Fantastisk insats i Transvulcania: Ida berättar om loppet | Runner's World

Fantastisk insats i Transvulcania: Ida berättar om loppet

14 maj 2017

I lördags vann mångsidiga löparstjärna Ida Nilsson Transvulcania Ultramarathon. Ett av världens mest prestigefyllda ultratrail-lopp där 73,3 km och 4415 höjdmeter avverkades.

Fort gick det också då Ida slog det tidigare banrekordet när hon korsade mållinjen på tiden 8.04.17. Ida som bloggar på RW, försvarade därmed sin titel då hon vann det prestigefyllda loppet även 2016. RW fick en kort pratstund med Ida dagen efter det imponerande loppet.

Grattis Ida till segern och banrekordet, blev det någon sömn i natt efter loppet?
- Tack, ja men faktiskt lite. Ibland brukar jag inte sova någonting alls efter loppen. Jag hade lite ont i ett knä i natt. Jag föll under nerförslöpningen och fick sy efter loppet, så de spände lite, men lite sömn blev det ändå.

Aj, du föll så illa att du tvingades sy, vad hände och påverkade det dig i loppet?
- Jag trillar ganska ofta, men den här gången var det ett klantigt fall. Jag tänkte just att nu klarar jag mig utan fall, och slipper se helt förstörd och blodig ut när jag går i mål. Men så var det vid en vätskestation ungefär halvvägs på nerförslöpningen där det stod en massa folk och hejade. Så då skulle jag smajla lite, och då föll jag på något järnrör eller liknande. Det var klantigt men inget som påverkade loppet direkt. - När man väl är igång så har man så mycket adrenalin och så. Så det var mer efteråt när det började svullna upp lite som det känds mer.

Kan du berätta om loppet, utöver fallet?
- Det kändes väldigt bra i år igen. Loppet är i tre delar, först börjar det uppför i drygt 2000 höjdmeter, sen är det mer platt under runt 25 km på mitten av loppet. Därefter går det utför ner mot målet vid havet. Så loppet är speciellt på det sättet att det inte är några rullande backar upp och ner, utan mer rakt upp, platt och sen nerför.

Även om bilden här till artikel lite berättar din känsla att gå i mål, kan du ändå beskriva hur det kändes?
- Det är ju ett jättehäftigt lopp, och det mottagande man får är otroligt. Sen blev det ju speciellt eftersom jag siktade mot banrekordet och det gick. Jag körde ju på redan från början just med tanke på banrekordet, så det gjorde ju målgången ännu mer känslosam. (Ida vann med nästa en halv timmes marginal)

Dina föräldrar var på plats, kunde dom vara med och supporta?
- Man kan inte välja så många ställen att se på, för det är små vägar och svårt att genskjuta. Men dom såg starten och sen efter 25 km och sen mer på slutet. Så det var inspirerande att dom fick se på några ställen.

Hur lång återhämtning behöver du nu och vad är nästa mål?
- Nu har jag lite lugnare, det är 5 veckor till nästa mål som är Mont Blanc Marathon. Nästa riktigt långa blir Swiss Alpine i juli.

Du kombinerar framgångsrikt extrema bergsultralopp med kortare asfaltslopp och sprang bland annat Göteborgsvarvet i fjol. (1.18) Hur gör du för att prestera så bra på så olika lopp?
- När jag gjort dom här platta lite kortare loppen utgår jag från den grund fart jag ändå har med mig sedan tidigare. Någonstans mellan 3.30 till 3.40 minuter per kilometer vet jag att jag kan göra på den träning jag genomför nu. Det blir bra fartpass i sig att köra loppen, men jag skulle inte kunna springa så mycket snabbare utan att ändra träningen. Samtidigt skulle jag nog i framtiden vilja testa på ett stadsmaratonlopp för att se vad jag kan göra där.

Ja, det skulle vara spännande att se dig i en stadsmara. Jag hörde att du kört banintervaller med vår andra bergslöpningsstjärna Emelie Forsberg, stämmer det?
- Ja, vi har kört några fartpass ihop på bana. Det var riktigt kul, och faktiskt oväntat roligt att köra bana. Så det kan ju vara en väg till lite snabbare grund fart. Men jag kommer inte gå tillbaks till banlöpningen för det är en helt annan sak än det jag kör nu.

Nu när vi ändå pratar kortare lopp, vad är ditt bästa tips gällande pass sista veckan innan Varvet för motionslöparna?
- Sista veckan ska all träning vara gjord, då gäller det snarare att man ska köra det man känner att man behöver för det mentala. Något lättare fartpass om man känner för det på tisdagen innan loppet. Jag själv gillar att vila två dagar innan loppet och sen jogga dagen innan för att få komma ut. Så jag har inget konkret pass, utan mer att man ska göra det som känns bra!

Runners World tackar för Intervjun och önskar Ida fortsatt lycka till med säsongen

Foto: drozphoto




(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tjugosju med siffror i fältet här



Följ oss

Loppkalendern

21 okt
Södertälje
21 okt
Växjö
22 okt
Skövde
29 okt
Frankfurt
29 okt
Frankfurt
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!


Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.