Anders Forselius | Runner's World
Annons

Medlem / Prenumerant

Logga in
Bli medlem

Anders Forselius

Varna Marathon, Bulgarien

Marathon på "södra halvklotet" = Slita hund!

   Redan två timmar innan starten av Varna Marathon så riktade jag en tacksamhetens tanke till några nyvänna kinesiska vänner som jag träffade i samband med Prag Marathon förra helgen. De gav mig nämligen en kepa med en kinesisk flagga och en text som jag fortfarande inte har fått översatt. Antagligen lyder det kinesiska budskapet: "Länge leve kulturrevolutionen: Förbjud Melodikrysset, mandelpotatis, allsång & bandy, typ.

Men oavsett texten på kepan så spelade det en mindre roll just denna dag när termometern visade på all time high i Bulgarien, hatten räddade mig. Note to myself: Hälsingar ska hålla sig norr om Dalälven, basta! 

Det här var premiärupplagan av Varna Marathon och av den anledningen fick jag inte nys om tävlingen förrän för bara några veckor sedan. Ursprungsidén var ju i själva verket att cykla ifrån min förra marathondestination Prag till södra Polen för att springa Krakow Marathon. Men eftersom jag sprang i Krakow redan för tre år sedan så lät en mara i Bulgarien mer intressant. Inte minst med tanke på att jag då kunde få till ett jubileum i form av mitt 160:e marathonlopp i det 60:e marathonlandet. Dagens Dubbel, typ.

Så fick det naturligtvis bli och av den anledningen cyklade jag norrut från Prag istället för österut. Jag hade fortfarande ingen aning om hur jag skulle ta mig till Varna när jag kom fram till Dresden i forna DDR i onsdags. (Varna ligger vid Svarta Havet och därmed sex timmars bussresa öster om huvudstaden Sofia.) Jag litade emellertid på att de tyska städerna hade hyfsade flygförbindelser till Balkan.

Efter att ha checkat in på ett vandrarhem i Dresden och sovit på saken så hittade jag en hyfsad lösning på dilemmat: Enligt Mr Google skulle jag senare samma natt kunna ta en buss från Dresden till stadsdelen Alt-Tegel strax norr om Berlin. En plats dit jag skulle komma fram strax innan fyra på fredag morgon. Därefter t-bana tre stationer och en promenad på tre kilometer till flygplatsen Berlin Tegel (näst efter den etiopiska flygplatsen i Addis Abeba den allra sunkigaste på hela världskartan) och avslutningsvis fem timmars väntan på ett flyg som skulle ta mig till den bulgariska huvudstaden.

Nästa steg var att ta sig från flygplatsen i Sofia med t-bana (vem i h-lvete kom på det kyrriliska alfabetet?) till centrum av staden och därefter byta till en ny t-banelinje (jag upprepar frågan, vem i h-lvete kom på det kyrilliska alfabetet?) för att ta mig till tåg- och bussstationen i Sofia.

Av någon okänd anledning lyckades jag hitta rätt anknytning och hamnade så småningom på min önskade destination. Nu gällde det bara att bestämma sig för transportsätt: Tåg eller buss? En bulgarisk tjej (med amerikansk accent på sin perfekta engelska) löste den gordiska knuten genom att jämföra bulgariska tåg med indiska tåg. Det fick alltså bli en sex timmar lång bussresa till Varna. 

Väl framme (och sent slagen klocka = becksvart) insåg jag att busstationen i Varna var typ tre km utanför det centrum där jag någonstans hade bokat ett vandrarhem. Eftersom jag konsekvent alltid vägrar ta taxi (jag är säker på att alla utländska taxichaffisar tänker blåsa mig på pengar och därefter stjäla mitt bagage och alla mina inre organ + fotvårtor) och namnskyltarna på bussarna var på (ni gissade rätt!) kyrilliska, så valde jag istället att promenera in till centrum av Varna.

Nästan framme i centrum lyckades jag dessvärre radera kartanvisningarna på min iPhone, vilket innebar några ofrivilliga varv runt stora torget innan jag helt apropå befann mig rakt framför Casablanca City Hostel. Jag kunde andas ut, nu återstod ju bara ett marathonlopp.

Varna Marathon var med facit i hand en positiv överraskning. Jag undviker helst premiärupplagor av marathonlopp då "mycket kan gå fel" i form av barnsjukdomar, men den här arrangören hade lyckats få till en kul bansträckning (fem varv x ca: 8.5 km) och bra support med många funktionärer. Det fanns ingen som helst möjlighet att springa fel i parken. Stor eloge till arrangören!

Banan är relativt kuperad och påminner en del om Central Park under New York City Marathon. Temperaturen är naturligtvis jobbig, men glädjande nog så har man skugga under större delen av loppet. Det blåste dessutom svalkande vindar utmed Svarta Havet. 

För er som är intresserade av att springa nästa år så är det en ganska enkel anmälningsprocess. Man anmäler sig på nätet, men betalar avgiften när man hämtar ut nummerlappen. Precis som i Italien och Frankrike så krävs även läkarintyg i Bulgarien. Ett dokument som måste visas upp när man hämtar ut nummerlappen.

Och just det ja; min kinesiska kepa var fantastisk. Rekommenderas!

Dagens Soundtrack: Händerna mot Himlen - Petra Marklund (Jag älskar dig Petra, ska vi gifta oss? Ja, nej eller kanske?)

Kent Kristensen från Trollhättan fanns med på planet till Bulgarien. Kent åkte inte dit för att springa marathon utan för att studera fågellivet.

Kent var en förträfflig marathonlöpare på åttiotalet och sprang bl.a. på 2:27:58 i Stockholm Marathon 1983. En tid som gav honom plats 56. Hade Kent sprungit den tiden under förra året så hade han placerat sig tolva i Stockholm Marathon!

Fågelskådare från Trollhättan på plats i Bulgarien!

Operahuset i Varna. Precis framför denna byggnad hade man placerat start, mål och varvningsområde.

Eftersom jag själv föredrar varvlopp så passade det mig utmärkt. Det här borde fler mindre marathonlopp prova på för att ge löparna mer publikt stöd. Det var drygt trettio marathonlöpare (plus alla som sprang 8 respektive 16 km) i Varna som sprang fem varv, men nog kändes det som att det åtminstone fanns utrymme för åtminstone 500 marathonlöpare på den här banan.

"Expon", något större än en baja-maja...

Tjugo nationaliteter (inklusive två svenskar) sprang 8, 16 eller 42 km utmed Svarta Havet.

Frukost: En pizza-slice och en Cola. Avdelningen: Var i h-lvete får man tag i klappgröt klockan sju på morgonen på Balkan..?

Kinesiska och kyrilliska, mina två favoritalfabet.

Invigning av marathonloppet.

Överraskande mycket startpengar i tävlingen. Om jag förstod det hela rätt så skulle den som placerade sig tia (gällde både herr- och damklassen) få kvittera ut 200 Euro. (Jag misstänker emellertid att det fanns några restriktioner vad gäller deltagarantalet i respektive klass.)

(Samtliga foton tagna från det femte och sista varvet av Varna Marathon. Därav avsaknaden av löpare på bilderna.)

Med två varv kvar frågade jag tjejerna i vätskekontrollen på skoj om jag inte kunde få en öl istället för sportdryck, något som den här ultralöparen i publiken snappade upp. Inför det sista varvet erbjöd han mig en kall öl!

Jag träffade den här bulgaren efter loppet och han sprang inte själv i den här tävlingen pga att han snart ska springa en tävling på 150 km. Vi var båda rörande överens om ölens förträfflighet i slutet av tävlingarna. Vid 32 - 34 km tar jag gärna en mugg öl i farten. Dels för att bryta av den där hemska smaken man har i munnen efter att smaklökarna har artelleribeskjutits av sliskig sportdryck i över trettio kilometer. Men dels också för att den där ynka muggen med öl dämpar all smärta man har i kroppen. Effekten kommer på en gång, ett välkänt faktum för alla Vasaloppsåkare som får en mugg varm öl strax efter Eldris.

Ni som fortfarande har perfekt syn (jag har aldrig sjäv tillhört denna kategori) så ser ni Svarta Havet längst ner.

Redan efter en km från starten i centrala Varna är man mitt ute i geografin.

Ingen Puch Dakota? Amatörer.

Klart de ska riva Eiffeltornet och bygga en staty liknande denna av Zlatan i Paris! Eller i London... Nästa år spelar han ju självklart i Arsenal. Det är det absolut minsta han kan göra för mig när han berövade mig min viktiga nattsömn inför maran i går kväll. Att vänta tills mitt i natten (89:e minuten) för att sätta ännu ett nytt rekord krockade ju med mina egna förberedelser inför marathonloppet.

Upploppet runt hörnet och jag tycker nog själv att jag spelade oavgjort mot kvicksilvret denna dag. Det dröjde ju till 25 km innnan solen satte krokben för mig denna dag jämfört med redan efter 16 km förra helgen i Prag.

Tjugonde plats! Synd att det inte var Dubai Marathon, då hade jag unnat mig något annat än två pizza-slicar efter loppet... Med facit i hand hade jag alltså inte många bakom mig när jag korsade mållinjen i Varna, endast ett trettiotal marathonlöpare var anmälda.

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-05-15 23:31


Annons

#53 Olympiabloggen: På rull utmed Elbe (Prag - Dresden)

Elbe, en flod som inte bara vänder sig till båtägare, även cyklister lockas ju till cykellederna utmed Elbe och Moldau (Vltava). Om man så önskar kan man följa floderna hela vägen från Hamburg till Prag.

Etapp 119: Usti nad Labem, Tjeckien - Dresden 104 km

Etapp 118: Prag - Usti nad Labem, Tjeckien 90 km

   Det går nästan tre tjeckiska kronor på varje svensk krona, men trots den förmånliga växelkursen lyckades Tre Kronor som bekant ändå förlora mot Tjeckien i VM. Jag såg inte matchen och hade ingen aning om slutresultatet, ändå behövde jag inte slå upp en dagstidning eller googla resultatet. Varenda tjeck jag mötte från Prag till tyska gränsen var snälla nog att upplysa mig om att tjeckerna vann matchen...

En av dessa var Rikard Cerny som driver en cykelcamping utanför Usti nad Labem i norra Tjeckien. Rikard kom aldrig så långt i karriären att han fick dra på sig den tjeckiska landslagströjan i VM eller OS, men han fick ändå göra en hockeykarriär utanför de tjeckiska gärnserna. Rikard spelade nämligen hockey för Avesta!

Tjeckien är rena smörgåsbordet vad gäller vackra städer, jag tror att det går typ fjortonhundra slott på varje hockeyspelare i Tjeckien. Färdas man med cykel så möts man dessutom ständigt av nya överraskningar i form av städer man aldrig har hört talas om. 

Den här gången valde jag att ta flodvägen ut ur Prag i riktning mot Dresden. Ett klokt beslut. Dels är det oförskämt vackra cykelvägar utmed Moldau (Vltava) & Elbe och dessutom sparar man ju in en massa svordomar som krävs för att passera bergskammen mellan Tjeckien och Tyskland.

Efter två dagar i cykelsadeln väntar nu ett annat transportmedel. Ett flyg ska nämligen ta mig till Bulgarien för Varna Marathon på söndag. Nästa onsdag återupptar jag emellertid cykelresan och då tänker jag hälsa på en kär gammal vän: Polen.

Dagens Soundtrack: Ol' Man River - Paul Robeson (Showboat)

För några dagar sedan kryllade det av löpare (och jyckar) på denna plats i form av Prag Marathon Expo och dessutom det populära eventet "Walk with dogs".

En av Prags alla broar över Vltava (Moldau).

Vltava (Moldau) har till en början en fin asfalterad cykleled, men den övergår senare i terräng.

Mirejovice, några mil norr om Prag innebar att det var dags att säga adjö till Vltava. Om jag hade haft mer tid på mig så hade jag följt Vltava längre österut där den flyter ihop med Elbe. Istället valde jag att genskjuta Elbe längre norrut i den tjeckiska skönheten Litomerice.

Tjeckien = Rapsfält!

Doksany har endast 369 invånare, vilket alltså innebär att det går 92 invånare per kyrktorn! Tjeckien är full av överraskningar...

Litomerice är en av alla dess tjeckiska skönheter som någon utanför landet knappt har hört talas om. Dags att K-märka hela Tjeckien!

Ok, sista bilden på Litomerice... 

I Litomerice hoppade jag på cykelvägen utmed Elbe och kunde resten av dagen därmed följa "Highway 2". Gula skyltar markerade exakt vart man skulle cykla.

"Highway 2"

Brna, strax söder om Usti nad Labem har en cykelcamping "Cyklokemp Lodenice" som förutom utmärkta faciliteter även bjöd på en annan överraskning...

Att jag tältar är en överraskning i sig, men det fanns en större...

Hockeyspelaren Rikard Cerny som driver cykelkampingen strax söder om Usti nad Labem har nämligen spelat ishockey för Avesta!

Rikard Cerny förekom flitigt i målprotokollet när han lirade i Avesta. Jodå, Rikard påminde mig naturligtvis om att tjeckerna slog Tre Kronor i VM...

Usti nad Labem

Många cyklister (framförallt mängder av tyskar) trampar utmed Elbe och passerar bl.a. Usti nad Labem. Av den anledningen har staden bekostat en "Cyklopoint" precis vid Elbe. 

Cyklopoint fungerar som en turistinformation och Internetcafé. Där kan man alltså studera kartor och dricka en kopp kaffe, men man kan dessutom ta sig en dusch och förvara sin cykel för sketna 20 tjeckiska kronor (7 spänn!) per dygn.

Rester av en svunnen tid...

Elbe strax söder om tyska gränsen.

Decin i nordvästra Tjeckien, en av de allra vackraste städerna utmed Elbe.

Decin, Tjeckien

Decin

Gränsen mellan Tjeckien och Tyskland.

Hrensko, Tjeckien

Bad Schandau, Tyskland

Bad Schandau

Bad Schandau

Rathen, Tyskland

Stadt Wehlen, Tyskland

Pirna, Tyskland, ännu en skönhet utmed Elbe.

Pirna

Största sevärdheten i Pirna måtte väl ända vara den mexikanska restaurangen som stulit sitt namn efter min "flickvän"?

Tornet i bakgrunden ger en hint om att Dresden börjar närma sig.

Man behöver aldrig vara törstig om man cyklar utmed Elbe. Det finns ett "Biergarten" vid nästan varje flodkrök.

Trots att det bara återstår fem km till storstaden Dresden så är det dessa vyer man möter när man cyklar utmed floden.

Dresden! Inte ett spår av stress och storstad när man väljer "Elbveg".

Dresden, Tyskland

Efter två dagar i cykelsadeln väntar nu löpning i form av Varna Marathon i Bulgarien, en tävling som förhoppningsvis innebär mitt 60:e marathonland.

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-05-12 20:08


Prag Marathon - Tjeck!

Linköping hade en stor grupp på plats i den tjeckiska huvudstaden. Senast det var så här många svenskar på plats i Prag var väl när svenska armén var där och plundrade i samband med trettioåriga kriget. Då fick man bl.a. Silverbibeln med sig hem. Den här armén från Östergötland hade emellertid fredligare avsikter med sitt besök i Prag.

   Fyrtiotvå km sightseeing i Prag till ända. En tuff kamp med kvicksilvret, men ändå som en bal på slottet. Över hundra svenskar hade hittat hit och vi var därmed tia i nationsligan. Nästa år ska vi komma än högre upp i listan då Springtime Travel arrangerar en resa dit.

Av nästan hundra topplöpare fanns trettiotre som försökte ta sista chansen att kvala in till OS. Några lyckades med uppgiften trots den för dagen starka värmen. En av dessa var tjeckiskan Eva Vrabcova som med sin tid 2:30 klarade målet med nästan fem minuter. Hon blir därmed den tredje tjeckiskan i historien som kommer att representera sitt land i både vinter- och sommarolympiaden. Eva är ju mest känd som längskidåkerska och har tävlat i tre vinterolympiader.

Dagens Soundrack: Die Moldau - Smetana

Tiokamparen Roman Sebrle fanns på plats under Prag Marathon, men nöjde sig med att springa en fjärdedel av sträckan i form av den populära marathonstafetten.

Roman Sebrle har förutom guldmedaljer i OS, VM och EM, även haft världsrekordet i tiokamp.

93 nationer var representerade i Prag. Kina hade flest deltagare med nästan 400 löpare, medan Sverige kom på en tionde plats i nationsligan med dryga 100. Nästa år kan det bli fler då Springtime Travel planerar en resa till den tjeckiska huvudstaden:

http://springtime.se/resekategorier/loparresor/

Argentina...

Brasilien...

Spanien...

Italien..

Polen...

Japan...

USA...

Mera Kina...

..och eftersom östgötarna är så snygga så publicerar vi ytterligare ett foto på denna grupp!

97 topplöpare fanns på plats i den tjeckiska huvudstaden och 33 av dessa försökte ta sista chansen att kvala in till OS.

Tävlingsledaren Carlo Capalbo ser lugn ut innan starten, det enda orosmolnet denna dag var temperaturen. Fint för publiken, men lite kämpigt för löparna.

Flera kinesiska tv-bolag fanns på plats i Prag för att följa marathonloppet. Den kinesiska medelklassen växer och man ser numera många kinesiska löpare på startlinjen lite varstans på världskartan.

Nicolas Gardon i mitten är chefredaktör för Jogging International som är Frankrikes största löpartidning. Han flankeras av de amerikanska marathonlöparna Michelle Moreland Walker från Indiana och David Holmen från Minnesota.

Inför alla arrangemang av RunCzech inleder man tävlingarna med en flaggparad med alla deltagande länder.

Starten och målet är beläget på Old Town Square, vilket innebär att man tvingas begränsa deltagarantalet till 10.600 löpare. Av den anledningen var alla startplatser slutsålda redan efter 69 dagar!

Starten har gått!

Karlsbron!

Anders Hedlund från Falun korsar Karlsbron. Det här var hans tredje mara i Prag.

Flera Marathon Globetrottes fanns på plats i Prag, här David Holmen från Minnesota...

..och Frederic Shilling från Frankrike.

Efter tolv kilometer är man återigen tillbaka på Old Town Square där loppet startade. Nästa gång löparna är tillbaka på platsen så har de sprungit 42 km.

Isak från Örnsköldsvik presterade bättre än vad Modo gjorde i år. Grattis till första maran!

Skylten med Staropramen kändes som en hägring drygt halvvägs in i loppet. Varmt!

Gunnar Fransson fanns på plats i Tjeckien. Senast jag såg honom i en internationell mara var i samband med Krakow Marathon för tre år sedan.

Vid tre tillfällen i loppet möter man löpare som springer i motsatt riktning, något som alltså innebar att jag fick se min klubbkamrat i Marathon Globetrotters tre gånger.

Början på upploppet...

Patrik Axenstjerna sprang sin tredje mara i tredje landet under tre veckor! Härnäst väntar förmodligen Stockholm Marathon för Patrik.

Fyra nöjda Marathon Globetrotters i målfållan. Två amerikaner, en serb och en svensk. (Låter som en Bellman-historia..?)

Det är en generös tidsgräns på sju timmar i Prag Marathon. En fin gest för alla långsammare löpare är att arrangören samlar ihop sina funktionärer i målfållan för att ta emot dessa löpare.

Här grattulerar tävlingsledaren Carlo Capalbo två av deltagarna.

Det här har man tänkt på även i exempelvis Philadelphia Marathon där borgmästaren finns på plats från tidig morgon till sen eftermiddag för att starta loppet och sedna ge varje löpare en high-five när de korsar mållinjen.

Belöningen för 42 km genom en av världens vackraste huvudstäder. (Förtydligande: Man fick en medalj i målgången och INTE en hundvalp...)

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-05-09 15:37


Löpning = Hundgöra i Prag!

- Ja, men vi är ju i Prag för i h-lvete! Menar du att jag ska dricka kranvatten..?

Tack vare Google Translate kan jag här nedan publicera en unik rapport från det mycket populära "Walk with Dogs" som traditionellt inleder marathonhelgen i Prag. En fyra km lång tävling som har sitt start- och målområde rakt framför expon/nummerlappsutdelningen. I år samlade tävlingen ett startfält på över femhundra jyckar!

Dagen till ära fick jag själv agera butler/hare åt collien Kimi, döpt efter Formula 1-stjärnan Kimi Räikkönen. En jycke som knappast är aktuell för att bli uttagen till OS i Rio de Janeiro. Förnamnet var nämligen det enda han hade gemensamt med Formula 1-stjärnan.

Dagens Soundtrack: Who let the dogs out? - Baha Men (Video från starten av Walk with Dogs 2015)

- J-kla vecka jag har haft. Först fick jag sparken som vakthund på slakteriet och sedan fick jag korgen av en pudel. Det är den som jag springer omkring med nu, munkorgen.

- Jag svär, det var bara en dubbel espresso jag drog i mig innan start, det är väl tillåtet? 

- Hoppas bandysäsongen börjar snart så man slipper de här onödiga träningspassen. Allt för att matte ska komma in i bikinin. Larv!

- Taxsam? För vad då? Hur f-n ska jag kunna vinna tävlingen med det här korta benen hade du tänkt? Klipp dig för i h-lvete!

- Jag vet var du bor! Publicerar du det här fotot på sociala media så ska jag leta upp dig och pinka på dina påskliljor. F-rbannade paparazzi!

- Nej för tusan, jag lovar att du och matte är de enda kvinnorna i mitt liv!

- Ja men hur många gånger ska jag behöva påpeka att min mage inte pallar med rödbetsjuice? Nästa gång ger du mig en saftig högrev istället, annars stannar jag hemma och kollar på Lassie!

- Du får fyrahundraåttiosjutusen och en säck King Edward om du släpper loss mig! Min polare Sigge, huskeyn i grannkvarteret, ska ha svensexa i eftermiddag...

- Undrar var hon är någonstans..? Kanske cockerspanielbruden redan har sett mig och därmed uppfattat min lögn? Jag förskönade ju kanske sanningen något när jag beskrev mig själv som en ståtlig Great Dane i kontaktannonsen...

- Nix, du får ingen kommentar av mig i år. Jag kommer väl ihåg att du hittade på en massa lögner om mig och grannens stövare förra året!

- Vad sa du att du hade gjort med min matte..? Har du tänkt på att mina huggtänder sitter i samma höjd som dina hälsenor..?

- Vad säger ni, ska vi jaga brevbäraren efter loppet eller ska vi bryta oss in i Scans slakteri?

- J-vla råtta och sno den bästa platsen i solen, hoppas hon hamnar på grillen i sommar!

- Btw, jag glömde nämna att Bosse Greyhound smittade mig med herpes förra veckan. Men du älskar väl mig ändå..?

Kimi the Collie går igenom sista förberedelserna inför loppet, nummerlappen på!

Redo för start! 

- Fjortonde trädet! I fjol persade jag på 87 träd, men jag tror det blir tresiffrigt i år.

- Grabbar, spana in poolen!

- 76 träd!

Populär vätskestation halvvägs in i loppet.

- Vadå inte räknas som träd? Klart att även stolpar räknas! 109 träd...

Hundkopplet Non-Stop håller inte vad den lovar... Det blev 114 stopp på fyra kilometer!

- Typiskt att man ska födas som en kinesisk nakenhund och samtidigt gilla heavy metal. Det är ett rent helvete varje gång man ska headbanga till Iron Maidens "666" med den här pälsen!

Upploppsrakan!

Tävlingens yngste deltagare? Fyra månader!






Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-05-08 00:12


Kvinnliga ambassadörer på plats i Prag

Emil Zatopek får en kyss av sin fru Dana Zatopkova. Det tjeckiska paret hade många gemensamma nämnare. Förutom en hel drös med världsrekord och guldmedaljer i OS och Europamästerskap så hade paret även en annan sak gemensamt: Samma födelsedag!

   Nästa år arrangerar Springtime Travel en resa till Prag Marathon. Lägg gärna in tävlingen i agendan redan nu så får ni ta del av ett fantastiskt trevligt arrangemang som pågår hela helgen. Mer information om loppet kommer snart på Springtimes hemsida: http://springtime.se/resekategorier/loparresor/

I år kan man bl.a. avnjuta en fotoutsällning om det äkta paret Dana Zatopkova & Emil Zatopek i Prag. Men det finns mycket mer på agendan som exempelvis alla aktiviteter som pågår på expon eller i dess närhet.

Bland mycket annat så kan man titta på det populära eventet "Walk with Dogs", en fyra km joggingtur med hundratals hundar iförda nummerlappar. En rapport om detta kommer senare. Jodå, jag fick låna en jycke i år. En collie som är döpt till Kimi efter Formula 1-stjärnan Kimi Räikkönen. Med facit i hand var det emellertid bara förnamnet de hade gemensamt. Speeden var något som inte hade fastnat i hundkopplet...

Dagens Soundtrack: China Girl - David Bowie

Den kinesiska ambassadören fanns på plats för att välkomna alla kinesiska löpare i Prag Marathon. Kina har drygt fyrahundra löpare på plats i den tjeckiska huvudstaden och en av anledningarna är att man har promotat loppet stenhårt i just Kina. 

Näst största utländska delegation på startlinjen efter Kina är Frankrike som har en bit över trehundra löpare på plats i Prag. Det innebär därmed att Prag Marathon procentuellt sett är det mest populära utländska loppet för fransmännen. Det finns naturligtvis fler fransmän på startlinjen i exempelvis New York, men då får man ha i åtanke att det är 10.600 löpare i Prag Marathon jämfört med 55.000 löpare i New York Marathon.

Den kinesiska ambassadören ska strax göra sin entré för att välkomna alla kinesiska löpare i Prag Marathon.

För de som så önskade (av förklaliga skäl mest kineser denna dag) fanns chansen att testa underlaget i Prag med RunCzech's (arrangören av Prag Marathon) löparcoach som i dag hade sällskap av en ung kenyan som har ett PR på halvmaran under en timme. Han tog det emellertid lugnare denna dag.

En av Tjeckiens allra största kvinnliga ambassadörer, Dana Zatopkova, ledsagas här av Carlo Capalbo in på Running Mall (arrangören RunCzechs kontor/träningslokal/löparbutik) i Prag för att inviga utställningen om Dana och hennes man Emil Zatopek.

Dana Zatopkova och tävlingsledaren Carlo Capalbo framför det klassiska fotot från Sommarolympiaden 1952 i Helsingfors. En olympiad som gav Dana guldmedaljen i spjut och Emil Zatopek guldmedaljer på sträckorna 5000 m, 10 000 m och marathon. (Han hade säkert tagit guld om man även ställt upp på 100 m, 400 m häck och tiokamp!)

Den 94 år unga och f.d. världsrekordhållaren i spjut, Dana Zatopkova, inviger fotoutställningen.

Dana Zatopkova vann föutom det Olympiska guldet 1952 även silver under OS i Tokyo 1964. Däremellan hann hon knipa två EM-guld i spjut.

Mer girl-power. Naturligtvis är det även en kvinnlig borgmästare i den tjeckiska huvudstaden. Adriana Krnácova bjöd på öppningsceremoni i sin vackra arbetsplats mitt i Prag.

Öppningsceremoni för Prag Marathon. Till höger på fotot syns bl.a. den kinesiska ambassadören.

Tre fjärdedelar amerikansk girl-power. David Holmen från Minnesota får representera det manliga startfältet i Prag Marathon. David har sprungit under fyra timmar (med bred marginal) i samtliga femtio delstater. Han har dessutom en "BQ" (Boston qualifier) i varenda delstat vilket är grymt imponerande.

Michelle Moreland Walker (trea från vänster) har en liknande meritlista. Hon har (trots att hon samtidigt har uppfostrat sex barn!) sprungit under fyra timmar i alla femtio amerikanska delstater och är på god väg att även fixa en BQ i samtliga delstater. En av de främsta kvinnliga ambassadörerna för marathonlöpning i USA.

Eftersom USA inte är stort nog för Michelle Moreland Walker har hon nu även börjat beta av världskartan. För två veckor sedan sprang hon London Marathon och i höstas träffade jag henne i...

..Aten Marathon 2015! 

Michelle går i löparkretsar under namnet "Mom o' 6" och har trots sex barn (varav det yngsta fortfarnde bara är sex år gammal) betat av den amerikanska kartan på endast tre år. Nu är hon dessutom en bra bit inne på sin andra runda runt USA i löpardojjor.

Efter att i början ha sprungit strax över fyra timmar började hon bli stabil under fyra timmar. När hon hade sprungit sin femtionde delstat och tagit emot sin välförtjänta trofé av 50 States Marathon Club, fattades bara fjorton delstater för att även få ett hederstecken av 50Sub-4 Marathon Club. Ett uppdrag som även det numera är avklarat.

För två veckor sedan blev hon i samband med London Marathon dessutom klar med uppdraget att springa alla sex Marathon Majors.

Hennes nya utmaningar är alltså att (förutom att uppfostra sex barn och en övergiven katt) kvalificera sig för Boston i samtliga amerikanska delstater. Dessutom saknas endast en världsdel (Afrika) för att ha sprungit marathon på alla sju kontinenter. Något som kommer att bli verklighet i samband med Marathon Globetrotters reunion i januari 2016 i Egypten Marathon i Luxor.

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-05-07 16:38



< Nyare inläggÄldre inlägg >

[Mer om]Anders Forselius


Marathonsamlare med över 50 länder och samtliga 50 amerikanska delstater i bagaget. F.d. innehavare av världsrekordet i den udda grenen "Marathon i flest länder under ett år" med 33 länder. Dessutom långdistanscyklist och golfspelare med en kronisk slice. Med cykeln & löparskorna som verktyg kryssar jag runt bland gamla och nya olympiska städer och lämnar rapporter i "Olympiabloggen". Nästa etappmål är OS i Rio de Janeiro.

+46 72 501 2560


Följ Runner's World twitter_symbol fb_symbol

Sök på runnersworld.se


Få vårt nyhetsbrev!


Annonser