Anders Forselius | Runner's World
Annons

Medlem / Prenumerant

Logga in
Bli medlem

Anders Forselius

Baltimore - New York: Marathonresa på cykel

Uppskattningsvis har jag råkat ut för 508 punkteringar under mina år som långfärdscyklist, d.v.s. en mindre än det nya rekordet i "touchdown completion" (Amerikansk fotboll) som numera innehas av...

Peyton Manning, Denver Broncos!

Rekordkastet! Peyton Manning har alltså kastat 509 "poänggivande kast" i sin NFL-karriär, d.v.s. kast som lett fram till en touchdown.

Hur stort detta är? För att hitta en liknande jämförbar händelse måste man gå tillbaka till 1975 då Stefan Johansson nätade fem gånger för Ljusdals Bandyklubb mot Villa i SM-finalen i bandy.

En annan amerikansk fotbollsspelare med en rätt skaplig arm var Johnny Unitas "The Golden Arm". En quarterback som mellan 1956-1972 spelade i det som då hette Baltimore Colts.

Cyklisten framför Johnny Unitas anser sig ha "Golden Legs", ett påstående som emellertid ej går att bekräfta. Efter de senaste marathonloppen är "Slow Legs" mer passande.

Baltimore - New York, en liten cykeltur jag kommer att genomföra med min "amerikanska lillasyrra" Christine Compton. Christine har bl.a. cykalt från Baltimore till Panama genom USA, Mexico och Centralamerika.

Första dagsetappen gick mellan Baltimore och Annapolis i Maryland. Två forna amerikanska huvudstäder.

Baltimore - Annapolis Trail. Lugn första dag på en gammal järnväg som konverterats till utmärkt cykelled.

Christine Compton är även innehavare av en segelbåt (precis som alla andra i Maryland), men under den här veckan är det cykel som gäller...

..delvis i alla fall. Vi hann precis fram till en "Boat Show" i Annapolis där kompisen/båtbyggaren/America Cup-seglaren/båtdesignern Tom Weaver ställde ut sin stolthet fiskebåten Eastport 32.

Sjöben..? Knappast, snarare träben om man kollar upp resultatlistan i Chicago och Baltimore Marathon...

Sjöhjul? Definitivt. Våra cyklar njöt av båtturen från mässan till hemmahamnen i Annapolis.

Eastport 32 är byggd för storfiskare. Många "braxar" ska nämligen fångas på denna båt + en och annan...

..ful fisk! 

Undertecknad är mer än supernöjd med sin Garmin 620 (löpning) och Garmin 810 (cykling), men vill naturligtvis gärna ha en lika GPS som på bilden till min...

..båt/säng hemma i Hälsingland!

Båtmässa i Annapolis, Maryland.

Annapolis har en gång i tiden vickat som amerikansk huvudstad, men den är mer känd som hem för "United States Naval Acacemy". Det kryllar alltså av båtar/sjömän i Marylands huvudstad. (Baltimore är största staden i Maryland, men Annapolis är sätet för "delstatsregeringen".)

Middag hemma hos vännerna Regina & Tom Weaver längst till vänster på fotot. 

Senast jag besökte paret Weaver var för ett år sedan. Makarna Weaver förklarade då att vi skulle åka ut till det som jag då trodde var en "Waterfall-festival" strax öster om Annapolis.

Efter att ha strosat runt på det helt platta festivalsområdet ett par timmar och inte sett ett enda "waterfall", men desto fler apporterande fågelhundar var jag tvungen att fråga mina kompisar om vi hade hamnat på rätt ställe. Det hade vi... det var nämligen en "Waterfowl-festival" (sjöfågelfestival)!

Coconut (labradoren till höger på fotot) var inte inbjuden till sjöfågelfestivalen, däremot bjöd han in sig själv till kvällens middag i Annapolis: Labrador - Leftovers 3-0!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2014-10-20 06:30


Annons

Baltimore Marathon, Maryland

Baltimore = Ravenstown! Baltimore är Marylands största stad och var en gång i tiden även amerikansk huvudstad. Än viktigare är att Baltimore vet hur man arrangerar marathonlopp.

   När jag avverkade mina 50 States under 2011/2012 tvingades jag springa marathon var och varannan helg för att inte reta upp den amerikanska immigrationen i onödan få projektet att gå ihop så fort som möjligt. Under en intensiv period fick jag därmed höra den amerikanska nationalsången spelas i stort sett varje söndagsmorgon.

I själva verket hörde jag Star-Spangled Banner så många gånger att jag till slut var osäker på om det var den svenska eller amerikanska. Ungefär som det kändes när Östtyskland fortfarande existerade och man hörde Auferstanden aus ruinen så flitigt i idrottssammanhang att man mentalt adopterade den som den svenska.

Den här gången, fem minuter innan starten av Baltimore Marathon, kändes det lite extra speciellt att lyssna på den amerikanska nationalsången. Det var ju här som Francis Scott Key skrev den för exakt tvåhundra år sedan. Det kändes även lite speciellt av en annan anledning, Baltimore är ju vid sidan av den lilla staden Clinton i New Jersey något av min amerikanska hemmahamn sedan några år tillbaka. Jag har mina golfklubbor hos makarna Sjöquist i Clinton, men så fort jag vill uppleva lite storstadspuls brukar jag ställa kursen mot Baltimore. En stad som vid sidan av sin rika historia även är ett Mecka för idrottsintresserade. Basebollaget Orioles och fotbollslaget Ravens har ju sina vackra arenor nästan vägg i vägg på bästa tänkbara plats i centrum av staden. 

Baltimore har alltså mycket att erbjuda de turister som är intresserade av att besöka staden. Ett axplock: Edgar Allan Poes grav, basebollspelaren Babe Ruths uppväxthem, Fort McHenry där nationalsången skrevs och mycket mer.

Baltimore erbjuder även uppförsbackar vilket marathonlöparna fick erfara från första metern av loppet. Men tack vare stor publik och ett superarrangemang där vätskekontrollerna nästan påminner om ett svenskt julbord försvann kilometrarna ändå i en rätt hyfsad takt. Jag hade ju dessutom mitt "marathon crew" (vänner boendes i Baltimore) ute på banan för att supporta mig. Jag var alltså tvungen att röra på benen för att inte fullständigt skämma ut mig (läs: hamna på Facebook i promenadfart) inför mina vänner.

Trots usel form och tuff bana gick loppet över förväntan och rent spontant känns det som att jag gärna återkommer till Baltimore Marathon, inte minst för att få avnjuta en chipspåse halvvägs in i loppet...

Uppladdning inför Baltimore Marathon = Ravens Coffee!

Pastamiddag med mitt "marathon crew". Även Sonny var med och supportade, hans rumpa syns längst ner i vänstra hörnet.

Sonny tillsammans med min värd i Baltimore, Christine Compton. Sedan drygt fyra år tillbaka har jag couchsurfat hemma hos Christine i Baltimore.

Klubbkamrater i Marathon Maniacs.

Lisa Gesualdo (tvåa från höger) sprang marathon i alla 50 delstater samtidigt som underteckand (2011/2012) och vi sprang därmed bokstavligt talat på varandra i varje hörn av Amerika.

Många löpare som springer "50 States" hamnar i samma "cykel" som andra löpare och det är därmed bara en tidsfråga innnan man känner halva startfältet.

Go Vikings!

"Hurry up, the Kenyans are drinking your beer!!!" 

Mitt Marathon Crew redo med kameran.

Baltimore Marathon var ett 42 km långt smörgåsbord, jag har aldrig upplevt en mara med ett liknande utbud. Enligt min Garmin rök det 3700 kalorier under dagen, men jag är säker på att jag fick tillbaka minst hälften under loppet.

Oops!

Oriole Park at Camden Yards, basebollaget Baltimore Orioles vackra hemmaarena, och dessutom upplopp för marathonloppet.

Medalj och ölöppnare = Dagens dubbel!

Skriv ut Permalink Kommentarer (1)

2014-10-19 14:36


Chicago Marathon - En religiös upplevelse

Only a shit load of miles left... Kreativiteten i Chicago är överlägsen alla andra lopp. Varken New York eller Boston kommer i närheten av den genialitet som finns i Windy City.

   Chicago Marathon bevisade återigen att man är världens bästa marathonlopp. Välslimmad organisation, tusentals funktionärer/duracellkaniner som skriker sig hesa samtidigt som de tittar löparna i ögonen och levererar vätska, publik som verkar ha laddat hela året för denna happening och dessutom en fantastiskt kul löpning genom 29 "neighborhoods" i världens vackraste stad = All inclusive!

New York Marathon är fortfarande världens häftigaste marathonlopp, men vad gäller helhetsintrycket är det klar fördel Chicago. Marathonloppet är ett under av lättillgänglighet och det enda man behöver slösa energi på är löpningen.

Expon är strategiskt placerad i McCormick Place som är världens tredje största konferensbyggnad. En lokal som "sväljer" alla löpare och ger energi istället för att vara energikrävande. Många väljer faktiskt att besöka expon både lördag och söndag då den är på bekvämt promenadavstånd ifrån hotellen. Det finns naturligtvis även en hel armada av transferbussar om man vill spara på stegen.

Vad gäller loppet behöver man inte vara på plats ett ljusår före starten utan det räcker med att strosa iväg en timme innan startskottet. Det finns dessutom funktionärer överallt som hjälper löparna att hitta rätt fålla etc. Spontant känns det som att det finns lika många funktionärer som marathonlöpare. Var kom alla ifrån? Och hur mycket syrgas gick det åt för att få dem att supporta löparna loppet igenom? Imponerande, vilka hjältar.

Publiken är naturligtvis större i New York, men å andra sidan är kreativiteten vassare i Chicago. Budskapen på alla skyltar gör att resan från startlinjen till målsnöret krymper väsentligt. Chicago har dessutom ytterligare ett ess i skjortämen i form av "Chicago Marathon 27th Mile Post-Race Party". Ett stort festområde där löparna efter loppet kan slå sig ner i gräset tillsammans med anhöriga och lyssna på livemusik samt avnjuta sin välförtjänta finishers beer.

Marathonsäsongen har alltså dragit igång på allvar och om tre veckor väntar New York Marathon. En tävling som har något som Chicacgo däremot inte kan erbjuda: Frank Sinatras klassiker "New York, New York" när starten går på Verrazanobron.

Tidig morgon i Chicago och löparna i Springtime Travel är redo att uträtta stordåd...

Reseledare Janicke Ekelberg från Norge satte prydligt pers igen med 3:22, trots att hon enligt sig själv hade "morratryne" (morgontryne?) på detta foto. 

Björn Dahlström till vänster på fotot kunde senare vittna om att klädvalet var det bästa tänkbara: - Alla skrek "Go Sweden!"

Marathon Maniacs har numera 10 000 medlemmar fördelade över hela planeten. I Chicago fanns 250 på plats.

Angie Whitworth Pace demonstrerar ryggtavlan på "Tambourine Man", en löpare som alltid spelar tamburin under slutskedet av loppet.

Marathon Manics, en förening vars inofficiella motto är: Vi registrerar oss istället för att träna. (Många av medlemmarna byter alltså ut tråkiga långpass mot marathonlopp)

45 000 löpare på startlinjen kunde glädja sig åt att regnvädret tog en omväg förbi Chicago. Istället blev det en perfekt höstdag med solsken.

Chicago Marathon = 42 km lång komedi!

Nebraska Cornhuskers (College football) = Tummen upp!

Kansas City Royals (baseball): Tummen ner!

Sweden x 2! (Spana in hans mössa!)

Marathon kräfva denna mat...

Tack för den här gången Chicago, vi ses nästa år!

Skriv ut Permalink Kommentarer (3)

2014-10-13 20:15


Chicago med Springtime Travel - Nedräkning...

Blå/gult i Chicago! Kristina Rosenberg & Micke Sjöblom promotar Stockholm Marathon och Stockholm Ultra på marathonexpon i Chicago.

Fler blå/gula inslag i Chicago. Dick Beardsleys mormor var född i Sverige. Dick kom tvåa i Stockholm Marathon 1981 men är mest känd för en annan andraplats: Duel in the Sun, Boston Marathon 1982.

I fyrtiotvå kilometer kämpade Dick Beardsley och Alberto Salazar om segern, men Dick fick se sig slagen på upploppet. Historiens kanske mest kända marathonduell.

Videoklipp från "Duel in the Sun": https://www.youtube.com/watch?v=FmzljrUrwKE

Dick Beardsley är en mycket populär föreläsare och en av solsystemets roligaste människor. 

Under expon i Chicago berättade han bl.a. om när han blev erbjuden att bo i ett hus tillhörande en bortrest funktionär inför ett marathonlopp i Wisconsin. Dick fick en kartbeskrivning till huset och anlände sent på kvällen. Trött efter den långa bilresan klädde han av sig naken och gick in i sovrummet och lade sig tillrätta i sängen. Det var först då han upptäckte att det låg en annan människa i sängen. En 86 år gammal änka. Fel hus!

Dick berättade att han hade sett videon från Boston Marahton 1982 säkert tusen gånger och han minns hela loppet som om de var i går. Och varje gång han ser filmen hoppas han att han ska lycka slå den omöjlige Alberto Salazar i spurten...

Joan Samuelson har precis som Dick Beardsley varit mycket framgångsrik i Boston Marathon, hon har vunnit loppet två gånger. Framförallt är hon emellertid känd för sin seger i marathon under OS 1984 i Los Angeles.

Joan Samuelson berättade att hennes löparkarrriär har varit uppdelad i två faser: BC och AD.

BC (before children) innebar två träningspass om dagen medan AD (after diapers) var träning på helt andra villkor.

Det finns inga superlativ som gör Chicago Marathon rättvisa. Organisationen är helt fantastisk och vad gäller loppet så är det i princip bara New York som är något vassare.

Pastauppladdning med Springtime Travel på den klassiska restauranten Harry Caray's.

Harry Caray's är mest känd för att dess ägare köpte en baseboll för 113 000 dollar och sedan sprängde den på gatan utanför. Anledningen? Spana in denna video:

https://www.youtube.com/watch?v=6er1XE2j0pE

Reseledare Janicke Ekelberg i samspråk med löparen/globetrottern Björn Dahlström. Björn har bl.a. sprungit i Chicago tidigare.

Kolhydratuppladdning med Springtime Travel

Nedräkningen har börjat...

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2014-10-12 05:35


Chicago med Springtime Travel (Dag 2)

Delar av Springtime Travels grupp i Chicago Marathon, totalt består hela styrkan av drygt fyrtio personer.

Några av svenskarna har sprungit Chicago Marathon tidigare, men för de allra flesta är det första gången de springer världen bäst organiserade marathonlopp i planetens vackraste stad. Anmäl er redan nu till nästa år!

Jag älskar löpningen i Central Park, New York, men Chicago är ändå klart vassare. 

Chicago - New York 2-0!

Springtime Travel med Ljusdal... ehh.. Chicago i bakgrunden. 

Kolhydratuppladdning (eller om det var kolesteroluppladdning) med Springtime Travel på Chicagos mest kända hamburgerrestaurant Billy Goat Tavern. Ägaren Sam Sianis (vita skjortan) är brorson till Billy Sianis, mannen som 1945 nekades entré då han tog med sig sin get Murphy till baseballarenan Wrigley Field.

Billy Sianis utdelade då en förbannelse över basebollaget Chicago Cubs, "The Curse of the Billy Goat". En förbannelse som Sam Sianis har försökt bryta då han vid flera tillfällen har promenerat in på ett fullsatt Wrigley Field med avkommor till geten Murphy.

Läs mer: http://www.billygoattavern.com/legend/curse/

Cheezborger, Cheesborger. No Pepsi, Coke! Klassisk replik från Saturday Night live då John Belushi & Co. krängde hamburgare på Billy Goat Tavern: http://www.billygoattavern.com/menu/

The Cloud Gate, Chicagos kanske allra populäraste fotoobjekt.

Cloud Gate sedd underifrån...

Chicago Marathons tävlingsledare är laddad inför uppgiften. På söndag har han ansvaret för att 45 000 löpare från över 100 länder ska få en av sina bästa löparupplevelser någonsin.

Två titelförsvarare/favoriter. Chicago Marathon är en av världens allra snabbaste banor vilket dessa löpare bevisade under fjolåret.

Två favoriter i damklassen. På söndag får vi svaret på vem som får lyfta...

..denna pjäs!

Steve Jones har stor erfarenhet av att lyfta bucklan i Chicago. Han vann loppet både 1984 och 1985. Hans tid 2:07:13 är fortfarande den snabbaste tid som en britt har presterat i ett marathon.

Är ni trötta på trånga expos? Välj Chicago Marathon!

Expon hålls i McCormick Place som är USA:s största konferensbyggnad och den tredje största i hela världen. Expon är helt fantastisk och är en enorm mötesplats för taggade löpare. I vanliga fall tar man sin nummerlapp och går ut från en expo, så är inte fallet i Chicago. Här stannar löparna kvar flera timmar för att insupa atmosfären.

Chicago har 28 "systerstäder" i världen och Göteborg är en av dessa. För att stärka banden mellan Chicago och Sverige inbjöds Springtime Travel och alla andra svenska löpare till en svensk/amerikansk mottagning där bl.a. representanter från svenska konsulatet fanns på plats.

Invigningstal på mottagningen och...

..tal av Springtime Travels ägare Patrik Yderberg.

Jan Ringius till höger bor med sin familj i Chicago. En löpare jag träffade under Tallinn Marathon 2013. Marathonvärlden är inte bara liten, den krymper!

Skriv ut Permalink Kommentarer (1)

2014-10-11 20:21



< Nyare inläggÄldre inlägg >
Följ Runner's World twitter_symbol fb_symbol

Sök på runnersworld.se


Få vårt nyhetsbrev!


Annonser