En sak i taget - Hjärnfysikbloggen | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > Anders Ericsson
  4. > Andning
  5. > Antioxidanter
  6. > ATP
  7. > Barfotalöpning
  8. > BDNF
  9. > Biggest Loser
  10. > biokemi
  11. > Blod
  12. > Blodtryck
  13. > Blogg
  14. > bok
  15. > Brunt fett
  16. > cancer
  17. > Central Governor
  18. > Choklad
  19. > Cirkelträning
  20. > Core
  21. > Deliberate practice
  22. > Depression
  23. > Diet
  24. > Djupvila
  25. > Dopning
  26. > Evolution
  27. > Expert
  28. > Fascia
  29. > Fasta
  30. > Fetma
  31. > Fett
  32. > fett
  33. > Fjällen
  34. > Fotboll
  35. > Framtiden
  36. > Fria radikaler
  37. > Fysiologi
  38. > Gener
  39. > Handledd övning
  40. > Hjärnan
  41. > Hjärnfysik
  42. > Hjärnplasticitet
  43. > Hjärnstark
  44. > Hjärnuthållighetsträning
  45. > Hjärthälsa
  46. > Håll
  47. > Hälsa
  48. > Härnö Trail
  49. > Höga Kusten Trail
  50. > Ibuprofen
  51. > Iliotibialbandet
  52. > Indianer
  53. > inflammationer
  54. > Intervaller
  55. > Jägare och samlare
  56. > Kompression
  57. > Kramp
  58. > Kvantfysik
  59. > Lindans
  60. > Listor
  61. > läkningsprocess
  62. > Lärande
  63. > löpning
  64. > Löpning
  65. > Löpsteg
  66. > Löpteknik
  67. > Maffetone
  68. > MBT-skor
  69. > Mindfulness
  70. > Minne
  71. > Misstag
  72. > Mjölksyra
  73. > Morgonlöpning
  74. > Motion
  75. > Multitasking
  76. > Muskler
  77. > Naturlig löpning
  78. > Nedförslöpning
  79. > Neurogenes
  80. > Neuroplasticitet
  81. > Norska intervaller
  82. > NSAID
  83. > nötter
  84. > Orientering
  85. > Peak
  86. > Placebo
  87. > Polariserad träning
  88. > Prestation
  89. > Proprioception
  90. > Protein
  91. > Psykobiologiska modellen
  92. > Psykologi
  93. > Puls
  94. > Reflexer
  95. > Rödbetsjuice
  96. > Semester
  97. > Sittsjukan
  98. > skador
  99. > Skidåkning
  100. > Skola
  101. > Smärta
  102. > smärtstillare
  103. > Springtime Travel
  104. > Steglängd
  105. > Stress
  106. > Studie
  107. > Styrketräning
  108. > Svett
  109. > Sydamerika
  110. > Sömn
  111. > Telomerer
  112. > Tillskott
  113. > Trail
  114. > Trailrunning
  115. > Träning
  116. > Träningsvärk
  117. > Tsimane
  118. > Törst
  119. > Ultra
  120. > Universum
  121. > Urinvånare
  122. > Vanor
  123. > Vardagsmotion
  124. > Vatten
  125. > Vetenskap
  126. > vikt
  127. > Viljestyrka
  128. > Vitamin D
  129. > Vålådalen
  130. > Värme
  131. > Åldrande
  132. > åldrande
  133. > Återhämtning
  134. > Ätstörningar
  135. > Överträning

En sak i taget

22 jan 2017
av: Johan Renström

Jag får mest gjort om jag gör en sak i taget. Ju mer jag gör samtidigt, desto mindre blir gjort. Det stämmer också med modern forskning. Personer som gör saker efter varandra får mer gjort än de som försöker göra flera saker samtidigt. Kvinnor är enligt några studier lite bättre än män på att prioritera och göra rätt, men inte ens en tiobarnsmamma är bra på att göra olika saker samtidigt. Att göra många saker samtidigt kallas för multitasking. Det är ett begrepp hämtat från datorvärlden. Men datorer jobbar med ettor och nollor, inte med komplexa kolföreningar och spretiga nervceller.


Nästa generation.

Multitasking gör dig dum och långsam
För något år sedan kom en studie som visade att hjärnan fungerar sämre ju mer du multitaskar. Du blir inte bättre, utan sämre på att göra mycket samtidigt, ju oftare du gör det. Det tycks alltså vara mycket som talar för att du ska göra en sak i taget. Du kan t ex inte fokusera på två uppgifter. När du tänker på två saker, hoppar du emellan och tvingas starta om den prefrontala barken flera gånger per dag. Det är som att du skulle starta om datorn varje gång du byter program. Det tar tid och du tappar fokus. Det har säkert hänt att du kommit in i ett rum med en uppgift, men du vet inte vilken uppgift. Du var fokuserad på annat och närminnet tömdes då du startade om hjärnan. Det enda sättet att hitta uppgiften är att backa ut ur rummet och hoppas att din uppgift kommer tillbaka innan du blir galen. Oftast är det en obetydlig sak, men det är inte mindre irriterande för det. Det är ju oftast de små sakerna som är irriterande. Myggor kan vara irriterande, men du blir knappast irriterad på en björn. En björn blir du rädd för och du glömmer inte bort en björn. Myggor glömmer du då du ser en björn.


Multitasking ger mindre tid över i slutet.


Borde du inte bli bättre, ju mer du multitaskar? Tidigare trodde man att den kognitiva nedgången som följer på multitasking var tillfällig, men personer som ägnar sig åt mycket multitasking har inte lika tät hjärnvävnad i den främre gördelvindlingen (Anterior Cingulate Cortex, ACC), ett viktigt område i hjärnan som hanterar kognitiv och emotionell kontroll. Nya studier visar dessutom att det är i detta område av hjärnan som vår upplevelse av ansträngning sammanfattas och uppstår. Det är alltså möjligt att multitaskning kan påverka din förmåga att springa långt och snabbt.

Du blir även dum av att göra mycket samtidigt. I en studie såg man att personer som multitaskade samtidigt som de gjorde kognitiva tester sänkte sitt IQ med 15 poäng. Det är ungefär lika mycket som man tappar efter att ha rökt marijuana eller varit vaken en hel natt. En titt på mobilen under ett möte, är alltså som att röka marijuana. Du blir lite dum i huvudet. Du förstår inte riktigt vad de säger på mötet.

Multitasking saktar ner dig, gör dig korkad och mindre effektiv. Multitasking försämrar koncentration, planering och uppmärksamhet på detaljer. Dessutom tyder multitasking i sociala sammanhang på låg social kompetens och självmedvetenhet, som är två viktiga aspekter av emotionell intelligens.

Hjärnan och multitasking
Att prata i mobil och skriva på datorn ser kanske effektivt ut, men det är i själva verket ineffektivt. Hjärnan måste hela tiden byta mellan att uppmärksamma mobilen och datorn och varje byte kostar tid och kraft. Uppmärksamhet är ungefär som en ficklampa som bara kan riktas mot en sak i taget och helt avgörande om du verkligen vill lära sig någonting. Att multitaska blir som att flacka fram och tillbaka med ljuskäglan och du ser mycket sämre.

Säg att du ska sätta dig och köra bil. Då laddas först hjärnan med instruktioner om att köra bil. Det sker i två steg: Först en kallstart där blod strömmar in i hjärnan med en uppmaning om att skifta fokus från det du nyss sysslade med till bilkörning. Sedan skickas en söksignal ut efter en vana som är uppbyggd av en uppsättning automatiska bilkörningsregler som sedan kan laddas in från basala kärnan för exekvering. Sen, när du sitter och kör enligt denna vana, ringer telefonen. Uppmärksamheten skiftar då från bilkörningen till telefonprat. En söksignal går ut och sedan laddas telefonpratreglerna in i hjärnan. Uppmärksamheten lämnar bilkörningen och vägen och fokuserar på telefonpratandet. För ett ögonblick är du bortkopplad och ouppmärksam på bilarna omkring dig. Det är som att ta ett bloss från en haschpipa. Bytet tar tid och det är samma sak som händer när du blir avbruten eller distraherad. Du tappar tråden och måste ladda hjärnan med instruktioner igen. Det tar tid och hjärnkraft.

Skidor och löpning
Idag åkte jag både skidor och sprang. Men jag gjorde det inte samtidigt. Först åkte jag skidor kors och tvärs på sjön, sen sprang jag över sjön upp på ett berg. Jag pulsade runt däruppe en stund innan jag sprang ner igen och tillbaka över sjön. Det blev sammanlagt tre timmar träning. Jag försöker springa mycket i snö för den 25 februari - om en månad!!! - är det dags för min första vinterlöpartävling: Höga Kusten Winter Trail. Det är ett lopp på 49 km och 2-3000 meter stigning. Det blir tufft, men det är väl just därför jag anmält mig.


Uppe på berget


Solen går ner. Dags att springa hem.






(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtio med siffror i fältet här




Följ oss

Loppkalendern

19 aug
Uppsala
22 aug
Stockholm
23 aug
Stockholm
24 aug
Örebro
26 aug
Brottby
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!