Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > Anders Ericsson
  4. > Andning
  5. > Antioxidanter
  6. > artros
  7. > ATP
  8. > Backintervaller
  9. > Barfotalöpning
  10. > BDNF
  11. > bdnf
  12. > bdnf hjärngödsel
  13. > bdnf och löpning
  14. > Biggest Loser
  15. > biokemi
  16. > Björn Borg och John McEnroe
  17. > Blod
  18. > Blodtryck
  19. > Blogg
  20. > bok
  21. > Brunt fett
  22. > cancer
  23. > Central Governor
  24. > Central governor
  25. > Choklad
  26. > Cirkelträning
  27. > Core
  28. > Cykling
  29. > Deliberate practice
  30. > Depression
  31. > Diet
  32. > Djupvila
  33. > Dopning
  34. > evolution
  35. > Evolution
  36. > Expert
  37. > Fascia
  38. > Fasta
  39. > Fetma
  40. > Fett
  41. > fett
  42. > Fjällen
  43. > Fotboll
  44. > Framtiden
  45. > Fria radikaler
  46. > Frida Karlsson
  47. > Fysiologi
  48. > Föräldrar som pressar
  49. > Gener
  50. > Gränser
  51. > Handledd övning
  52. > hippocampus
  53. > Hjärnan
  54. > hjärnan
  55. > hjärndoping
  56. > Hjärnfysik
  57. > hjärnkrafter
  58. > Hjärnplasticitet
  59. > Hjärnstark
  60. > hjärnstark
  61. > hjärnstimulering
  62. > Hjärnuthållighetsträning
  63. > Hjärthälsa
  64. > Håll
  65. > Hälsa
  66. > härnö trail
  67. > Härnö Trail
  68. > Höga Kusten Trail
  69. > Ibuprofen
  70. > idrott
  71. > Iliotibialbandet
  72. > Indianer
  73. > inflammationer
  74. > Intervaller
  75. > intervaller
  76. > Jere Pajunen
  77. > Jure Robic
  78. > Jägare och samlare
  79. > knäartros
  80. > knäled
  81. > kognitiv nedgång
  82. > Komfortzon
  83. > Kompression
  84. > Kramp
  85. > Kvantfysik
  86. > Lieberman
  87. > Lindans
  88. > Listor
  89. > läkningsprocess
  90. > Lärande
  91. > löpning
  92. > Löpning
  93. > Löpning ger nya nervceller
  94. > Löpning mot depression
  95. > löpning nya nervceller
  96. > löpningens effekt på åldrande
  97. > Löpsteg
  98. > Löpteknik
  99. > Maffetone
  100. > MBT-skor
  101. > Mindfulness
  102. > Minne
  103. > minne
  104. > Misstag
  105. > Mjölksyra
  106. > Morgonlöpning
  107. > Motion
  108. > Multitasking
  109. > Muskler
  110. > Naturlig löpning
  111. > Nedförslöpning
  112. > Neurogenes
  113. > neurogenes
  114. > Neuroplasticitet
  115. > Norska intervaller
  116. > NSAID
  117. > nötter
  118. > Orientering
  119. > Peak
  120. > Placebo
  121. > Placeboeffekten
  122. > Polariserad träning
  123. > Prestation
  124. > primära motoriska barken
  125. > Proprioception
  126. > Protein
  127. > Psykobiologiska modellen
  128. > Psykologi
  129. > Puls
  130. > Race Across America
  131. > Reflexer
  132. > råtthjärnor
  133. > Rödbetsjuice
  134. > Rörelse
  135. > Semester
  136. > Sitta på möten
  137. > sittande
  138. > Sittandesjukan
  139. > Sittsjukan
  140. > skador
  141. > skelett
  142. > Skidåkning
  143. > Skola
  144. > Smärta
  145. > smärtstillare
  146. > Springtime Travel
  147. > Steglängd
  148. > Stress
  149. > Studie
  150. > Styrketräning
  151. > Ståsjukan
  152. > Svett
  153. > Sydamerika
  154. > Sömn
  155. > Talang
  156. > tDCS
  157. > Telomerer
  158. > Tillskott
  159. > Trail
  160. > traillöpning
  161. > Trailrunning
  162. > transkraniell likströmsstimulering
  163. > Träning
  164. > Träningsvärk
  165. > Tsimane
  166. > Törst
  167. > Ultra
  168. > Universum
  169. > Urinvånare
  170. > Vanor
  171. > Vardagsmotion
  172. > Vatten
  173. > Vetenskap
  174. > vikt
  175. > Viljestyrka
  176. > Vitamin D
  177. > Vålådalen
  178. > Världens tuffaste lopp
  179. > Värme
  180. > åldrande
  181. > Åldrande
  182. > Ångest
  183. > Återhämtning
  184. > Ätstörningar
  185. > Överträning

Det bruna fettet

27 feb 2017

I lördags sprang jag Höga Kusten Winter Trail Insane 50. Jag sprang, kröp och klättrade. Det var faktiskt helt galet. Jag halkade runt på is som täcktes av 2-3 dm kall nysnö. Svårt att få fäste och jag halkade omkull flera gånger. Men vilken upplevelse det var! Sol och snö. Skarpa och fantastiska vyer. Mycket skratt och gott humör. Vi hjälptes åt att dra upp och knuffa fram varandra över isfläckarna. Jag springer nästa år igen. En vintertrail kan inte bli bättre än så här.


På Slåttdalsbergets blåsiga topp. En magisk dag.

Är fettet en fiende?
Det tog över nio timmar att ta sig fram, så jag var beroende av god tillgång till energi. Det är tur jag har fett. Fettet är inte - som man kan tro - en fiende, utan ett organ som utvecklats för att det ökar chansen att överleva. Fett finns för att reglera kroppens behov när vi sover, äter och springer. Utan fett skulle inte hjärnan fungera. Ändå ser vi på fett som en fiende. Något som ska bekämpas. Frågan är om det går? Kroppen är bra på att skydda sina organ. När vi angriper fettet med den senaste modedieten, blir det kanske bara starkare?
Efter en måltid bryts maten ner i sina beståndsdelar. Det är ett samarbete mellan mage, bukspottskörtel och tunntarm. En del delar skickas direkt ut i blodet för att göra nytta i olika vävnader, medan resten hamnar i levern där det sätts samman till glukos, glykogen och fett.

Jag tycker att det är enklast att se fett som ett fondkonto, medan glykogen är ett sparkonto och glukos är kontanter. Glukos finns lättillgängligt i blodet (blodsocker). Det kan omedelbart sugas in i cellerna för att ge energi. När det finns för mycket glukos, sätts en del in på sparkonto i lever och muskler. Där fogas glukosmolekyler samman i långa kedjor för att sedan tas ut som glukos när blodsockret sjunker.

Fett är en något mer komplicerad molekyl. Precis som med ett fondkonto är det som bekant svårare att göra uttag från fettet. Fett är inte enbart glukos som staplats på varandra, utan består av tre kedjor med 14-20 kolatomer vardera som kallas triglycerider. När det är brist på glukos och glykogen, är det dessa kedjor av tätt packade kolatomer som räddar oss.

När lagren av glykogen är fyllda, skickas överskottet från maten av fett, kolhydrater och proteiner till levern där det lagras som fett i fondkontot. Eftersom fett ”ogillar” vatten, kan fett packas ihop på en liten yta. Ett kilo fett innehåller ca 9000 kcal, medan ett kilo kolhydrater bara innehåller ca 4000 kcal.

I en tidigare artikel - Sanningen om Biggest loser - skrev jag om hur svårt det är att göra sig av med fett. En viktnedgång leder till döden på sikt, så kroppen gör allt för att komma i balans igen. Fettet kan bara lämna kroppen genom att man andas ut atomerna. Men måste man äta mindre och/eller röra sig mer? Nya studier tyder på att det finns ytterligare ett sätt: nedkylning. Kyla skapar brunt fett. Forskare har länge känt till att bebisar och vissa djurarter, som björnar och gnagare, har brunt fett. Det bruna fettet förbränner fett och omvandlar det till spillvärme istället för att lagra energi i vita fettreserver. Fördelen med brunt fett är att det håller kroppsvärmen utan att man behöver röra sig. Det är praktiskt om man ligger i ide som en björn.

Det bruna fettet
Jag försöker följa med i forskningens frontlinje och jag skrev redan 2010 en artikel om brunt fett. Då var det nytt och lovande. Sedan dess har det kommit flera studier (jag deltog i en med frysväst) som visar att också vuxna människor har brunt fett. Men ingenting är gratis. Kruxet är - än så länge - att du måste frysa och huttra för att bygga upp och aktivera det bruna fettet.


Bilden till vänster visar en kropp i rumstemperatur, medan bilden till höger visar hur brunt fett aktiveras när kroppen utsatts för kyla.

I en ny svensk studie har professor Yihai Cao och en grupp forskare vid Karolinska institutet undersökt hur kyla påverkar det vita bukfettet hos möss. Forskarna såg då hur det vita bukfettet omvandlades och blev till brunt fett. Ju mer kyla mössen utsattes för desto större blev förändringen. Möss som vistades i minus 10 grader blev riktigt magra trots att de var feta från början och åt mycket mer än vanligt. Enligt Yihai Cao är detta första gången man lyckats visa att kyla även kan få det farliga vita bukfettet att bli mer brunt och nyttigt.

Forskarna testade också att ta bort det vita bukfettet hos vissa möss och utsatte sedan dem för samma kyla. De dog. Det vita ”farliga” fettet skyddar alltså vid sträng kyla. Fettet är ett organ med flera viktiga funktioner.

Brunt fett aktiveras både av kyla och av träning. I förrgår gjorde jag bådadera. Efter målgången började jag frysa och huttra. Det känns bättre att frysa när man vet att det är en signal till det vita bukfettet att omvandlas till brunt värmande fett. Men jag tog inte en kall dusch när jag kom hem. Det blev ett varmt bad, på gränsen till kokhett.



Följ oss

Loppkalendern

21 okt
Södertälje
21 okt
Växjö
22 okt
Skövde
29 okt
Frankfurt
29 okt
Frankfurt
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!


Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.