Bloggpaus

Löparvänner Och Bloggvänner!

Jag skulle härmed vilja meddela att underteckand nu tar en liten paus.

Vi kan kalla det för en typ av Serie-Paus!

En sådan kan vara välbehövlig ibland.

Vi får se när jag återkommer.....

/Spring fort...

Det Är Nåt Fel På Mig

Puhh!

Ja, inte fan fryser man för närvarande. Jag kollade en kortis på Rapport tidigare idag och Fröken väderpresentatör sa att hon inte kunde förutspå någon förändring direkt. Värmen ska ligga kvar. Hon sa att hon inte såg något slut på den.

Det går åt många kepsar nu....

Inte bara kepsar förresten. Vätska!!!

Coca Cola Light. Inte riktigt Vitargo eller Enervit alltså. Det finns säkert många som har synpunkter på detta vätskeval, men jag bryr mig inte. 

Vad vore livet utan Coca Cola? Jävligt mycket törstigare förmodligen....

För övrigt är ju som bekant VM över. Iniesta frälste Spanien igår efter matchens enda mål mot Holland. Och visst såg jag matchen, men jag kan inte säga att jag har blivit direkt hänförd av årets VM i fotboll.

Jag har inte fastnat helt enkelt. Det är väl nåt fel på mig.

Känns som att det är nåt fel löpmässigt också för närvarande. Ett snitt på 10 km på två dagar är inte normalt för mig. Det är för lite förstås...

Jag måste ta igen det. Nu!

Långpass. Sol. Plus 35 grader.

Puhh.

/Hörs... 

Gasol Någon????

Goddag Löpare!

Jag har gjort det igen. Ännu en gång. Förlåt, men igår spelade jag golf!

Vänta ett ögonblick, jag försökte att spela golf. Där har ni det.

Fy fan vad dålig man är. Som ett skämt.

Det kändes ändå som att jag hade det i kroppen. Det brukar kännas så. Det hade jag inte. Inte den här gången heller....

Dessbättre blev jag rammad av ett fyllo i centrala Örebro sent igår kväll. Han kom från ingenstans. Jag stod och snackade med några kompisar på en trappavsats. Helt plötsligt kommer han över mig och jag har inte en chans. Killen var stor som ett hus och hade samma promille i kroppen som Christer Pettersson hade när han sjöng Rövarnas Visa.

Jag föll som en fura rakt ner mot stenplattorna. Hann ändå lyckligtvis ta emot mig, men tyvärr inte tillräckligt bra.

Vänster handled är helt kaputt. Värker som fan. Golf är numera omöjligt. Allt har en mening. Tack snälla Fyllo. Du har räddat mig. Nu kan jag koncentrera mig på löpning.

En helt annan sak mina vänner. Gasol. Hallå, var finns den? Någon? 

Jag vet med säkerhet att det säljs gasolgrillar som aldrig förr i detta land. Även i Örebro. Alla ska ha en. Dom går åt som smör i solsken. Dom blir större och större. Dyrare och dyrare. Men...varför har ingen tänkt på att det är bra om det finns gasol till alla dessa grillar.

I ett något stressat tillstånd åkte jag runt till tre olika ställen som har till uppgift att sälja gasol. Inget av ställena hade gasol. Det fanns ingen gasol, men gasolgrillar är det alltså gott om.

Jag har en själv, men det går inte att grilla på den. Så kallad gasoltorsk! Så kan det vara en högsommardag 2010.

Det är väl förmodligen den här typen av stora frågor som jag sitter och funderar på efter en morgonjogg i en värme som liknar gasolvärmen man bara kan drömma om....

Notera gärna blomdekorationen på bordet. Cafémys....

Har för övrigt fortsatt med helt ok distanspass. 13-14 km igår. Hittills idag alltså en så kallad morgonjogg.

I displayen står att läsa, 40.47,07! Precis lagom länge att vara ute när man joggar igång kroppen för en ny underbar dag i löpningens tjänst.

Frågan är hur långt jag kom?

/Ha en skön dag

Fokus På Distans

Tjenixen!

Dagarna går och högtrycket består. Jag har kommit in, i en för jävla skön semesterlunk. Jag gör typ ingenting. 

Är jag trött så sover jag. Är jag sugen på en bok så läser jag den. Vill jag springa så springer jag. Blogga måste jag ju. Äta också. Ibland....

Då och då står även andra aktiviteter på agendan.  

Det här är min golfbag. Cleveland-klubbor som är redo för raka slag. Platsen är Gustavsviks GK i Örebro och dess driving range. 

Jag var där i dag och tränade lite....

Jag slog några riktigt bra järnnior faktiskt. Dom var fan grymma. Jag har det i kroppen. Kanske. Vi får se imorgon.

Detta med min person i kombination med sysselsättningen golf är en lång historia. Eventuellt berättar jag hela historien på denna blogg vid ett annat tillfälle.

Golf är en helt jävla sjuk sport. Märk att jag skrev sport. En idrott blir det aldrig.

Löpmässigt denna torsdag blev det ett nytt skapligt distanspass. 16 km i hygglig fart med helt ok känsla.

För närvarande kör jag inga intervaller överhuvudtaget utan fokuserar bara på distanspass. Problemet jag har är distanspassens längd. Egentligen skulle jag vilja nöta upp mot 25-30 km, men jag har svårt för det. Jag är nog för tunn helt enkelt. I psyket alltså.

Det är konstigt. Jag springer varje dag. Ofta två pass. Jag springer ganska ofta hårt. Sådär så att man mår lite dåligt efteråt. Trots det har jag förbannat svårt för dom längre passen. Jag tycker att löpning är roligt i 90 minuter. Sen tycker jag inte att det är så roligt längre.

Jag skulle så gärna vilja ha förmågan att glida ut på ett 30 km pass då och då, men det blir bara inte av. Jag vill helt enkelt inte hålla på så länge.

Jag får nog slå en signal upp till Mora och snacka med Buud....

För en stund sen var jag hungrig förrsten!

Kan man grilla eller kan man grilla. Solsidan upphöjt till 14! Kanske inte så avancerat, men det måste det inte alltid vara. Fråga Torgeby....

Nu är det ingenting annat än en Diamond League-kväll.

Jag återkommer när jag har nåt att säga. Det kan nog dröja...

/Be strong

Ett Zigge-Släpp Efter Djuraction

Semi-tjosan!

Jag skulle bara först vilja säga något om Eskilstuna och Parken Zoo om det är ok. Det finns ett problem med Parken Zoo i Eskilstuna som jag ser det.

Problemet är generande enkelt att konkretisera. Här kommer problemet i skrift. PARKEN ZOO I ESKILSTUNA har inga djur!

När vi kom fram i förmiddags var humöret på topp, förväntningarna höga och kamerorna redo. Nu jävlar skulle vi spana in exotiska djur. 

Här har vi precis anlänt och parkerat en kilometer från entrén. Nu står man i kö. För att betala. Dyrt visserligen, men det är ju kul med exotiska djur. Live....

Det är ju alltid förbannat spännande med regnskogens, havens och savannens farliga djur.

Här får man hålla i hatten. Hästar på gång. Oj!

Vi gick vidare för att leta mer på riktigt.

Här har vi ett av alla exotiska hägn på Parken Zoo. Ring, skriv, faxa, maila, ropa om ni ser nåt....

Vi gick vidare. För att leta efter allt det spännande.

Ja, vad säger ni. Ser ni nåt spännande? Hojta gärna till.

Några få djur såg jag faktiskt, men dom var inte många. Och dom jag såg flimrade förbi och var borta i samma ögonblick. 

Jag lyckades ändå fånga ett av Parken Zoo:s exotiska djur. Ni ser detta djur från ovan. Nedan.

Här har vi Herr Skalman i grym action mina damer och herrar. Det här är Parken Zoo när den är som allra bäst en högsommardag i juli månad 2010.

Dom är roliga, sköldpaddorna....

Eftersom jag är aningen skadad så tänkte jag bara på en enda sak när jag såg denna sköldpadda. Nämligen, att en viss portion anaerob träning nog skulle vara bra för denna krabat.

Vi åkte några fåniga karuseller. Lirade bort lite pengar på chokladhjulet. Åkte nån mer fånig karusell och drog till badet istället. Ny entreávgift för övrigt.....

Jag la mig på en handduk på gräset och spanande upp mot den svenska sommarhimlen. Jag såg för övrigt fler djur på himlens alla moln än vad jag gjorde inne på Parken Zoo.

Som ni förstår så kommer jag aldrig att bli tillfrågad om marknads-chefs-jobbet för denna fenomenala djurpark.

Här nedan har vi en människa. Det är brorsan med lite Java i högernäven.

Bilden är visserligen tagen igår, men skit samma. Det skulle lika gärna ha kunnat vara idag.

Ny semi och vi sitter förstås klistrade.

Vi körde ett pass idag förresten. Brorsan och jag. Direkt efter alla exotiska djur...

Bättre känsla var länge sen. Det var ett så kallat Zigge-släpp. Rakt ut från ingenstans i 4-fart. Det blev nånstans mellan 16-17 km. Något stegrande. Fjäderlätta ben och ett hjärta som aldrig var riktigt ansträngt.

En känsla väldigt lång från Herr Skalman på Parken Zoo...

/2:a Halvlek...

Sommarskav Och Kolhydrater

Haaaalloooj!

Högtrycket kvarstår. Värmen har parkerat. Det brukar vara så. Börjar det så fortsätter det. Skönt, men ändå inte bara skönt.

Som löpare kan man ju inte säga att värmen hjälper direkt. Den försvårar. Det är svårt att springa bra i värme helt enkelt. Man är ju ingen Kenyan...

Förutom mängder av egna erfarenheter under åren så noterade jag i helgen vad sol och värme kan göra med människor som är kapabla till att springa riktigt fort.

Loppet var Semester-halvmaran i Kumla. Helt plötsligt gjorde löpare som normalt springer 21 km på 1.15 tider en bra bit över 1.20. Nån till och med över 1.30. Kroppen pallar helt enkelt inte. Visst är det konstigt att det är enklare att springa fort i snö och sträng kyla än på asfalt i hög värme....

Dessutom har jag noterat vad riktig värme kan göra med en löpares kropp. Helt plötsligt får man skavsår både här och där. Inte bara på fötterna, utan i ljumskarna, bröstvårtorna och även under armarna.

Själv lyckades jag få ett ordentligt skav av linnet på insidan av överarmen redan under Göteborgsvarvet. Detta skav är fortfarande kvar och blir på nytt sårigt under varje löpning över 60 minuter.

Det enda som tycks hjälpa är bar överkropp! Å andra sidan, det som inte dödar, det härdar. Men fan vad det irriterar och fan vad svider i duschen.

Här står jag i regnbågslinne och funderar på duschen... Har precis avverkat 18 km i varierande terräng. Asfalt, grus, skogstig, upp, ner osv.

Jag vet inte riktigt vad det kommer sig, men det här har ju blivit nån form av märklig humorblogg. Det var inte meningen riktigt. Jag kan inte hjälpa det. Det är bara sån jag är. 

Stå ut eller byt blogg.

Intag av kolhydrater igår. Bishop Arms i Örebro. Det ser ut som makaroner med två sparrisar. Lite tom i blicken va.... Förresten, yes det är min öl!

/Återkommer...kanske efter grillen..

Bodybuilding-Konstsim-Löpning

Haaaaaallå!

Det är väl lika bra att vara ärlig direkt. Sanningen ska fram. Det är så det ska vara på en blogg.

Jag har gjort något som säkerligen får en och annan att peka finger och döma ut. Jag har gjort det igen.

Jag har alltså sprungit. Jag har haft en släkting från USA på besök några dagar. Han är läkare.... Ja, ni fattar. Han har inte bara tandkräm och deodorant i sin necessär direkt......

Det blev cirka 16 km igår och det var njutbart från början till slut. Varmt som fan, men in-i-helvete skönt. Jag var så taggad så att det blev löpning i bar överkropp. Det händer minsann inte varje dag.

4.20-fart, ökade till 4-fart sista 5 km. Njutbart var ordet.

Ja, just det, jag gjorde visst en Micke Ekvall efter cirka 7 km. Enda skillnaden mot Micke var att jag stannade och gick in i skogen. Det gjorde inte Micke. Micke tryckte på hela avenyn och ända in i mål han. Utan att skämmas det minsta. Allt under parollen, VARFÖR BRYTA...

"In med en träpinne i munnen bara, så är det bara att köra". Ett klassiskt citat signerat Micke Ekvall.

Här nedan skulle jag ha kunnat lägga in en bild på löparen Ekvall, men jag gör inte det. I alla fall inte den här gången.

Jag kör en bild på en annan, något äldre atlet.

Här har ni en klassisk Arnold-pose må jag säga. Här snackar vi anabola så det bara knakar om det. Fy fan vad den här killen har proppat hormoner. Shit alltså!

Bilden är tagen igår och i samma ögonblick som jag såg den så bestämde jag mig. Nu är det officiellt. Jag tänker göra en ny satsning mot världseliten. I Bodybuilding!

Jag kommer nog börja lägga en hel del tid på benen. Jag menar, överkroppen har ju den här killen redan.... 

Lite senare under dagen tog jag ett dopp i poolen och upptäckte fördelarna med att utöva Konstsim. Visst ser det härligt ut! Och konstigt. Det brukar göra det när man har med riktiga vattendjur att göra.

Det kändes riktigt bra i poolen faktiskt. Jag höll mig flytande. I flera minuter. Bara två kallsupar, men jag sjönk i alla fall inte. Funderade några minuter på hur långt jag skulle kunna nå i denna sport. Jag menar, om jag verkligen satsade hårt alltså. Svårt att veta om man inte har försökt...

Nej, det får nog ändå bli löpning i fortsättningen också. Det blir fortsatt stenhård satsning. Mot veteraneliten. I Närke!

Senare i eftermiddag ska jag gå på det igen. Före det ska jag bara hinna med en pizza tillsammans med Björn Borg.

Hawaii!!!!

/Bye bye

Feelgood=Feelbad

Semester-Ciao!

Sitter här och har varit tämligen inne i förlängningen mellan Uruguay och Ghana. På min ära lite spännande faktiskt. Nu är det Jihde. Inte spännande på samma sätt riktigt. Jag tror det blir reklam snart...

På nåt sätt har jag aldrig kommit in riktigt i årets VM. Det har förmodligen att göra med Italiens tidiga sorti. Hur som helst har jag hela tiden, från dag 1 hävdat att Maradona kommer vinna hela skiten.

Denna fredag inleddes för övrigt med ett litet frukostmöte som hade med tv-världen att göra. Jag lovar att återkomma när jag får och kan i just detta ämne...

Efter det följde en del av min vardag.

Stockholm-Örebro via Södertälje, Strängnäs, Eskilstuna, Arboga. Det är spännande vill jag lova. Vilket äventyr.

Väl hemma på Närkesslätten var det hög tid för lunch.

Några smarriga bitar vattenmelon på rosa plasttallrik. Nejdå, så roligt ska vi inte ha. Eller snarare, så sjuk är jag inte. 

Jag käkade kolhydrater. Inte speciellt trendigt kanske, men det funkar. I alla fall om man håller på med en konditionsidrott. Om man nu inte är triathlet förstås. Då käkar man rå oxfilé och mycket vispgrädde. Visst är det tokigt...

Efter lunchen bestämde jag mig för att testa det här med löpning lite grand. Med tanke på hälpaj så var jag inställd på en så kallad feelgood-jogg. Om det nu överhuvudtaget skulle funka. 

Det gäller att vara rätt klädd när man ska ut och springa.

Jag provade att dra upp shortsen riktigt högt idag. Man måste ju våga. Visst är det snyggt.... Visst är det vasst....Och kanske snabbt....

Ni kan sluta skratta nu. Jag tänkte bara att ni skulle få lite kvalitativ humor på köpet en dag som denna.

Det blev faktiskt 15 km feelgood-jogg och det känns förstås feelbad eftersom man egentligen vill springa på ordentligt. Ändå nöjd över att det faktiskt gick att genomföra ett distanspass.

Senare under dagen satt jag och bläddrade i kvällstidningarna och fastnade givetvis för Wennerholms artikel efter Sollentunas GP.

Naturligtvis bygger han hela artikeln på Emma Greens personliga rekord. Naturligtvis inte en rad om att både Oskar Käck och Johan Wallerstein persade och kvalificerade sig för EM igår. Inte en rad. Inte ett enda ord från en journalist som var där för att bevaka vad som hände. 

Ja, det är väl bara att inse att man får börja med höjdhopp istället.....

Skämt och sido. Jag tycker verkligen att det är riktigt dåligt. Det är klart som fan att Wennerholm och Aftonbladet bör nämna att två 5000 meters-löpare lyckades kvalificera sig till EM efter personliga rekord.

Samtidigt, i Expressen stod det ingenting alls. Inte ens om Emma. Expressen var inte ens på plats alltså.

Iskall sista Uruguay straff för övrigt. 

/Alles...

Käck Och Wallerstein = Leverans

God Sen Afton!

Siiter framför tv, mac, mobil och försöker samla mig efter en eftermiddag och kväll på Sollentunavallen. Det hände en hel del. 

Det var GP. Det var perfekt väder. Det var intressanta starter. Var fanns publiken???

Jag blir alltid lika förundrad över att inte fler kommer för att titta på friidrott när tillfälle bjuds. Det finns ju ingen annan idrott där man kan komma så nära prestationen.

Själv tycker jag att det är grymt att stå vid staketet och se ansiktsuttrycken på idrottare som ger sitt yttersta. Fler borde inse detta.

Jag stod framåtlutad över staketet och skrek på Oskar Käck och Johan Wallerstein mot slutet av kvällen. Loppet var 5000 meter. Kvalgränsen till EM 13.50. Haren Henrik Skoog drog upp tempot. 65:or-66:or. Det kändes bra. Och det blev bra.

Käcken ser kanske inte sådär superglad ut där han står och väntar på att bli intervjuad av Patrik Engström, men skenet bedrar. Mer nöjd vet jag inte om Oskar Käck nånsin har varit. 13.45,58 pers och klart under EM-kval gränsen. Barcelona here mr Oskar come. Superlopp av Käck och superlopp av en annan skön lirare från Skåneland.

Johan Wallerstein precis bakom Käck på nytt pers förstås 13.45,67. Barcelona here come mr Johan.

Ja, det var riktigt kul att se. Sånt är kul att följa på nära håll. När Johan biter sig fast envist och när Käcken frustar som bara Käcken kan och ger precis allt som finns. 

Vad hände mer då? Massor förstås, men jag har inte tid nu. Jag sitter och kollar på ett riktigt bra 1500 meters lopp för andra gången ikväll. Den här gången på TV 4 faktiskt...

Jag måste koncentrera mig. Hörs imorgon. Kanske. Jo, det gör vi.

/Grattis Käck-Wallerstein

Mjuka Hälkappor

Hejsan!

Det är torsdag. Torsdag som i GP-torsdag. Jag tänker dra ut tidigt till Sollentuna. Det känns som att jag inte vill missa nånting. Det ska bli kul. 

Jag bara älskar att stå nära och titta på löpning. Att se starten, rusningen, taktiken, tendenserna, fighten och att hela tiden ha koll på stoppuret. Det är grejer alltså.

Som bekant är löpning det mest naturliga sättet att röra sig på. Jo, jag tycker nog verkligen att det är så.

Ett problem som dock ofta dyker upp hos dom människor som springer mycket är diverse olika problem med hälsenan. Faktum är att jag tror att vi skulle få fler friska hälsenor om vi oftare sprang i rätt typ av skor.

Och med rätt skor menar jag inte några tunga tegelstenar där foten är inkapslad och skyddad mot allt utom kärnvapenkrig typ.

Nej, jag menar skor av arten ni ser nedan.

Vad är det då jag menar. Enkelt förklarat kan man säga att det handlar om skor som inte skapar ett hårt tryck på hälsenan. Skon på bilden är Pumas Roadracer och det är visserligen en riktigt lätt sko, men det är inte där hemligheten sitter i just det här fallet. Hemligheten sitter i hälkappan.

Kolla här.

Med ett lätt tryck med ena fingret kan man trycka ner hela hälkappan i botten. Det finns inget hårt i den. Inget som kan skapa ett tryck och så småningom en öm hälsena. Istället är hälkappan bara mjuk. Mjuk och skön.

Jag tycker att fler skor borde vara såhär. Ju färre stenhårda hälkappor desto bättre. Jag är helt övertygad om att vi då skulle ha färre löpare med ömmande hälsenor.

Som jag själv till exempel.....

Man kanske skulle börja köra lite alternativ träning? Jag gick faktiskt förbi en intressant inbjudan igår i Vasastaden.

Intressant för vissa kanske, men inte för mig. Känns som sista utposten på nåt sätt....

För övrigt, ny dag på The Office. I eftermiddag blir det Sollentuna. Ikväll blir det Sollentuna. Det är möjligt att jag testar att jogga lite i lusfart när det passar. 

Återkommer med rapport.

/Nu åker vi...