Heta löpare springer bäst - Hjärnfysikbloggen | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > Anders Ericsson
  4. > Andning
  5. > Antioxidanter
  6. > ATP
  7. > Barfotalöpning
  8. > BDNF
  9. > Biggest Loser
  10. > biokemi
  11. > Blod
  12. > Blodtryck
  13. > Blogg
  14. > bok
  15. > Brunt fett
  16. > cancer
  17. > Central Governor
  18. > Choklad
  19. > Cirkelträning
  20. > Core
  21. > Deliberate practice
  22. > Depression
  23. > Diet
  24. > Djupvila
  25. > Dopning
  26. > Evolution
  27. > Expert
  28. > Fascia
  29. > Fasta
  30. > Fetma
  31. > Fett
  32. > fett
  33. > Fjällen
  34. > Fotboll
  35. > Framtiden
  36. > Fria radikaler
  37. > Fysiologi
  38. > Gener
  39. > Handledd övning
  40. > Hjärnan
  41. > Hjärnfysik
  42. > Hjärnplasticitet
  43. > Hjärnstark
  44. > Hjärnuthållighetsträning
  45. > Hjärthälsa
  46. > Håll
  47. > Hälsa
  48. > Härnö Trail
  49. > Höga Kusten Trail
  50. > Ibuprofen
  51. > Iliotibialbandet
  52. > Indianer
  53. > inflammationer
  54. > Intervaller
  55. > Jägare och samlare
  56. > Kompression
  57. > Kramp
  58. > Kvantfysik
  59. > Lindans
  60. > Listor
  61. > läkningsprocess
  62. > Lärande
  63. > löpning
  64. > Löpning
  65. > Löpsteg
  66. > Löpteknik
  67. > Maffetone
  68. > MBT-skor
  69. > Mindfulness
  70. > Minne
  71. > Misstag
  72. > Mjölksyra
  73. > Morgonlöpning
  74. > Motion
  75. > Multitasking
  76. > Muskler
  77. > Naturlig löpning
  78. > Nedförslöpning
  79. > Neurogenes
  80. > Neuroplasticitet
  81. > Norska intervaller
  82. > NSAID
  83. > nötter
  84. > Orientering
  85. > Peak
  86. > Placebo
  87. > Polariserad träning
  88. > Prestation
  89. > Proprioception
  90. > Protein
  91. > Psykobiologiska modellen
  92. > Psykologi
  93. > Puls
  94. > Reflexer
  95. > Rödbetsjuice
  96. > Semester
  97. > Sittsjukan
  98. > skador
  99. > Skidåkning
  100. > Skola
  101. > Smärta
  102. > smärtstillare
  103. > Springtime Travel
  104. > Steglängd
  105. > Stress
  106. > Studie
  107. > Styrketräning
  108. > Svett
  109. > Sydamerika
  110. > Sömn
  111. > Telomerer
  112. > Tillskott
  113. > Trail
  114. > Trailrunning
  115. > Träning
  116. > Träningsvärk
  117. > Tsimane
  118. > Törst
  119. > Ultra
  120. > Universum
  121. > Urinvånare
  122. > Vanor
  123. > Vardagsmotion
  124. > Vatten
  125. > Vetenskap
  126. > vikt
  127. > Viljestyrka
  128. > Vitamin D
  129. > Vålådalen
  130. > Värme
  131. > åldrande
  132. > Åldrande
  133. > Återhämtning
  134. > Ätstörningar
  135. > Överträning

Heta löpare springer bäst

30 jun 2016
av: Johan Renström

I veckan sprang jag ett långpass på lunchen tillsammans med en kollega. Vi kände inte till området (och kartan var för liten och otydlig), så vi sprang mer på känsla än kompass och känslor kan leda en fel ibland. Vi sprang i nästan tre timmar. Det var varmt. Jag blev ganska trött, men det berodde kanske mer på värmen än på sträckan. Om något är jobbigt och man klarar av det, så klarar man det lite bättre i framtiden. Det gäller inte minst löpning i värme.

Hjärnans huvudroll
En av hjärnans viktigaste funktioner är att upprätthålla kroppens jämvikt. Temperaturen hålls t ex inom ett begränsat intervall runt 37 grader. När man springer stiger kroppstemperaturen och kroppen kan då göra sig av med värmen på fyra sätt: genom strålning, konduktion, konvektion eller avdunstning. Av dessa är avdunstning (svettning) och konvektion (blod skickas från det inre av kroppen till huden) de mest effektiva mekanismerna. Dessa mekanismer leder till nedkylning och blir bättre ju mer man tränar i värme. Dels börjar man svettas tidigare och bättre, eftersom hjärnan förutser att temperaturen kommer att stiga, dels ökar blodvolymen. 

Eftersom värmen leder till att en större del av blodet rinner utefter kroppen, minskar musklernas tillgång på blod. Det fysiologiska svaret på värme är därför att öka mängden blodplasma, vilket ökar hjärtats slagvolym och ger en högre VO2Max vid en given ansträngning. Man har sett att plasma kan öka med så mycket som två liter. Det betyder sannolikt att träning i värme ökar prestandan även när det inte är varmt. Andra fördelar är förbättrat blodflöde och sänkning av hjärtfrekvens. Stressen på hjärtat minskar helt enkelt tack vare den ökade slagvolymen.

I en studie från Nya Zeeland tränade ett antal elitroddare fem dagar, 90 minuter per dag i ett rum där temperaturen var 40 grader och luftfuktigheten 60 %. De rodde med en intensitet så att kroppens temperatur inte översteg 38,5 grader. Syftet med träningen var överhettning, inte överansträngning. De fick bara 1 dl vatten att dricka under de 90 minuterna, tillräckligt mycket för att motverka känslan av att vara totalt uttorkad. En vecka senare var det dags för ett stort mästerskap och roddarna förbättrade sin prestation med i snitt 1,5 %. Andra studier har visat på förbättringar upp till 5 procent redan efter tio dagar.

Höghöjdsträning eller bastuintervaller?
I en studie tidigare i år testade man sambandet mellan hög höjd och hög värme, och slutsatsen var att träning i värme i 10 dagar ger ungefär samma förbättringar som höghöjdsträning. Det låter som en nackdel för oss svenskar som lever lågt och kallt, men torde ge kenyaner som lever högt och varmt en viss fördel.


In och kötta!

Forskarna delade in 21 personer i tre grupper: en värmeträningsgrupp (40 grader), en höghöjdsträningsgrupp (14 % syre, motsvarande 3000 möh ), och en kontrollgrupp. Varje grupp tränade sedan på samma sätt i tio dagar. De gjorde ett test på cykel före och efter de tio dagarna på simulerad 3000 meters höjd.

Det visade sig att kontrollgruppen var 30 sekunder långsammare efter 10 dagar, medan värmegruppen var 2 minuter snabbare och höghöjdsgruppen var mer än 3 minuter snabbare. Så höghöjdsgruppen lyckades bäst, vilket ju inte är så förvånande med tanke på att man blir bra på det man tränar. Hade de testats i värme hade förmodligen värmegruppen lyckats bäst. Men det som var intressant var vad som skedde inuti cellerna.

Både värme och hög höjd triggar ett ett svar från kroppen i form av höjda nivåer av värmechockproteinet HSP (Heat Shock Proteins) som skyddar celler från stress (HSP upptäckes först i samband med värmechocker). Genom att utlösa värmechocksvaret gång på gång, ser kroppen så småningom till att öka mängden HSP-proteiner. Det såg man tydligt i denna studie.



CON=kontroll, HYP= hög höjd, HOT=het. 
Fig A längst upp visar nivåerna av värmechockprotein HSP72 före (vit) och efter (grå) det första träningspasset för var och en av de tre grupperna. Fig B visar nivåerna efter tio dagars träning. Bild: frontiersin.org.

Träningen ökade mängden HSP72 hos både värme- och höghöjdsgruppen, men inte hos kontrollgruppen. Den nedre figuren visar att efter 10 dagar har kroppen anpassat sig till stress och nivåerna är lika höga före som efter träningspasset på hög höjd. Det tyder också på att värme och syrebrist leder till liknande anpassningar på cellnivå. För kroppen kanske det inte spelar så stor roll om den stress vi utsätter den för kallas för hetta eller syrebrist, det viktiga är att den anpassar sig till all sorts stress. Vi behöver stress för att utvecklas. Men inte för mycket och inte för lite. När man ger efter för det som känns jobbigt och nytt, då har man blivit biologisk gammal. 

Hoppas på en varm sommar
Jag gillar kalla, snörika vintrar och varma soliga somrar. Det är nog mest för att det är så det ska vara, men uppenbarligen finns det också vissa fördelar med att träna i värme. Några fler stekheta pass som senast, så kanske jag skulle klara av att klättra uppför höga alptoppar utan att tappa andan. 




(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tjugoett med siffror i fältet här


Kommentarer


2016-07-03 19:28   Johan Renström

Ja Micke det blev en lite väl lång lunch ... Det blir till att jobba in på flexen:)

 

2016-07-03 19:27   Johan Renström

Tack Henric:) ja det rör sig om en formtoppning. Man tappar ju tyvärr effekt om man inte tränar på ett tag och det gäller värme också. Efter 18-28 dagar är det borta och man får gå in i bastun igen.

 

2016-07-03 10:35   Micke Wigstrand

Tre timmar, vilken prinsess-lunch..;-)

 

2016-07-02 09:06   Henric

Tack for annu ett bra inlagg. Vet man hur lange effekten av varmetraning sitter i? Hogre nivaer av HSP och mer blodplasma? Nar det galler hoghojdstraning sa forknippar jag det mest med formtoppning.

 


Följ oss

Loppkalendern

19 aug
Uppsala
22 aug
Stockholm
23 aug
Stockholm
24 aug
Örebro
26 aug
Brottby
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!