > fasta
  48. > Fetma
  49. > Fett
  50. > fett
  51. > fettförbränning
  52. > Fjällen
  53. > Fotboll
  54. > Framtiden
  55. > Fria radikaler
  56. > Frida Karlsson
  57. > Fysiologi
  58. > förkylningar
  59. > Föräldrar som pressar
  60. > Gener
  61. > Gränser
  62. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  63. > göteborgsvarvet
  64. > Handledd övning
  65. > hippocampus
  66. > Hjärnan
  67. > hjärnan
  68. > hjärndoping
  69. > Hjärnfysik
  70. > hjärnhälsa
  71. > hjärnkrafter
  72. > Hjärnplasticitet
  73. > Hjärnstark
  74. > hjärnstark
  75. > hjärnstimulering
  76. > hjärnträning
  77. > Hjärnuthållighetsträning
  78. > Hjärthälsa
  79. > hjärtsvikt
  80. > Håll
  81. > Hälsa
  82. > hälsa
  83. > härnö trail
  84. > Härnö Trail
  85. > Höga Kusten Trail
  86. > höga kusten winter trail
  87. > Höga Kusten Winter Trail
  88. > Iamrunbox
  89. > Ibuprofen
  90. > idrott
  91. > Iliotibialbandet
  92. > immunförsvaret
  93. > Indianer
  94. > inflammationer
  95. > Intervaller
  96. > intervaller
  97. > isbad
  98. > Jere Pajunen
  99. > Jure Robic
  100. > Jägare och samlare
  101. > Kaffe
  102. > Kipchoges leende
  103. > knäartros
  104. > knäled
  105. > koffein
  106. > kognitiv nedgång
  107. > Komfortzon
  108. > komfortzonen
  109. > Kompression
  110. > Kramp
  111. > Kvantfysik
  112. > Kvinnliga löpare
  113. > kväveoxid
  114. > kyligt väder och träning
  115. > känslor
  116. > laktat
  117. > Lieberman
  118. > Lindans
  119. > Listor
  120. > ljus och mörker
  121. > läkningsprocess
  122. > Lärande
  123. > Löpband
  124. > löpning
  125. > Löpning
  126. > löpning efter 40
  127. > Löpning ger nya nervceller
  128. > löpning i skogen
  129. > Löpning mot depression
  130. > löpning nya nervceller
  131. > löpningens effekt på åldrande
  132. > Löpsteg
  133. > Löpteknik
  134. > Maffetone
  135. > Marit Björgen
  136. > MBT-skor
  137. > Mikrobiom
  138. > Mindfulness
  139. > Minne
  140. > minne
  141. > Misstag
  142. > mjölksyra
  143. > Mjölksyra
  144. > Morgonlöpning
  145. > Motion
  146. > Multitasking
  147. > Muskler
  148. > människans förhistoria
  149. > nattaktiva djur
  150. > Naturlig löpning
  151. > Nedförslöpning
  152. > Neurogenes
  153. > neurogenes
  154. > Neuroplasticitet
  155. > nitrat
  156. > Norska intervaller
  157. > norska intervaller
  158. > NSAID
  159. > näsandning
  160. > näsandning och löpning
  161. > nötter
  162. > Orientering
  163. > Peak
  164. > periodisk fasta
  165. > Placebo
  166. > Placeboeffekten
  167. > Polariserad träning
  168. > Prestation
  169. > primära motoriska barken
  170. > Proprioception
  171. > Protein
  172. > Psykobiologiska modellen
  173. > Psykologi
  174. > Puls
  175. > Race Across America
  176. > Reflexer
  177. > råtthjärnor
  178. > Rödbetor
  179. > rödbetsjuice
  180. > Rödbetsjuice
  181. > Rödbetsjuice och prestation
  182. > rödbetssaft
  183. > Rörelse
  184. > Samuele Marcora
  185. > Sanningen om fett
  186. > Semester
  187. > Sitta på möten
  188. > Sittande
  189. > sittande
  190. > Sittandesjukan
  191. > sittandesjukan
  192. > Sittsjukan
  193. > skador
  194. > skelett
  195. > Skidor
  196. > Skidåkning
  197. > Skola
  198. > Skratta och spring
  199. > Smärta
  200. > smärtstillare
  201. > snölöpning
  202. > Snölöpning
  203. > springa ute i frihet
  204. > Springtime Travel
  205. > Steglängd
  206. > Stockholm maraton
  207. > Stress
  208. > Studie
  209. > Styrketräning
  210. > Ståsjukan
  211. > ståsjukan
  212. > Sundsvall Trail
  213. > superåldringar
  214. > Svett
  215. > Sydamerika
  216. > Sömn
  217. > Talang
  218. > tarahumara
  219. > tDCS
  220. > Telomerer
  221. > Tillskott
  222. > torr hals
  223. > Trail
  224. > trail
  225. > Traillöpning
  226. > traillöpning
  227. > Trailrunning
  228. > transkraniell likströmsstimulering
  229. > treadmill
  230. > triglycerider
  231. > Träning
  232. > träning viktigt mot vinterdepression
  233. > Träningsvärk
  234. > Tsimane
  235. > Törst
  236. > Ultra
  237. > Universum
  238. > Urinvånare
  239. > uthållighetsjakt
  240. > utmana hjärnan
  241. > utmaningar
  242. > utveckling
  243. > Vanor
  244. > Vardagsmotion
  245. > Vatten
  246. > Vetenskap
  247. > vikt
  248. > viktnedgång
  249. > Viktväst och viktnedgång
  250. > Viktväststudie
  251. > Viljestyrka
  252. > Vitamin D
  253. > Vålådalen
  254. > Världens tuffaste lopp
  255. > Värme
  256. > värmeslag
  257. > åldrande
  258. > Åldrande
  259. > Ångest
  260. > Återhämtning
  261. > Ätstörningar
  262. > Överträning

Det bruna fettet

27 feb 2017

I lördags sprang jag Höga Kusten Winter Trail Insane 50. Jag sprang, kröp och klättrade. Det var faktiskt helt galet. Jag halkade runt på is som täcktes av 2-3 dm kall nysnö. Svårt att få fäste och jag halkade omkull flera gånger. Men vilken upplevelse det var! Sol och snö. Skarpa och fantastiska vyer. Mycket skratt och gott humör. Vi hjälptes åt att dra upp och knuffa fram varandra över isfläckarna. Jag springer nästa år igen. En vintertrail kan inte bli bättre än så här.


På Slåttdalsbergets blåsiga topp. En magisk dag.

Är fettet en fiende?
Det tog över nio timmar att ta sig fram, så jag var beroende av god tillgång till energi. Det är tur jag har fett. Fettet är inte - som man kan tro - en fiende, utan ett organ som utvecklats för att det ökar chansen att överleva. Fett finns för att reglera kroppens behov när vi sover, äter och springer. Utan fett skulle inte hjärnan fungera. Ändå ser vi på fett som en fiende. Något som ska bekämpas. Frågan är om det går? Kroppen är bra på att skydda sina organ. När vi angriper fettet med den senaste modedieten, blir det kanske bara starkare?
Efter en måltid bryts maten ner i sina beståndsdelar. Det är ett samarbete mellan mage, bukspottskörtel och tunntarm. En del delar skickas direkt ut i blodet för att göra nytta i olika vävnader, medan resten hamnar i levern där det sätts samman till glukos, glykogen och fett.

Jag tycker att det är enklast att se fett som ett fondkonto, medan glykogen är ett sparkonto och glukos är kontanter. Glukos finns lättillgängligt i blodet (blodsocker). Det kan omedelbart sugas in i cellerna för att ge energi. När det finns för mycket glukos, sätts en del in på sparkonto i lever och muskler. Där fogas glukosmolekyler samman i långa kedjor för att sedan tas ut som glukos när blodsockret sjunker.

Fett är en något mer komplicerad molekyl. Precis som med ett fondkonto är det som bekant svårare att göra uttag från fettet. Fett är inte enbart glukos som staplats på varandra, utan består av tre kedjor med 14-20 kolatomer vardera som kallas triglycerider. När det är brist på glukos och glykogen, är det dessa kedjor av tätt packade kolatomer som räddar oss.

När lagren av glykogen är fyllda, skickas överskottet från maten av fett, kolhydrater och proteiner till levern där det lagras som fett i fondkontot. Eftersom fett ”ogillar” vatten, kan fett packas ihop på en liten yta. Ett kilo fett innehåller ca 9000 kcal, medan ett kilo kolhydrater bara innehåller ca 4000 kcal.

I en tidigare artikel - Sanningen om Biggest loser - skrev jag om hur svårt det är att göra sig av med fett. En viktnedgång leder till döden på sikt, så kroppen gör allt för att komma i balans igen. Fettet kan bara lämna kroppen genom att man andas ut atomerna. Men måste man äta mindre och/eller röra sig mer? Nya studier tyder på att det finns ytterligare ett sätt: nedkylning. Kyla skapar brunt fett. Forskare har länge känt till att bebisar och vissa djurarter, som björnar och gnagare, har brunt fett. Det bruna fettet förbränner fett och omvandlar det till spillvärme istället för att lagra energi i vita fettreserver. Fördelen med brunt fett är att det håller kroppsvärmen utan att man behöver röra sig. Det är praktiskt om man ligger i ide som en björn.

Det bruna fettet
Jag försöker följa med i forskningens frontlinje och jag skrev redan 2010 en artikel om brunt fett. Då var det nytt och lovande. Sedan dess har det kommit flera studier (jag deltog i en med frysväst) som visar att också vuxna människor har brunt fett. Men ingenting är gratis. Kruxet är - än så länge - att du måste frysa och huttra för att bygga upp och aktivera det bruna fettet.


Bilden till vänster visar en kropp i rumstemperatur, medan bilden till höger visar hur brunt fett aktiveras när kroppen utsatts för kyla.

I en ny svensk studie har professor Yihai Cao och en grupp forskare vid Karolinska institutet undersökt hur kyla påverkar det vita bukfettet hos möss. Forskarna såg då hur det vita bukfettet omvandlades och blev till brunt fett. Ju mer kyla mössen utsattes för desto större blev förändringen. Möss som vistades i minus 10 grader blev riktigt magra trots att de var feta från början och åt mycket mer än vanligt. Enligt Yihai Cao är detta första gången man lyckats visa att kyla även kan få det farliga vita bukfettet att bli mer brunt och nyttigt.

Forskarna testade också att ta bort det vita bukfettet hos vissa möss och utsatte sedan dem för samma kyla. De dog. Det vita ”farliga” fettet skyddar alltså vid sträng kyla. Fettet är ett organ med flera viktiga funktioner.

Brunt fett aktiveras både av kyla och av träning. I förrgår gjorde jag bådadera. Efter målgången började jag frysa och huttra. Det känns bättre att frysa när man vet att det är en signal till det vita bukfettet att omvandlas till brunt värmande fett. Men jag tog inte en kall dusch när jag kom hem. Det blev ett varmt bad, på gränsen till kokhett.



Följ oss

Loppkalendern

22 aug
Stockholm
23 aug
Örebro
24 aug
Sälen
25 aug
Göteborg
25 aug
Gällivare
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!



Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken