Annons

Medlem / Prenumerant

Logga in
Bli medlem

Kost&Sånt

Emelie Andersen är näringsfysiolog och ultralöpare av rang.

5 000 kcal +

Jag tycker egentligen inte om att prata kalorier. Men ibland är det faktiskt lite roligt att analysera långa pass för att se hur intaget står sig i förhållande till utgifterna. Om inte annat är det mycket viktigt att tänka på under långa ultralopp.

 

Och mitt pass igår var ju nästan som en kort ultra. Tyvärr vet jag inte exakt sträcka men det behövs inte heller när energiomvandling för en viss aktivitet ska beräknas. Jag använder mig av denna formel för att räkna ut den ungefärliga energiomvandlingen:

 

(BMR x MET x tid för aktivitet)/1440

 

BMR = basalmetabolism. Det är alltså den energiomvandling som sker i total vila, om du skulle ligga stilla ett helt dygn. Räknas ut från en formel.

MET = en faktor som beskriver en aktivitets ansträngningsgrad i energiomvandling i jämförelse med vila (väldigt enkelt beskrivet)

Tid för aktivitet anges lämpligast i minuter

1440 är det antal minuter det går på ett dygn

 

Sätter jag in mina värden i formen får jag ut följande energiomvandling under passet: (1437 x 9 x 600)/1440 = 5389 kcal

 

2 Vitargo Endurance Bar                           2 x 230 kcal = 460 kcal

1 Vitargo Performance Bar                        253 kcal

1 påse Honeystinger Energy Chew             160 kcal

750 ml Vitargo Electrolyte                         280 kcal

500 ml Vitargo Professional                        200 kcal

2 Squezzy Energy gel                               2 x 65 kcal = 130 kcal

3 dl vatten

Lunch: Korv Special med cola        ca 720 kcal

 

Totalt: 2203 kcal

 

Jag gick alltså back med nästan 3200 kcal. Och då kände jag mig ändå pigg i stort sett hela vägen igenom. Troligtvis beror detta på att min kropp är van att arbeta under lång tid och att min fettoxidation har anpassat sig därefter.

Jag upplevde vätskeintaget ok i stort sett under hela passet även om det ser ut att vara i minsta laget. Dock kände jag att jag hade missat lite mot slutet när jag väl var framme. Men det tog jag snabbt igen. HAde det varit varmare hade jag druckit mer.

 

Det bör noteras att alla uträkningar som görs utifrån formler bara är ungefärliga mått på verkligheten. Värdena kan aldrig stämma till 100 % överens med alla individer. Det ger dock en bra fingervisning och kan hjälpa en sträva mot en optimal kost.

 

Referens för MET-faktorer: Ainsworth B. Compendium of Physical Activity.

 

 

 

 

Skriv ut Kommentarer (1)

2010-03-03 22:24, visad 2128 ggr






(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sjuttiosju med siffror i fältet här

2010-03-06 20:09   Emelie Andersen
Lars: Fettoxidationen kan du absolut träna upp! Vad som är effektivast är svårt att säga men det som jag tror sliter minst är att köra lite längre pass utan att tillföra någon energi.

Hur man än väljer att göra är det viktigt att man skyndar långsamt och låter kroppen vänja sig. Precis som du skriver är infektionsrisken större om man tränar på tomma depåer. Vill du börja med morgonträning, börja med korta väldigt lugna rundor och fyll på ordentligt efteråt!

Hur det än är så får du effektivast träning när du är "tankad", det i sig gör att du adapteras fortare till träningen och förbättrar på så sätt din fettoxidation.
 
2010-03-04 07:16   Lars Furunäs
Kan man rent fysiologiskt träna upp kroppens förmåga till fettoxidation vid morgonträning på fastande mage? Om så är fallet... Om man jämför med varianten att köra "slut" på glykogenlagren via långdistanspass (kanske inte lika långt som dina ultrapass men ca 2-2,5 timme), vilket är effektivast?

Jag har själv varit fast besluten att all träning ska i mesta möjliga mån bedrivas med "tankade lager", pga höjd risk för att dra på mig förkylning osv...
 
Annons